Generalkonferenser
Ljus håller sig till ljus
Generalkonferensen i april 2021


Ljus håller sig till ljus

När vi stärker vår tro på Kristus mottar vi ljus i ett stegrande mått tills det skingrar allt mörker.

Mina kära bröder och systrar, jag gläds med er denna välsignade påskdag medan vi begrundar det strålande ljus som grydde på jorden när Jesus Kristus, vår Herre och Frälsare, uppstod.

Under sin jordiska verksamhet förkunnade Jesus: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”1 Kristi ande ”finns i allting, [och] ger liv åt allting”.2 Den besegrar det mörker som annars skulle omge oss.

För flera år sedan, i jakt på äventyr, följde jag och mina två söner med en grupp unga män till Moaning Cavern [jämrande grottan]. Namnet kom av ett ljud som en gång ekade ur dess mynning. Grottan är skorstensformad och öppnar upp till en 55 meter djup vertikal kammare, den största grottkammaren i Kalifornien.

Bild
Moaning Cavern

Det finns bara två sätt att komma ner: att ta den säkra spiraltrappan eller fira sig ner till botten. Mina söner och jag valde att fira oss ner. Min äldre son började medan min yngre son och jag avsiktligt väntade till sist så att vi kunde fira oss ner tillsammans.

Efter att våra guider instruerat och fäst oss med säkerhetssele och ankare vid ett starkt rep flyttade vi oss långsamt bakåt tills vi stod på en liten klippavsats och samlade mod, för det här var sista chansen att vända om och sista platsen där vi kunde se solljuset från grottans mynning.

Vårt nästa steg bakåt slungade ner oss i en kammare så hög och bred att den hade kunnat svälja Frihetsgudinnan. Vi hängde där, långsamt snurrande medan våra ögon anpassade sig till halvmörkret. Medan vi fortsatte nedåt upplyste elljus en fantastisk vägg av glittrande stalagmiter och stalaktiter.

Utan varning slocknade de plötsligt helt. Hängande över avgrunden uppslukades vi av ett sådant totalt mörker att vi inte ens kunde se våra händer på repen framför oss. En röst ropade genast: ”Pappa, pappa, är du där?”

”Jag är här, min pojke, jag är här”, svarade jag.

Den oväntade förlusten av ljus avsåg att demonstrera att utan elektricitet var grottans mörker ogenomträngligt. Det lyckades; vi ”kände” mörkret. När ljuset återvände kapitulerade mörkret omedelbart, eftersom mörker alltid måste kapitulera också inför det svagaste ljus. Mina söner och jag har fått ett minne av ett mörker som vi aldrig förr upplevt, en större uppskattning för ljus som vi aldrig kommer att glömma och en försäkran om att vi aldrig är helt ensamma i mörkret.

Vår nedfirning ner i grottan kan på vissa sätt jämföras med vår resa genom jordelivet. Vi lämnade himlens strålande ljus och nedsteg genom en glömskans slöja till en mörknad värld. Vår himmelske Fader överlämnade oss inte till mörkret utan lovade oss ljus för vår resa genom sin älskade Son, Jesus Kristus.

Vi vet att solljus är livsviktigt för allt liv på jorden. Lika livsviktigt för vårt andliga liv är det ljus som kommer från vår Frälsare. I sin fullkomliga kärlek skänker Gud Kristi ljus till varje person ”som kommer till världen”3 så att han eller hon kan ”skilja gott från ont”4 och manas ”att ständigt göra gott”5. Det ljuset, som avslöjar sig genom det vi ofta kallar vårt samvete, manar oss att alltid göra och vara bättre, att vara vårt bästa jag.

När vi stärker vår tro på Kristus mottar vi ljus i ett stegrande mått tills det skingrar allt mörker som kan samlas runtom oss. ”Det som är av Gud är ljus, och den som tar emot ljus och förblir i Gud får mer ljus, och detta ljus växer sig klarare och klarare fram till den fullkomliga dagen.”6

Kristi ljus förbereder oss för att ta emot den Helige Andens tjänande inflytande, vilket är ”Guds övertygande kraft … om evangeliets sanning”7. Den tredje medlemmen i gudomen, den Helige Anden ”är en person som består av ande”8. Den största källan till ljus som vår himmelske Fader skänker till er under jordelivet kommer genom den Helige Anden, vars inflytande ”ska upplysa ditt förstånd [och] fylla din själ med glädje”9.

I Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga döps du genom återställd prästadömsmyndighet och genom nedsänkning till syndernas förlåtelse. Sedan läggs händer på ditt huvud och denna underbara, ”outsägliga gåva”10 från den Helige Anden förlänas dig.

Därefter, när dina önskningar och handlingar är fokuserade på förbundsstigen, kommer den Helige Anden, som ett ljus inom dig, att avslöja och vittna om sanning,11 varna för fara, trösta12 och rena13 och ge frid14 till din själ.

Eftersom ”ljus håller sig till ljus”15 leder den Helige Andens ständiga sällskap dig till att fatta beslut som kan hålla dig i ljuset. Däremot kan beslut som fattas utan den Helige Andens inflytande leda dig in i skuggor och mörker. Äldste Robert D. Hales har sagt: ”När det finns ljus övervinns mörkret och måste försvinna. … När den Helige Andens andliga ljus är närvarande försvinner Satans mörker.”16

Får jag föreslå att det kanske är dags att fråga dig själv: Har jag det där ljuset i mitt liv? Om inte, när var senaste gången jag hade det?

Precis som solljus dagligen sveper över jorden för att förnya och uppehålla liv kan ni varje dag skärpa ljuset inom er när ni väljer att följa honom – Jesus Kristus.

En droppe solsken läggs till varje gång ni söker Gud i bön, studerar skrifterna för att ”höra honom”17, handlar enligt vägledning och uppenbarelse från våra levande profeter samt lyder och håller buden för att kunna ”vandra enligt Herrens alla förordningar”18.

Ni inbjuder andligt solsken till era själar och frid i era liv varje gång ni omvänder er. När ni tar del av sakramentet varje vecka för att ta på er Frälsarens namn, för att alltid minnas honom och hålla hans bud, så lyser hans ljus inom er.

Det är solsken i era själar varje gång ni berättar om evangeliet och bär era vittnesbörd. Varje gång ni tjänar varandra som Frälsaren gjorde känns hans värme i era hjärtan. Vår himmelske Faders ljus finns alltid i hans heliga tempel och på alla som visar sig i Herrens hus. Hans ljus inom er förstärks när ni är vänliga, tålmodiga, förlåtande och kärleksfulla, och visar sig i era glada ansikten. Å andra sidan vandrar vi i skuggor när vi är snara till vrede eller är för långsamma med att förlåta. ”När du håller upp ditt ansikte mot solskenet måste skuggorna falla bakom dig.”19

När ni lever för att vara värdiga den Helige Andens sällskap ”ökar sannerligen er andliga kapacitet att ta emot uppenbarelse”20.

Livet erbjuder utmaningar och motgångar och vi måste alla ställas inför en del mörka dagar och stormar. Om vi genom allt detta kan ”låta Gud råda i våra liv”21 visar den Helige Andens ljus att det finns ett syfte och mening med våra prövningar, att de i slutändan förvandlar oss till bättre, mer fullständiga personer med en fastare tro och ett klarare hopp i Kristus, med vetskapen om att Gud fanns där med oss i mörkret hela tiden. Som president Russell M. Nelson har sagt: ”Det ökande mörker som följer på svårigheter gör att Jesu Kristi ljus lyser ständigt klarare.”22

Olika tider i livet kan föra oss till platser som är både oväntade och oönskade. Om synden har lett er dit kan ni dra ifrån mörkrets ridå och nu börja med att ödmjukt närma er vår himmelske Fader med ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande och omvända er. Han hör er uppriktiga bön. Fatta mod i dag och närma er honom och han ska närma sig er.23 Ni befinner er aldrig bortom Jesu Kristi försonings helande kraft.

Jag är född av goda föräldrar och trofasta förfäder som uppmärksammade Jesu Kristi ljus och hans evangelium, och det välsignade deras liv, och de generationer som följde, med andlig motståndskraft. Min pappa pratade ofta om sin far Milo T. Dyches och berättade hur hans tro på Gud var ett ljus för honom dag och natt. Farfar var skogvaktare och red ofta ensam i bergen. Han anförtrodde utan tvivel sitt liv åt Guds vägledning och omsorg.

En senhöst var farfar ensam uppe bland de höga bergen. Vintern hade redan börjat visa sitt ansikte när han sadlade en av sina favorithästar, gamla Prince, och red till ett sågverk för att avbarka och mäta timmerstockar innan de kunde sågas till virke.

Vid skymningen slutade han jobba och satte sig i sadeln igen. Vid det laget hade temperaturen sjunkit och en häftig snöstorm omgav bergen. Med varken ljus eller stig till vägledning vände han Prince i en riktning han trodde skulle leda dem tillbaka till skogvaktarbyggnaden.

Bild
Milo Dyches färdas i oväder

Efter att ha färdats flera kilometer i mörkret saktade Prince in och stannade sedan. Farfar försökte gång på gång mana på Prince, men hästen vägrade. Med den förblindande snön virvlande omkring dem insåg farfar att han behövde Guds hjälp. Som han hade gjort hela sitt liv bad han ödmjukt ”i tro, utan att tvivla”24. En stilla, låg röst svarade: ”Milo, lossa Princes tyglar.” Farfar lydde och när han släppte efter på tyglarna vände Prince om och lunkade i väg i en annan riktning. Flera timmar senare stannade Prince igen och sänkte huvudet. Genom den tätt fallande snön såg farfar att de kommit välbehållna fram till grinden framför skogvaktarbyggnaden.

Med hjälp av morgonsolen följde farfar Prince svaga spår i snön. Han drog ett djupt andetag när han insåg att platsen där han hade lossat Princes tyglar var kanten precis ovanför en hög klippa, och ett enda steg framåt skulle ha störtat både häst och ryttare till sin död på de skarpa stenarna nedanför.

Med den upplevelsen och många andra i åtanke gav farfar rådet: ”Den allra bästa partner du någonsin kommer att ha är din Fader i himlen.” När pappa återgav farfars berättelse minns jag att han citerade följande i skrifterna:

”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd.

Räkna med honom på alla dina vägar, så ska han jämna dina stigar.”25

Bild
Frälsaren håller i en lampa

Jag vittnar om att Jesus Kristus är det eviga ljuset som ”lyser i mörkret”26. Det finns inget mörker som någonsin kan kuva, släcka, övermanna eller besegra det ljuset. Vår himmelske Fader erbjuder beredvilligt det ljuset till er. Ni är aldrig ensamma. Han hör och besvarar varje bön. Han har ”kallat er från mörkret till sitt underbara ljus”.27 När ni frågar: ”Fader, Fader, är du där?” kommer han alltid att svara: ”Jag är här, mitt barn, jag är här.”

Jag bär vittne om att Jesus Kristus uppfyllde vår himmelske Faders plan som vår Frälsare och Återlösare.28 Han är vårt ljus, vårt liv och vår väg. Hans ljus kommer aldrig att försvagas,29 hans ära aldrig upphöra. Hans kärlek till er är evig – i går, i dag och för alltid. I Jesu Kristi namn, amen.