”8: Lära”, Finna styrka i Herren: känslomässig motståndskraft (2020)
”8: Lära”, Finna styrka i Herren: känslomässig motståndskraft
Lära – högst 60 minuter
1. Relationer är viktiga
Läs:
När vi utvecklar kärleksfulla relationer med andra stärks vår fysiska, känslomässiga och andliga hälsa. Vår himmelske Fader vill att vi ska älska honom och andra omkring oss. Vår familj och våra vänner älskar oss och kan ge det stöd, den uppmuntran och uppriktiga feedback vi behöver för att framgångsrikt klara av livets utmaningar. Motståndaren vill isolera oss från andra och vill att vi ska känna oss berövade de välsignelser som kommer genom relationer.
”Profeten Joseph Smith lärde att ’vänskap är en av de stora fundamentala principerna i ”mormonismen”’” [Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith (2007), s. 458]. Den tanken borde inspirera och motivera oss alla, för jag känner att vänskap är ett av de grundläggande behoven i vår värld. Jag tror att vi alla har en stark längtan efter vänskap, en djup önskan att ha den tillfredsställelse och trygghet som nära och bestående relationer kan ge oss” (Marlin K. Jensen, ”Vänskap: En princip i evangeliet”, Nordstjärnan, juli 1999, s. 74).
Diskutera:
Vilka fördelar har ni sett av nära och kärleksfulla relationer?
2. Bygga relationer
Läs:
När vi bygger relationer måste vi ta initiativet att nå ut till andra och vara toleranta mot olikheter. Vi kan bygga relationer genom ”små och enkla” medel (Alma 37:6). Att ta sig tid att skapa kvalitativa relationer är viktigare än dessas kvantitet. Vi upptäcker att vi får mer glädje i livet när vi utvecklar nära relationer med några personer som vi litar på i stället för att ha många ytliga relationer. Det är inget fel med att ha många vänner, men vi bör inte anta att fler vänner är lika med lycka.
Läs listan nedan över ytterligare sätt att skapa och bygga relationer med andra.
Bli uppriktigt intresserad av andra människor. Lär dig vad andra älskar eller tycker om. Ni behöver inte ha samma intressen, men du kan lära dig bry dig om vad de är intresserade av.
Le. Lycka beror inte på vad som händer omkring dig utan på hur du reagerar på dina omständigheter. Leenden är gratis och kan vara ett bra sätt att få andra att må bättre.
Kom ihåg andras namn. En persons namn är det viktigaste ljudet för honom eller henne, oavsett om personen inser det eller inte. Att lära sig någons namn kan hjälpa den personen att känna sig uppskattad och viktig.
Var någon som är bra på att lyssna. Uppmuntra andra att prata om sig själva. Alla känner sig uppskattade av att bli hörda av någon. Det enklaste sättet att få någon att vilja prata med dig är att bli en bra lyssnare. För att vara en bra lyssnare måste du verkligen bry dig om vad andra har att säga.
Försök uppriktigt få andra att känna sig betydelsefulla. Den gyllene regeln är att behandla andra så som du vill bli behandlad. Alla tycker om att känna sig betydelsefulla – som att det de säger eller gör betyder något för andra. Du kan göra ditt bästa för att hjälpa andra känna sig betydelsefulla genom att öva på förslagen som listas här.
Läs:
”Vi bygger den relationen med en person i taget – genom att vara öppna för andras behov, tjäna dem och ge av vår tid och våra talanger. Jag imponerades mycket av en syster som var tyngd av åldrandets och sjukdomars bördor men som kom fram till att även om hon inte kunde göra så mycket så kunde hon lyssna. Så varje vecka höll hon utkik efter människor som såg nedtyngda eller missmodiga ut och hon umgicks med dem och lyssnade. Vilken välsignelse hon var för så många människor” (Dieter F. Uchtdorf, ”Det som betyder mest”, Liahona, nov. 2010, s. 22).
Begrunda:
Tänk på någon som du kan bygga en starkare relation till. Tänk på förslagen tidigare i den här delen och president Uchtdorfs råd, och skriv ner hur du kan tillämpa det du lär dig för att stärka den relationen.
3. Var förstående och döm inte
Läs:
Alla dömer situationer och människor, även familjemedlemmars handlingar. President Uchtdorf har sagt: ”När vi känner oss sårade, arga eller avundsjuka är det mycket lätt att döma andra. Ofta tillskriver vi dem onda motiv för deras handlingar, för att rättfärdiga vår egen förbittring” (se ”De barmhärtiga skall få barmhärtighet”, Liahona, maj 2012, s. 70). Men i Mormons bok står det: ”Och nu, mina bröder, eftersom jag vet att ni känner till ljuset enligt vilket ni kan döma, det ljus som är Kristi ljus: Se till att ni inte dömer orätt. För med samma dom som ni dömer kommer även ni att bli dömda” (Moroni 7:18).
Diskutera:
Hur påverkas vår glädje av att vi är förstående och inte dömer?
Läs:
Föreställ dig att du ser en förälder med fyra små barn. Barnen är högljudda och irriterar dig och andra runt omkring sig. Föräldern verkar vara omedveten och distraherad, ovetande om hur mycket barnens beteende påverkar personerna omkring dem. Efter en stund pratar föräldern strängt till barnen och säger åt dem att vara tysta.
Diskutera:
Prata med varandra i gruppen om vad en dömande reaktion kunde vara. Kom fram till medkännande förklaringar till varför föräldern agerar på det här sättet. Vad kan ni göra för att vara mer förstående och mindre dömande?
4. Kommunicera med ”jag-budskap”
Läs:
Meningsskiljaktigheter och olikheter är en naturlig del av relationer. Det kan bero på skillnader i värderingar, åsikter, uppfattningar, motiv, önskningar och tankar. När du lär dig att hantera de här skillnaderna på ett sunt sätt kan du stärka dina relationer med andra och lättare utveckla empati och tålamod. Det är troligt att en sund konfliktlösning sker när personerna känner sig trygga och uppskattade. Även om meningsskiljaktigheter är normala behöver de inte leda till stridigheter. Det är stridigheter under en konflikt som orsakar problem.
När meningsskiljaktigheter uppstår kan du ha svårt att tydligt kommunicera din sida utan att eskalera konflikten. Att använda ”jag-budskap” kan hjälpa dig uttrycka dina bekymmer, känslor och behov på ett sätt som är lättare för lyssnaren att höra och förstå. Ett ”jag-budskap” fokuserar på dina egna känslor och upplevelser i stället för ditt perspektiv på vad den andra personen har gjort eller underlåtit att göra.
Den första delen av ett ”jag-budskap” identifierar och uttrycker dina egna känslor, vilket är avgörande för att man ska kunna hantera konflikter eller meningsskiljaktigheter. Det gör dig mindre benägen att inta försvarsställning och gör det lättare för er att lyssna på varandra. Läs exemplen nedan på hur man översätter en ”du-kommentar” till ett ”jag-budskap”.
|
Exempel på ”du-budskap” |
Exempel på ”jag-budskap” |
|---|---|
Exempel på ”du-budskap” ”Du lyssnar aldrig på någon, och du lyssnar egentligen inte på mig nu.” | Exempel på ”jag-budskap” ”Jag känner mig missmodig när jag tror att jag inte blir förstådd. Om du håller ögonkontakt hjälper det mig att känna att du bryr dig.” |
Exempel på ”du-budskap” ”Vad hänsynslöst och obetänksamt av dig att missa middagen utan att ringa.” | Exempel på ”jag-budskap” ”Jag känner mig försummad när du missar middagen utan att ringa. Jag oroar mig också för att något kan ha hänt dig.” |
Diskutera:
Vad är skillnaden mellan ”du-budskap” och ”jag-budskap”?
Läs:
När du tar dig tid att berätta för någon om dina känslor kanske du förutsätter att det är den andra personens ansvar att uppfylla dina önskningar. Men även när du förmedlar dina känslor till andra är dina känslor och önskningar fortfarande ditt ansvar. När ditt ”jag-budskap” inte ger det önskade resultatet kan du handla kärleksfullt för att skapa det resultat du vill ha i stället för att bli stött.
5. Var kärleksfull
Läs:
”Oavsett vilka problem din familj står inför, vad du än måste göra för att lösa dem, är början och slutet av lösningen kärlek, Kristi rena kärlek. Utan denna kärlek har till och med familjer som verkar perfekta problem. Med den kan också familjer med stora utmaningar lyckas” (Dieter F. Uchtdorf, ”Beröm till er som värnar om familjen”, Liahona, maj 2016, s. 80).
Titta på:
”Bestående kärlek” som finns på https://churchofjesuschrist.org/study/video/self-reliance-videos [4:16].
Begrunda:
Vem känner du som kan ha glädje av din kärlek? Varför?
Läs:
Herren har gett oss råd om att utveckla relationer genom det inspirerade dokumentet ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”. Det lär att framgångsrika relationer ”skapas och bevaras genom principerna tro, bön, omvändelse, förlåtelse, respekt, kärlek, medkänsla, arbete och sund rekreation” (”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, JesuKristiKyrka.org).