Dra lärdom av det förflutna
Genom att dra lärdom av det förflutna kan vi bygga ett eget vittnesbörd på den fasta grundval som lydnad, tro och Andens vittnesbörd utgör.
Vi lever i en fascinerande och ibland förvirrande tid. Häromdagen talade jag om för ett av mina barnbarn att jag gick igenom texten till mitt konferenstal. Han såg förvånad ut. ”Ska du sms:a ditt konferenstal?” frågade han. ”Jag trodde att du måste hålla det i konferenscentret.”
Även om det nog vore lättare för somliga att skicka ett sms, är jag tacksam för det här tillfället att tala i dag, för jag har ett budskap som jag finner viktigt såväl för den pojken — och för mina andra barnbarn — som för alla ungdomar i kyrkan.
För många år sedan som affärsman fick jag mig en kostsam läxa därför att jag inte lyssnade uppmärksamt till min fars råd. Inte heller lyssnade jag till Andens maningar som gav mig vägledning från min himmelske Fader. Min far och jag var bilhandlare och Ford sökte återförsäljare för en ny bilmodell. Chefer på Ford bjöd in min far och mig till en förhandsvisning av det som de trodde skulle bli en enormt framgångsrik produkt. När vi såg bilarna rådde min far, som hade över 35 års erfarenhet av branschen, mig att inte bli återförsäljare för dem. Men försäljarna på Ford var övertygande och jag bestämde mig för att bli Salt Lake Citys första — och i själva verket sista — återförsäljare för Edsel. Om ni inte vet vad en Edsel är, fråga då er farfar. Han kan tala om för er att Edsel var ett enormt fiasko.
Ni kan alla dra stor lärdom av det här. Om ni är beredda att lyssna och lära er, kan ni få några av livets meningsfullaste lärdomar av dem som har gått före er. De har gått där ni nu går och har upplevt mycket av det som ni nu upplever. Om ni lyssnar och låter er påverkas av deras råd, kan de leda er till att göra val som blir till nytta och välsignelse för er och leder er bort från val som kan förgöra er. Då ni ser på era föräldrar och andra som har gått före er finner ni exempel på tro, beslutsamhet, hårt arbete, hängivenhet och offer, exempel som ni bör försöka följa.
Det är svårt att tänka sig ett scenario där det inte lönar sig att begrunda och lära av andras erfarenheter. Många yrken kräver en praktiktjänstgöring där yngre yrkesmän följer och iakttar garvade veteraner och lär sig av deras långa erfarenhet och samlade visdom. Gröngölingar i proffslag förväntas ofta sitta på bänken och lära sig genom att iaktta erfarna spelare. Nya missionärer tilldelas en seniorkamrat vars erfarenhet hjälper den nya missionären att lära sig det rätta sättet att tjäna Herren effektivt.
Det finns naturligtvis tillfällen när vi inte har något annat val än att själva våga oss ut och göra vårt bästa och försöka lista ut saker och ting efterhand. Det finns till exempel väldigt få i min generation vars erfarenhet är till hjälp när det gäller det mesta av den modernaste tekniken. När vi har problem med modern teknik måste vi leta efter någon som vet mer om den än vi gör — vilket vanligtvis innebär att vi vänder oss till en av er ungdomar.
Mitt budskap och vittnesbörd till er i dag, mina unga vänner, är att när det gäller de viktigaste frågorna i ert eviga liv finns det svar i skrifterna och i apostlarnas och profeternas ord och vittnesbörd. Att de här orden till stor del kommer från äldre män, förr och nu, gör dem inte mindre relevanta. Det gör dem snarare ännu mer värdefulla för er eftersom de kommer från människor som har lärt sig mycket under många rättfärdiga år.
Det finns ett berömt yttrande som tillskrivs George Santayana. Ni har förmodligen hört det. ”De som inte minns det förflutna är dömda att upprepa det.” (Familiar Quotations, sammanst av John Bartlett, 15:e uppl [1980], s 703) Det finns i själva verket flera olika varianter av det här citatet, bland annat: ”De som glömmer det förflutna är dömda att upprepa det.” Oavsett den exakta ordalydelsen är det en djupsinnig tanke. Man kan dra stor lärdom av det förflutna, och ni bör göra det så att ni inte tömmer era andliga krafter genom att upprepa gamla misstag och dåliga val.
Man behöver inte vara sista dagars helig — man behöver inte ens vara religiös — för att se det återkommande historiska mönstret i Guds barns öden i Gamla testamentet. Gång på gång ser vi hur en period av rättfärdighet följs av ogudaktighet. På liknande sätt skildrar Mormons bok hur de forna civilisationerna på den här kontinenten följde exakt samma mönster: rättfärdighet följd av välstånd, följt av materiella bekvämligheter, följda av girighet, följd av högmod, följt av ogudaktighet och ett moraliskt sammanbrott tills folket drar tillräckligt stor olycka över sig för att väckas till ödmjukhet, omvändelse och förändring.
Under den relativt korta tid som Nya testamentet omspänner upprepas det här historiska mönstret på nytt. Den här gången vände sig folket mot Kristus och hans apostlar. Sammanbrottet var så stort att det kallas det stora avfallet, vilket ledde till andlig stagnation och okunnighet — till medeltidens mörkaste århundraden.
Jag vill inte att det ska råda något missförstånd i fråga om de här historiskt återkommande perioderna av avfall och andligt mörker. Vår himmelske Fader älskar alla sina barn och vill att alla ska ha evangeliets välsignelser i sitt liv. Andligt ljus går inte förlorat därför att Gud vänder sina barn ryggen. Andligt mörker är snarare följden av att hans barn kollektivt vänder ryggen åt honom. Det är en naturlig följd av de dåliga val som enskilda, samhällen, länder och hela civilisationer gör. Vi ser gång på gång bevis på detta i historien. Något av det viktigaste vi lär oss av det här historiska mönstret är att våra val, både enskilda och kollektiva, får andliga konsekvenser för oss och våra efterkommande.
I varje tidsutdelning ser vi hur Guds kärleksfulla önskan att välsigna sina barn uppenbaras i en förunderlig återställelse av evangeliets sanning till jorden genom levande profeter. Återställelsen av evangeliet genom profeten Joseph Smith i början av 1800-talet är bara det senaste exemplet. En liknande återställelse har ägt rum flera gånger tidigare genom profeter som Noa, Abraham, Mose och naturligtvis Herren Jesus Kristus själv.
De 179 år som gått sedan Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga officiellt grundades har varit år utöver det vanliga — vilken måttstock man än mäter med. Det har aldrig i historisk tid funnits en period med sådana framsteg inom vetenskap och teknik. Och de här framstegen har främjat evangeliets tillväxt och utbredning i hela världen. Men de har också bidragit till en ökning av materialismen och njutningslystnaden och till en nedgång i moralen.
Vi lever i en tid när gränserna för god smak och offentlig anständighet har vidgats så till den grad att det inte finns några gränser överhuvudtaget. Guds bud har förlorat mark på idéernas föränderliga marknad — idéer som helt och hållet förkastar uppfattningen om rätt och fel. Vissa grupper i samhället tycks misstro alla som väljer att leva efter en religiös tro. Och när troende försöker varna andra för möjliga konsekvenser av deras syndiga val, hånas de och görs till åtlöje, och deras heligaste religiösa riter och mest omhuldade värderingar förlöjligas offentligt.
Låter det här bekant, mina unga bröder och systrar? Ser ni hur det historiska mönstret visar sig på nytt? Mönstret av rättfärdighet följd av välstånd, följt av materiella bekvämligheter, följda av girighet, följd av högmod, följt av ogudaktighet och ett moraliskt sammanbrott — samma mönster som vi ser gång på gång i Gamla och Nya testamentet och i Mormons bok. Och än viktigare: Vilket inflytande har det förflutnas lärdomar på de personliga val ni gör nu och under resten av ert liv?
Herrens röst är klar och otvetydig. Han känner oss. Han älskar oss. Han vill att vi ska vara evigt lyckliga. Men i enlighet med den gudagivna handlingsfrihet som vi har fått är valet vårt. Vi måste alla välja om vi personligen ska ignorera det förflutna och utsätta oss för de smärtsamma misstag och tragiska fallgropar som tidigare generationer drabbats av och själva uppleva de förödande konsekvenserna av dåliga val. Hur mycket bättre skulle inte vårt liv vara om vi följde Kristi trofasta efterföljares ädla exempel, Helamans söners, Moronis, Joseph Smiths och de ståndaktiga pionjärernas, och liksom de välja att förbli trogna vår himmelske Faders bud.
Jag hoppas och ber av hela mitt hjärta att vi ska vara visa och dra lärdom av det förflutna. Man behöver inte vara som Laman och Lemuel för att veta att det är bättre att vara som Nephi eller Jakob. Man behöver inte gå i Kains eller Gadiantons fotspår för att inse att ”ogudaktighet … aldrig [har] inneburit lycka”. (Alma 41:10) Och man behöver inte låta platsen där man bor bli som Sodom och Gomorra för att begripa att det inte är någon bra plats att bilda familj på.
Genom att dra lärdom av det förflutna kan du vandra oförskräckt i ljuset utan att riskera att snava i mörkret. Det är så det ska fungera. Detta är Guds plan: far och mor, farfar och farmor, mormor och morfar, undervisar sina barn; barn lär sig av dem och blir ett rättfärdigare släkte genom egna erfarenheter och möjligheter. Genom att dra lärdom av det förflutna kan du bygga ett eget vittnesbörd på den fasta grundval som lydnad, tro och Andens vittnesbörd utgör.
Men det räcker naturligtvis inte att bara lära sig detta av historiskt eller kulturellt intresse. Det hjälper inte mycket att lära sig namn och årtal och händelseförlopp från en boksida om inte innebörden och budskapet står skrivna i hjärtat. Om de här lärdomarna ur det förflutna tillförs vittnesbördets näring och vattnas med tro, kan de slå rot i ditt hjärta och bli en levande del av den du är.
Vad det egentligen handlar om — som alltid — är ens egen tro, ens eget vittnesbörd. Och det är det som betyder något, mina unga bröder och systrar. Det är så ni vet. Det är så ni undgår det förflutnas misstag och höjer er andlighet till nästa nivå. Om ni är öppna och mottagliga i ert liv för det som den Helige Anden viskar till er, kan ni förstå och dra lärdom av det förflutna — ert vittnesbörd kommer att bränna in den lärdomen i er själ.
Och hur får man ett sådant vittnesbörd? Det finns inte och kommer aldrig att finnas någon ny teknik för det. Man kan inte söka i Google efter ett vittnesbörd. Man kan inte sms:a tron. Man får ett levande, livsförändrande vittnesbörd i dag på samma sätt som människor alltid har fått det. Processen har inte förändrats. Det sker genom en önskan, genom studier, bön, lydnad och tjänande. Det är därför lärdomarna från profeter och apostlar, tidigare och nuvarande, är lika relevanta för vårt liv i dag som de någonsin varit.
Att ni må finna glädje och lycka och frid i framtiden genom att lära av tidigare stora och eviga läxor är min bön för var och en av er — och för mina barnbarn och alla ungdomar i kyrkan, var ni än befinner er, i Jesu Kristi namn, amen.