2008
Frälsning och upphöjelse
Maj 2008


Frälsning och upphöjelse

I Guds eviga plan gäller frälsningen den enskilde och upphöjelsen gäller familjen.

Bild
Elder Russell M. Nelson

Med tacksamhet hälsar vi äldste D Todd Christofferson välkommen till de tolv apostlarnas kvorum. Vi stödjer helhjärtat detta underbara första presidentskap och alla som har kallats.

Bröder och systrar, när vi fick veta att president Gordon B Hinckley hade avlidit, kände var och en av oss genast en stor förlust. Men med insikt om att hans liv vilade i Herrens händer, har våra sorgsna känslor vänts till tacksamhet. Vi är mycket tacksamma för allt det som vi har lärt oss från denne store Guds profet.

Under denna högtidliga samling idag har vi rättat oss efter Herrens vilja. Han sade att ”ingen skall tillåtas att gå ut att predika mitt evangelium eller uppbygga min kyrka utan att han ordineras av någon, som har myndighet och om vilken kyrkan vet, att han har myndighet och blivit regelrätt ordinerad av kyrkans ledare”.1 Lagen om enhälligt bifall2 har tillämpats och kyrkan fortsätter att gå framåt på dess fastställda kurs.

Medlemmar över hela världen stödjer president Thomas S Monson och hans kunniga rådgivare. Vi är ”inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj.

[Och] är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.”3

Herren uppenbarade varför ”han gav några till apostlar [och] andra till profeter”. Det är för att ”de skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp,

tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son”.4

Sålunda består apostlarnas verksamhet – första presidentskapets och de tolvs – av att åstadkomma denna enhet i tron och att förkunna vår kunskap om Mästaren. Vi ska verka för att välsigna alla dem som vill lära och följa Herrens ”väg som vida överträffar alla andra”.5 Och vi ska hjälpa människor att förbereda sig för möjlig frälsning och upphöjelse.

Tredje trosartikeln lyder: ”Vi tror att hela människosläktet kan frälsas genom Kristi försoning och genom lydnad till evangeliets lagar och förordningar.”

Att frälsas – eller uppnå frälsning – innebär att frälsas från fysisk och andlig död. Tack vare Jesu Kristi uppståndelse kommer alla människor att uppstå och befrias från den fysiska döden. Varje människa kan också frälsas från andlig död tack vare Jesu Kristi försoning genom tro på honom, genom att efterleva lagarna och förordningarna i hans evangelium och genom att tjäna honom.

Att bli upphöjd – eller nå upphöjelse – avser den högsta lyckan och härligheten i det celestiala riket. Dessa välsignelser kan vi få efter det att vi lämnat detta bräckliga och jordiska liv. Det är nu som vi måste förbereda oss för vår slutliga frälsning och upphöjelse.6

Men som en del av den förberedelsen måste man först få höra och förstå evangeliet. Det är anledningen till att Jesu Kristi evangelium förkunnas ”för alla folk och stammar och språk och folkslag”.7

Personligt ansvar

För några år sedan träffade jag en stamkung i Afrika. När han insåg att han blev undervisad av en Herrens apostel, blev han djupt rörd. Han sade att stora skaror av hans folk skulle låta döpa sig om han befallde det. Jag tackade honom för hans vänlighet men förklarade att Herrens verk inte utförs på det sättet.

Att utveckla tro på Herren är en personlig sak. Omvändelse är också en personlig sak. Endast som enskild person kan man bli döpt och ta emot den Helige Anden. Var och en föds som individ, likaså måste var och en ”födas på nytt”8 som individ. Frälsningen är en personlig sak.

Familjeansvar

Personlig utveckling främjas i familjen, som ”har en central roll i Skaparens plan för sina barns eviga bestämmelse”.9 Hemmet är Guds laboratorium för kärlek och tjänande. Där ska mannen älska sin hustru, hustrun ska älska sin man, och föräldrar och barn ska älska varandra.

Familjen angrips alltmer över hela världen. Om familjen går under kommer många av våra politiska, ekonomiska och sociala system också att gå under. Och om familjen går under kan den inte förverkliga sin härliga och eviga potential.

Vår himmelske Fader vill att män och hustrur är trofasta mot varandra och att de värdesätter och behandlar sina barn som en gåva från Herren.10 I en sådan familj studerar vi skrifterna och ber tillsammans. Och vi sätter templet i centrum. Där får vi de högsta välsignelser som Gud har att ge åt sina trofasta barn.

Tack vare Guds stora lycksalighetsplan11, kan familjen vara tillsammans för evigt som upphöjda varelser. Vår himmelske Fader har sagt: ”Mitt verk och min härlighet är att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan.”12 Båda dessa mål möjliggjordes genom hans älskade Sons, Jesu Kristi, försoning. Tack vare Herrens försoning är slutlig uppståndelse en realitet och evigt liv en möjlighet för hela människosläktet.

Uppståndelse eller odödlighet ges till varje man och varje kvinna som en gåva utan villkor.

Evigt liv, eller celestial härlighet, eller upphöjelse, är en villkorlig gåva. Villkoren för denna gåva har fastställts av Herren som sade: ”Om du håller mina bud och är ståndaktig intill änden, skall du hava evigt liv, vilken gåva är den största av alla Guds gåvor.”13 De kvalificerande villkoren innefattar tro på Herren, omvändelse, dop och mottagandet av den Helige Anden samt trohet mot templets förordningar och förbund.

Ingen man i den här kyrkan kan nå den högsta graden i det celestiala riket utan en värdig kvinna som beseglats till honom.14 Denna tempelförordning möjliggör slutlig upphöjelse för dem båda.

Vi kan avlösas från våra ämbeten i kyrkan. Men vi kan inte bli avlösta som föräldrar. Från tidens begynnelse har Herren befallt föräldrarna att undervisa sina barn om evangeliet.15 Mose skrev: ”Du skall [flitigt lära] dina barn och tala om [Guds ord] när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.”16

I vår tid har Herren också sagt: ”Uppfostra edra barn i ljus och sanning.”17 Kyrkan ska hjälpa och inte ersätta föräldrarna i deras ansvar att undervisa sina barn.

I dessa tider av ohejdad omoral och vanebildande pornografi har föräldrarna det heliga ansvaret att lära sina barn hur viktigt det är att ha Gud i sitt liv.18 De onda ting som är så fördärvliga för gudomlig potential, ska strikt undvikas av Guds barn.

Vi ska också lära våra barn att hedra sina föräldrar. Det femte budet lyder: ”Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.”19

Vilket är det bästa sättet att undervisa våra barn? Herren har gett konkret undervisning:

”Ingen makt, intet inflytande kan eller bör göra sig gällande i kraft av prästadömet utom genom överbevisning, långmodighet, mildhet, saktmod och oskrymtad kärlek,

genom godhet och sann kunskap, som storligen utvidgar själen, utan skrymteri eller svek,

skarpt bestraffande ibland när den Helige Anden driver därtill och därefter visande större kärlek mot honom, som du bestraffat, att han icke må hålla dig för fiende.”20

När ett barn behöver tillrättavisas kanske du undrar: ”Vad kan jag säga eller göra som skulle hjälpa honom eller henne att välja ett bättre sätt?” När du tillrättavisar, så gör det på ett milt och kärleksfullt sätt och i enskildhet. Om en tillrättavisning behövs, se till att genast visa ökad kärlek så att agg och bitterhet inte kan slå rot. För att din kärlek ska vara övertygande måste den vara äkta och din undervisning grundad på gudomlig lära och korrekta principer.

Försök inte styra dina barn. Lyssna istället på dem, hjälp dem lära sig evangeliet, inspirera dem och led dem mot evigt liv. Du är Guds förvaltare över de barn som han har anförtrott dig. Låt hans gudomliga inflytande få bo i ditt hjärta när du undervisar och övertalar.

Förfäder

En diskussion om familjeansvaret att förbereda för upphöjelse skulle vara ofullständig om vi bara inkluderade mor, far och barn. Hur är det med far- och morföräldrar och andra förfäder? Herren har uppenbarat att vi inte kan bli fullkomliga utan dem, inte heller kan de bli fullkomliga utan oss.21 Beseglingsförrättningen är väsentlig för upphöjelse. En hustru måste beseglas till sin man, barnen beseglas till sina föräldrar och vi måste alla sammanlänkas till våra förfäder.22

Hur går det med dem som inte har tillfälle att gifta sig i det här livet, eller med dem som inte kan bli beseglade till sina föräldrar i det här livet? Vi vet att Herren kommer att döma oss alla enligt vårt hjärtas önskningar och våra gärningar23 och att upphöjelsens välsignelser ges till alla dem som är värdiga.24

Som förbundsbarn är vi storligen gynnade. Löftena som gavs till fäderna Abraham, Isak och Jakob har inplantats i våra hjärtan. Herren har sagt:

”I ären lagliga arvingar enligt köttet och haven varit fördolda för världen med Kristus i Gud …

Därför, välsignade ären I, om I fortsätten i min godhet, ett ljus för icke-judarna och genom detta prästadöme mitt folks, Israels, frälsare.”25

Detta liv är tiden att förbereda sig för frälsning och upphöjelse.26 I Guds eviga plan gäller frälsningen den enskilde och upphöjelsen gäller familjen.

Som förbundets barn har vi samlats denna morgon till en högtidlig för-samling. Vi har fäst uppmärksamheten på heliga titlar som profeter och apostlar. Men det slutliga ansvaret att förbereda sig för frälsning och upphöjelse vilar på var och en, som ansvarar för sin personliga handlingsfrihet, som handlar i den egna familjen, och som bär en annan helig titel som mor, far, dotter, son, far- eller morförälder.

Må vi gå framåt i tro i dessa ansvarsfulla roller, ledda av Jesus Kristus, vars kyrka detta är, och av hans profet genom vilken han talar, ber jag i Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. L&F 42:11; kursivering tillagd.

  2. Se L&F 26:2; 28:13.

  3. Ef 2:19–20.

  4. Ef 4:11–13.

  5. 1 Kor 12:31; Ether 12:11.

  6. Se Alma 34:32–33.

  7. Upp 14:6.

  8. Se Joh 3:3, 7; Mosiah 27:25; Alma 5:49; 7:14; Moses 6:59.

  9. ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Liahona, okt 2004, s 49.

  10. Se Ps 127:3.

  11. Se Alma 42:8.

  12. Moses 1:39.

  13. L&F 14:7; se också 3 Nephi 15:9. Denna stora gåvas villkorliga beskaffenhet förklaras vidare i Mormons bok. Det står att ”[I] måsten … sträva framåt med ståndaktighet i Kristus och hava ett fullkomligt klart hopp samt kärlek till Gud och alla människor. Om I så sträven framåt och glädjen eder i Kristi ord samt uthärden intill änden, se, så säger Fadern: I skolen hava evigt liv.” (2 Nephi 31:20; kursivering tillagd)

  14. Se L&F 131:1–3.

  15. Se Moses 6:57–58. Lägg också märke till kung Benjamins ord: ”I skolen icke låta edra barn gå hungriga eller nakna. Ej heller skolen I tillåta dem att överträda Guds lagar och strida och kiva med varandra samt tjäna djävulen, vilken är mästaren i synd … I skolen i stället lära dem att vandra på sanningens och dygdens vägar. I skolen lära dem att älska varandra och att tjäna varandra.” (Mosiah 4:14–15)

  16. 5 Mos 6:7.

  17. L&F 93:40. Herren sade också: ”[Lär era] barn att bedja och att vandra uppriktigt för Herren.” (L&F 68:28)

  18. Paulus sade till Timoteus: ”Håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det, och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus.” (2 Tim 3:14–15)

  19. 2 Mos 20:12. Kom ihåg ordstävet till föräldrarna: ”Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej av från den när han blir gammal.” (Ords 22:6)

  20. L&F 121:41–43.

  21. Se L&F 128:15.

  22. Se L&F 128:18.

  23. Se L&F 137:9.

  24. Se L&F 130:20; se också Rudger Clawson, Conference Report, okt 1917, s 29; Joseph F Smith, Deseret News, 1 maj 1878; Richard G Scott, ”Glädjen av att leva efter den stora lycksalighetsplanen”, Nordstjärnan, jan 1997, s 72.

  25. L&F 86:9, 11.

  26. Se Alma 12:24.