2009
Kom till honom
Maj 2009


Kom till honom

Jag vet verkligen med fullständig och klar visshet genom den Helige Andens kraft att Jesus är Kristus, Guds älskade Son.

Bild
Elder Neil L. Andersen

Mina kära bröder och systrar runt om i världen, mina knän skakar och mina känslor ligger på ytan. Jag uttrycker min kärlek till er och tackar er innerligt för ert stöd vid inröstningen. Jag känner mig otillräcklig och enkel på så många sätt.

Jag hämtar tröst från det faktum att kvalifikationen för det heliga apostlaskapet som måste finnas är något som Herren har välsignat mig storligen med. Jag vet verkligen med fullständig och klar visshet genom den Helige Andens kraft att Jesus är Kristus, Guds älskade Son.

Det finns ingen människa med större kärlek än president Thomas S Monson. Hans värme är som middagssolen. Men när han kallade mig till detta heliga ämbete kan ni säkert föreställa er det överväldigande allvar jag kände när Guds profet såg djupt in i min själs kammare. Som tur är kan ni också föreställa er den kärlek jag kände från Herren och hans profet när president Monson omfamnade mig med sina långa och kärleksfulla armar. Jag älskar dig, president Monson.

Till er som känner mig, om jag någonsin kommit till korta i er närvaro ber jag er om förlåtelse och tålamod. Jag behöver i hög grad er tro och era förböner.

Jag vet att jag inte är det jag måste bli. Det är min bön att jag må vara villig och formbar inför Herrens undervisning och tillrättavisning. Jag hämtar tröst från president Monsons ord i går kväll under prästadömssessionen att Herren formar vår rygg så att vi kan bära den börda som läggs på den.

När jag för 16 år sedan nyligen hade kallats att bli generalauktoritet besökte jag en stavskonferens tillsammans med president Boyd K Packer. Han sade då något till församlingen som jag aldrig har glömt: ”Jag vet vem jag är.” Efter en kort paus lade han till: ”Jag är ingen särskild.” Han vände sig sedan till mig som satt på förhöjningen bredvid honom och sade: ”Och du broder Andersen, du är inte heller någon särskild.” Sedan lade han till: ”Om du nånsin glömmer det påminner Herren dig genast, och det blir inte roligt.”

Jag är djupt tacksam för er, kyrkans trofasta medlemmar. Som ung missionär i Frankrike kände jag hur mitt vittnesbörd blomstrade när jag såg hur medlemmar gav sitt allt till Jesu Kristi evangelium.

Under de senaste 20 åren har vi bott tio år utanför Förenta staterna på grund av uppdrag i kyrkan. I länder och på språk som är främmande för mig har jag sett hur Guds kraft verkat i ert liv. Ni är så underbara — ni som tillhör de trofastas härliga familj i Jesu Kristi återställda evangelium.

Herren har välsignat mig på sätt jag aldrig kan återgälda. Han lät mig gifta mig med en av hans änglar här på jorden. Min hustru Kathy är mitt ljus och exempel, en dyrbar Guds dotter, full av renhet och oskuldsfullhet. Jag är inget utan henne. Under större delen av mitt liv har jag försökt bli den hon redan trodde att jag var.

För 20 år sedan när våra fyra barn var små kallades vår familj på mission till Frankrike. På grund av denna och kommande kallelser fann de att de flyttade från stad till stad, från kontinent till kontinent under de år som kräver stabilitet. Herren har idag rikt välsignat dem med underbara livskamrater och egna dyrbara barn. Jag vill tacka dem för deras godhet och för de offer de gjorde för min skull. Jag är också tacksam för mina trofasta föräldrar — min mor är här idag — och för alla dem som har gjort så mycket för mig under mitt liv.

Jag känner djup respekt för och kärlek till mina bröder i de sjuttios kvorum. Jag älskar dem lika mycket som jag älskar min bror. Vårt band och vänskap är inte av denna världen utan sträcker sig bortom slöjan.

I 16 år har medlemmarna i första presidentskapet och de tolv varit mina exempel och lärare. Jag har lärt mig av deras integritet och rättfärdighet. Under dessa många år har jag aldrig sett otyglad vrede, eller något begär efter personlig eller materiell vinning. Jag har aldrig sett dem sträva efter inflytande eller makt.

Istället har jag sett den lojalitet och omsorg de visar sin hustru och sina barn. Jag har erfarit deras kärlek till och fasta vittne om vår himmelske Fader och hans Son. Jag har sett hur de oförtröttligt sökt att först bygga Guds rike. Jag har sett Guds kraft vila på dem och stärka och uppehålla dem. Jag har bevittnat uppfyllelsen av deras profetiska ord. Jag har sett hur sjuka blivit friska och nationer välsignats genom deras myndighet och har tillsammans med dem upplevt sådant som är för heligt för att omtalas. Jag vittnar om att de är Herrens smorda.

Jag ber att min ande må bli lik äldste Joseph B Wirthlin — vars bortgång orsakade denna kallelse — en ande utan något begär efter personlig uppmärksamhet, villig att gå vart som helst och göra vad som helst som Herrens profeter dikterar mig, att jag med hela min hängivenhet må vittna om Frälsaren och bygga upp Guds rike ända till mitt sista andetag.

Våra dagar är dagar som länge setts fram emot under världens historia. Skrifterna talar om saker som ”Herren bestämde och förberedde före världens grundläggning”. (L&F 128:5)

Uppenbarelserna beskriver en stor insamling som ska ske. (Se 2 Nephi 10:7–8; 3 Nephi 16:5.) Jesaja profeterade om att Herrens hus skulle stå fast grundat högst uppe bland bergen och att Herrens röst skulle utgå därifrån till hela världen. (Se Jes 2:2–3) Daniel förkunnade att det skulle vara som en sten som revs loss från berget utan människohänder. (Se Dan 2:34, 44–45.) Petrus talade om då allt blir återupprättat. (Se Apg 3:20–21.) Nephi såg att de som tillhörde Lammets kyrka inte skulle vara många till antalet men skulle finnas i varje land och nation. (Se 1 Nephi 14:12, 14.)

Vi lever i dessa dagar, mitt i Herrens ”underbara och förunderliga” verk. (Jes 29:14; se 2 Nephi 25:17.) Vi har välsignats med uppgiften att föra evangeliet till vår familj och våra efterkommande, och bidra till förberedelserna för Frälsarens andra ankomst. Herren beskrev att syftet med återställelsen var ”att vara ett ljus för världen och till att vara ett baner för [oss hans] folk … och till att vara en budbärare framför [hans] ansikte för att bereda vägen för [honom]”. (L&F 45:9) Vårt ansvar är stort, det är inte av en slump som vi är de vi är. Om vi håller våra förbund i dessa ödesmättade dagar kommer det att vara oss till heder under evigheterna.

Jag har haft förmånen att se Herrens hand verka runt om i världen. Vi hedrar de pionjärer som vandrade över slätterna till Saltsjödalen, men det finns långt fler pionjärer idag. De skjuter inte handkärror framför sig, men de är exakt som de på så många sätt: De har hört Herrens röst genom Mormons bok och sina personliga böner. Med tro och omvändelse har de gått ner i dopets vatten och fast planterat sig i evangeliets bördiga jord. Som Kristi lärjungar har de villigt offrat för det som är rätt och sant. Och med den Helige Andens gåva håller de stadigt fast vid sin kurs mot evigt liv.

Vi måste komma ihåg, mina kära bröder och systrar, vem vi är och vad vi har i vår hand. Vi är inte ensamma om att vilja göra gott. Det finns underbara människor bland människor av annan tro.

Vi är inte de enda som ber till vår himmelske Fader eller får svar på våra böner. Vår himmelske Fader älskar alla sina barn.

Vi är inte de enda som offrar för en större sak. Det finns andra som är osjälviska.

Andra delar vår tro på Kristus. Det finns lojala och goda fäder och mödrar i varje land som älskar varandra och sina barn. Det finns mycket vi kan lära oss av goda människor omkring oss.

Men vi får inte rygga för det som är unikt och som endast finns i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Endast här finns Guds prästadöme, återställt till jorden av himmelska budbärare. Endast här uppenbarar och förkunnar Mormons bok tillsammans med Bibeln hela Kristi gudomlighet och evangelium. Endast här finns det Guds profeter, som ger oss vägledning från himlen och bär nycklarna som binder i himlen det som binds på jorden.

Vår kunskap om kyrkans gudomliga mission bör inte få oss att känna oss överlägsna eller högmodiga, utan den bör föra oss ner på knä för att vädja om Herrens hjälp så att vi kan bli den vi borde vara. I ödmjukhet behöver vi samtidigt inte tveka att minnas Herrens ord: ”Detta är min kyrka, och jag skall upprätta den, och ingenting skall störta den.” (Mosiah 27:13)

Framför allt förkunnar vi vår Frälsare och Återlösare Jesus Kristus. Allt vi är — allt vi någonsin kommer att vara — är vi tack vare honom. Vi ser upp till hans majestät i vördnad, men han ber oss inte hålla oss borta utan ber oss att komma till honom. , jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom.” (Upp 3:20)

Hans ord genljuder genom århundradena:

”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,

och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” (Joh 11:25–26)

Bröder och systrar, han lever. Han är uppstånden. Han leder sitt heliga verk på jorden. Hans profet är president Thomas S Monson. Det vittnar jag om i Jesu Kristi namn. Amen.