Oberoende
Lära

”5: Lära”, Finna styrka i Herren: känslomässig motståndskraft (2020)

”5: Lära”, Finna styrka i Herren: känslomässig motståndskraft

Lära – högst 60 minuter

Läs:

Depression påverkar livet på ett eller annat sätt. Dagens diskussion kan vara svår för er eller andra att tänka på och samtala om. Vi uppmanar alla att vara medkännande när ni går igenom det här kapitlet. Om ni känner er överväldigade, tveka inte att be om en paus.

1. Skillnaden mellan nedstämdhet och depression

Läs:

Nedstämdhet och depression kan beskrivas som missmod, bedrövelse och sorg, och de är en normal del av vår upplevelse här på jorden. Nedstämdhet och depression kan komma genom svårigheter till följd av avvisanden, personliga relationer, besvikelser och annan smärta. De är svåra men ändå nödvändiga beståndsdelar i vår tillväxt. Äldste Bruce C. Hafen har sagt att vår himmelske Fader avsåg att vi skulle få smärtsamma upplevelser under livet för att vi slutligen skulle kunna uppleva glädje mer fullständigt (se ”A Willingness to Learn from Pain”, Ensign, okt. 1983, s. 64, 66).

Egentlig depression är något annat. Det är ett känslomässigt tillstånd som påverkar våra tankar, känslor, uppfattningar och beteenden. Äldste Jeffrey R. Holland har tagit upp skillnaden mellan normal sorgsenhet och depression: ”När jag talar om det här så talar jag inte om dagar när allt går snett, sista deklarationsdagen eller andra stunder av missmod som vi alla upplever. Alla blir oroliga eller nedstämda ibland. … Jag [talar] om något allvarligare, om en åkomma så svår att den påtagligt begränsar en människas förmåga att fungera normalt” (Som ett krossat kärl”, Liahona, nov. 2013, s. 40).

Egentlig depression kan uppstå utan en tydlig förklaring av orsaken, eller så kan den bli följden av osunda reaktioner på smärtsamma händelser. När vi drabbas av svår depression är våra känslor ofta avdomnade eller bedövade. Vi kan känna skam, skuld eller självförakt, som alla troligen inkräktar på hur vi fungerar varje dag. Svår depression inkräktar också på vår förmåga att hantera svårigheter på ett positivt sätt när de uppstår.

Dessutom, som vi läste i vårt förra möte, kan nedstämdhet och depression påverka vår förmåga att känna eller förstå Andens maningar. (Se Reyna I. Aburto, ”I köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar”, Liahona, nov. 2019, s. 57–60).

Diskutera:

Vad är det för skillnad på nedstämdhet och depression?

Titta på:

”Som ett krossat kärl, del 1” finns på https://churchofjesuschrist.org/study/video/self-reliance-videos [1:38].

2. Faktorer som kan leda till känslomässiga utmaningar

Läs:

När vi är medvetna om varför vi har de här känslorna blir det lättare att visa större medkänsla med oss själva och andra. Känslor som nedstämdhet eller depression kan orsakas av flera saker, bland annat många av faktorerna nedan:

Faktorer som kan leda till känslomässiga utmaningar

Biologiska – fysiska faktorer rörande kroppen

  • Genetik

  • Allvarlig sjukdom/skada

  • Mathållning och brist på fysisk aktivitet

  • Missbruk av illegala droger eller mediciner

  • Årstidernas väder

  • Kemiska eller hormonella förändringar

Psykologiska – känslomässiga händelser

  • Viktiga händelser och livsövergångar

  • Dödsfall eller förluster

  • Övergrepp

Psykologiska – socialt umgänge med andra som skapar starka känslor

  • Konflikter

  • Ensamhet och isolering

  • Sociala påtryckningar

  • Svek eller brutna förtroenden

Andligt – svåra händelser som prövar vår tro

  • Följderna av val

  • Leva i en orolig värld

Diskutera:

Hur kan vetskapen om var svåra känslor kommer ifrån hjälpa oss att visa större medkänsla med oss själva och andra?

3. Symptom på egentlig depression

Läs:

Följande symptom kan vara tecken på egentlig depression eller klinisk depression. De flesta upplever de här symptomen då och då under livet, men om du upplever flera symptom under en längre tid kan det betyda att du har större problem. Om tre eller fler av de här symptomen fortsätter under en längre tid, begränsar din förmåga att fungera eller är svåra att undkomma trots dina egna och familjens ansträngningar, bör du söka professionell hjälp.

Symptom på depression

  • Du känner dig ständigt ledsen, hjälplös, utan hopp eller värdelös

  • Lite energi och motivation

  • Förändring i aptit och viktförlust eller viktuppgång

  • Problem med att somna, sova eller vakna

  • Mindre intresse av aktiviteter som brukade vara roliga

  • Svårighet att koncentrera sig, minnas eller fatta beslut

  • Tankar på döden och självmord*

Diskutera:

Hur kan medvetenheten om symptomen på depression hjälpa oss att bli mer känslomässigt motståndskraftiga? Hur kan det hjälpa oss att stödja andra?

Läs:

*Om du eller andra har tankar på döden eller självmord ska du omedelbart söka professionell hjälp genom att åka till närmaste akutmottagning och kontakta familjen, en vän eller en biskop eller annan ledare i kyrkan. Självmordstankar ska alltid tas på allvar.

Se suicide.ChurchofJesusChrist.org eller mentalhealth.ChurchofJesusChrist.org för hjälplinjer och resurser.

Vem som helst i Nordamerika kan ringa National Suicide Prevention Line på +1-800-273-8255.

4. Hur man kan få hjälp

Läs:

Syster Reyna I. Aburto har sagt: ”Precis som alla andra delar av kroppen kan hjärnan drabbas av sjukdomar, trauman och kemisk obalans. När vårt sinne lider är det lämpligt att söka hjälp av Gud, av människorna omkring oss och av yrkeskunniga inom medicinsk och psykiatrisk sjukvård. …

Det är normalt att vara ledsen eller orolig ibland. Sorg och oro är naturliga mänskliga känslor. Men om vi ständigt är sorgsna och om vår smärta blockerar vår förmåga att känna vår himmelske Faders och hans Sons kärlek och den Helige Andens inflytande, så kanske vi lider av depression, ångest eller någon annan form av psykisk ohälsa” (”I köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar”, Liahona, nov. 2019, s. 57).

5. Sorg

Läs:

Nästan alla kommer att uppleva sorg någon gång i livet, antingen på grund av en närståendes död eller en annan förlust eller en stor förändring i livet, som att förlora ett jobb eller en relation. Tack vare evangeliet, våra förbund och vetskapen om att vi får se våra nära och kära igen, kanske vi tror att vi inte borde känna någon sorg. Men så är det inte. Till och med Frälsaren grät när Lasarus dog eftersom han älskade honom (se Johannes 11:35–36). President Russell M. Nelson har sagt: ”Sorg är ett av de innerligaste uttrycken för ren kärlek. Det är en naturlig reaktion i fullständig harmoni med den gudomliga befallningen: ’Du ska så leva tillsammans i kärlek att du gråter över förlusten av dem som dör’ [Läran och förbunden 42:45]” (se ”Dödens portar”, Nordstjärnan, juli 1992, s. 68).

Alla sörjer på olika sätt och enligt olika tidsramar. De flesta upplever känslorna nedan medan de sörjer, även om det inte finns någon specifik ordning eller tidsram för hur de upplever dem.

  • Förnekande: Vi kan inte fatta att det har hänt. För en tid kanske vi är i ett chocktillstånd eller låtsas eller glömmer att det här händer.

  • Ilska: Vi kanske är arga på oss själva, på våra nära och kära och till och med på Gud. Ilska är ett uttryck för det värde vi lägger på det vi har förlorat.

  • Förhandling: Vi kan tro att vi befinner oss en mardröm och försöker förhandla med Gud om att ändra tillbaka saker och ting. Vi kan ställa sådana frågor som ”Men om jag besöker templet varje vecka?” för att få ett specifikt resultat.

  • Förtvivlan: Vi upplever djup förtvivlan över våra förluster. Denna förtvivlan kan vara mäktig och överväldigande, men är inte nödvändigtvis klinisk depression. Det är en normal del av sorgeprocessen.

  • Acceptans: Acceptans är att acceptera att förlusten har skett. Det betyder inte att vi är glada över förlusten eller att vi sviker minnet av det vi har förlorat. Vi accepterar helt enkelt att förlusten har skett så att vi kan börja gå vidare.

Diskutera:

Hur kan det hjälpa oss att förstå sorgearbetets vanliga känslor?

Läs:

Alla sörjer på olika sätt. En del kan ha svårt att sova och äta. Några kanske vill vara med andra, medan andra kanske vill vara ensamma. En del kanske har intensiva känslor och andra kanske inte har det. En del sörjer kanske snabbt, och för andra kan det ta lång tid. Det finns inget rätt sätt att sörja på.

Följande förslag kan hjälpa dig att bättre förstå och hantera sorg eller hjälpa andra som sörjer:

  • Ge dig själv tillåtelse att känna, gråta och uppleva vad du än känner eller inte känner som en del av processen.

  • Ta hand om dig själv. Ät hälsosamt, få tillräckligt med sömn och försök motionera.

  • Identifiera känslorna du har och inse att de är normala och sunda.

  • Ha realistiska förväntningar på hur mycket tid du kan behöva och ta ett steg i taget.

  • Inse att känslor av lycka, glädje och frid inte är illojala mot minnet av det du har förlorat.

  • Uttryck dina tankar och känslor genom att skriva om din förlust och om ditt hopp inför framtiden.

  • Om de här känslorna blir överväldigande, överväg då att söka hjälp från en yrkeskunnig.

Läs:

Du behöver inte sörja ensam och kan vända dig till andra när du behöver det. Du kan få stöd av familj, vänner, ledare i kyrkan och, framför allt, Frälsaren.

Syster Sharon Eubank har talat om hur Frälsaren kan hjälpa oss: ”När tragedier drabbar oss, när livet gör så ont att vi inte kan andas, när vi har blivit misshandlade som mannen på vägen till Jeriko och lämnats halvdöda, kommer Jesus och häller olja i våra sår, lyfter varsamt upp oss, tar oss till ett värdshus och tar hand om oss [se Lukas 10:30–35]. Till dem av oss som sörjer säger han: ’Jag ska … lätta de bördor som lagts på era axlar, så att ni inte ens känner dem på era ryggar, … så att ni säkert kan veta att jag, Herren Gud, besöker mitt folk i deras bedrövelser’ [Mosiah 24:14]. Kristus helar våra sår” (se ”Kristus: Ljuset som lyser i mörkret”, Liahona, maj 2019, s. 74).

När vi upplever sorg kan det kännas outhärdligt, och vi kanske vill isolera oss från andra människor. Men kom ihåg att vi kan få stöd av andra.

Titta på:

”Kristi försonande kärlek helar sörjande hjärtan” som finns på https://churchofjesuschrist.org/study/video/self-reliance-videos [3:22].

Diskutera:

Vad kan vi lära oss av berättelsen i videon om att arbeta oss igenom sorg?

6. Hur man kan erbjuda hjälp

Läs:

Du kanske känner någon som har förlorat en närstående, går igenom en svår tid eller har fått diagnosen depression eller någon annan sjukdom. Det kan vara svårt att veta vad man ska säga eller göra när man är med honom eller henne. Man kan känna sig generad eller illa till mods inför att visa känslor eller vara nära någon som visar känslor. I den vänstra kolumnen nedan finns några exempel på mindre bra uttryck som du kanske har hört andra använda när de försöker hjälpa någon som sörjer. I den högra kolumnen finns bra uttryck som du kan använda i stället.

Mindre bra

Bra

Mindre bra

  • ”Jag vet precis hur det känns.”

    • Även om vi har gått igenom något liknande är det alltid bättre att ställa frågor och lyssna på hur personen känner sig.

  • ”Ha bara tro. Allt ordnar sig.”

    • Naturligtvis ska vi ha tro, men det avgör inte om något är smärtsamt eller inte. Det är viktigt att vara närvarande med personen.

  • ”Du har åtminstone …”

    • När vi använder ordet ”åtminstone” i en mening förringar vi det som personen har gått igenom.

  • ”Gud har en plan.”

    • Det här kan låta som om vi försöker lösa problemet snabbt i stället för att verkligen lyssna och visa kärlek.

  • ”De är på en bättre plats.”

    • Att säga så gör inte att personen saknar sin närstående mindre.

Bra

  • ”Jag vet inte vad jag ska säga just nu, men jag är så glad att du berättade det för mig.”

  • ”Berätta för mig vad du känner just nu.”

  • ”Jag bryr mig om dig.”

  • ”Jag finns här för dig.”

  • ”Det är okej att känna så.”

Läs:

Varje person är unik och har olika behov. Även om du säger allt det som är rätt kan den andra personen ändå känna sig ledsen. Att känna sig sårad och upprörd är en naturlig del av att ha sorg eller en depression. Ditt viktigaste jobb är att finnas där, lyssna och erbjuda kärlek och vänlighet.

Tips:

Gå igenom avsnittet ”Resurser” i slutet av det här kapitlet där det finns en lista över resurser för att hantera olika utmaningar i livet.

Diskutera:

Hur kan ni hjälpa någon som har det svårt känslomässigt?