2009
Lärjungeskapets väg
Maj 2009


Lärjungeskapets väg

Idag är dagen att ta till oss Jesu Kristi evangelium, bli hans lärjungar och vandra längs hans väg.

Bild
President Dieter F. Uchtdorf

Idag är dagen som den kristna världen traditionellt kallar palmsöndagen. Ni kommer ihåg att det var på den söndagen för nära 2000 år sedan som Jesus Kristus anlände till staden Jerusalem under den sista veckan av sitt jordiska liv.1 Sakarjas profetia2 uppfylldes när han red in på en åsna, och när han gjorde det kom en stor folkmassa ut för att hälsa Mästaren och de täckte marken framför honom med palmblad, blomsterkvistar och till och med sina egna mantlar. När han närmade sig utropade de: ”Välsignad är han som kommer … i Herrens namn”3 och ”Hosianna, Davids son”.4

Kanske trodde lärjungarna att det här var vändpunkten — stunden när den judiska världen äntligen skulle erkänna Jesus som den länge väntade Messias. Men Frälsaren förstod att många av lovprisningarna och jubelropen bara skulle vara tillfälliga. Han visste att han snart skulle vandra upp till Oljeberget och där, ensam i Getsemane, ta på sig världens synder.

Jesu Kristi evangelium

Det är lämpligt att vi under veckan från palmsöndagen till påskmorgonen vänder våra tankar mot Jesus Kristus, ljusets, livets och kärlekens källa. Folkmassan i Jerusalem kanske trodde att han var en stor kung som skulle befria dem från politiskt förtryck. Men han gav oss så mycket mer än det. Han gav oss sitt evangelium, den dyrbaraste pärlan, kunskapens stora nyckel som, när den förstås och används, låser upp till ett liv av glädje, frid och meningsfullhet.

Evangeliet är den glada nyheten om Kristus. Det är uppenbarelsen att Guds Son kom till jorden, levde ett fullkomligt liv, sonade våra synder och övervann döden. Det är frälsningens väg, hoppets och glädjens stig och en försäkran om att Gud har en plan för sina barns återlösning och glädje.

Evangeliet är lärjungeskapets väg. När vi vandrar längs den vägen kan vi uppleva tillförsikt och glädje — även i stunder av fara, sorg och ovisshet.

Världens väg

Vi lever i en tid när många oroar sig över sin försörjning. De bekymrar sig över framtiden och tvivlar på sin förmåga att lösa de svårigheter som de möter. Många har upplevt personliga motgångar och sorger. De hungrar efter mening och syfte med livet.

Eftersom det finns ett sådant stort intresse för detta tvekar inte världen att erbjuda oräkneliga nya svar på varje problem vi står inför. Folk springer från en ny idé till en annan i hopp om att finna något som kan ge svar på själens brännande frågor. De går på föreläsningar och köper böcker, CD-skivor och andra produkter. De fångas upp i hänförelsen över att söka efter något nytt. Men ofrånkomligen falnar varje ny teori, bara för att ersättas av en annan ”ny och förbättrad” lösning som lovar att göra det som de andra tidigare inte lyckats med.

Jag säger inte att dessa världsliga uppfattningar inte innehåller korn av sanning — många gör det. Men ingen av dem kan orsaka den varaktiga förändring vi söker i vårt liv. När hänförelsen falnat finns ihåligheten kvar medan vi söker efter nästa nya idé som kan låsa upp lyckans hemlighet.

I motsats till detta har Jesu Kristi evangelium svaren på våra problem. Det är inte någon hemlighet. Det är inte komplicerat eller dolt. Det kan låsa upp den sanna lyckans dörr. Det är inte någons teori eller förslag. Det kommer inte alls från en människa. Det flödar i de rena och eviga vattenkällorna från universums Skapare, som känner till de sanningar som vi inte ens kan börja förstå. Och med den kunskapen har han gett oss evangeliet — en gudomlig gåva, den slutgiltiga formeln för lycka och framgång.

Hur blir vi Jesu Kristi lärjungar?

När vi hör Jesu Kristi evangeliums upphöjda sanningar börjar hopp och tro att blomstra inom oss.5 Ju mer vi fyller vårt hjärta och sinne med den uppståndne Kristi budskap, desto större blir vår önskan att följa honom och leva efter hans lärdomar. Det i sin tur gör att vår tro växer och tillåter Kristi ljus att lysa upp vårt hjärta. När det gör det ser vi ofullkomligheterna i vårt eget liv och önskar rena oss från syndens tyngande börda. Vi längtar efter att bli fria från skuldkänslan och det inspirerar oss till omvändelse.

Tro och omvändelse leder till dopets renande vatten, där vi sluter förbund att ta på oss Jesu Kristi namn och vandra i hans spår.

För att stärka oss i vår önskan att leva ett rent och heligt liv begåvas vi med dopet i eld — den Helige Andens obeskrivliga gåva, en himmelsk hjälpare som följer med oss och leder oss i vår vandring längs rättfärdighetens stig.

Ju mer vi fylls av Guds Ande, desto mer sträcker vi oss ut till andra. Vi blir fridsstiftare i vårt hem och vår familj, Vi hjälper vår nästa överallt och når ut med barmhärtighet, vänlighet, förlåtelse, nåd och varaktigt tålamod.

Det här är de första stegen längs livets och meningsfullhetens sanna väg. Detta är den fridsamma vägen för en Jesu Kristi efterföljare.

Tålamodets stig

Men det är ingen snabbkur eller något som sker över en natt.

En vän till mig skrev nyligen och berättade att han hade svårt att hålla sitt vittnesbörd starkt och levande. Han bad mig om råd.

Jag skrev tillbaka och föreslog kärleksfullt några särskilda saker han kunde göra som skulle förändra hans liv så det passade bättre in på evangeliets återställda lära. Till min förvåning fick jag ett brev från honom bara en vecka senare. Kontentan av brevet var följande: ”Jag gjorde som du sade. Det fungerade inte. Har du några andra förslag?”

Bröder och systrar, vi får inte ge upp. Vi uppnår inte evigt liv genom att spurta — det är ett maratonlopp. Vi måste tillämpa och åter tillämpa dessa gudomliga evangelieprinciper. Dag efter dag måste vi göra dem till en del av vårt dagliga liv.

Alltför ofta behandlar vi evangeliet som en bonde som planterar ett frö i jorden på morgonen och väntar sig kunna skörda på eftermiddagen. När Alma jämförde Guds ord med ett frö förklarade han att fröet växer till ett träd som bär frukt gradvis, som resultat av vår ”tro och [vår] flit och [vårt] tålamod och [vår] långmodighet”.6 Det är sant att en del välsignelser kommer på en gång: Strax efter det att vi planterat fröet i vårt hjärta börjar det svälla och gro och växa, och genom detta vet vi att det är ett gott frö. Från första steget på vägen mot lärjungeskap börjar sedda och osedda välsignelser från Gud att komma till oss.

Men vi kan inte få fullheten av dessa välsignelser om vi ”försummar trädet och inte ser till att det får näring”.7

Att veta att det är ett gott frö räcker inte. Vi måste ”vårda det med stor omsorg så att det kan slå rot”.8 Endast då kan vi smaka av frukten som är ”sötare än allt som är sött och … renare än allt som är rent” och ”njuta av denna frukt till dess [vi] är mättade, så att [vi] inte hungrar, och inte heller skall [vi] törsta”.9

Lärjungeskapet är en resa. Vi behöver resans förädlande lektioner för att forma vår karaktär och rena vårt hjärta. Genom att tålmodigt vandra längs lärjungeskapets väg bevisar vi för oss själva hur stor vår tro och vår villighet är att finna oss i Guds vilja istället för att följa vår egen.

Det räcker inte med att bara tala om Jesus Kristus eller förkunna att vi är hans lärjungar. Det räcker inte att vi omger oss med symboler för vår religion. Lärjungeskapet är ingen publiksport. Vi kan lika lite förvänta oss att få trons välsignelser genom att inaktivt sitta på reservbänken som att komma i form genom att sitta i soffan och se på sport på TV och säga åt idrottsmännen vad de bör göra. Men ändå föredrar en del att dyrka Gud genom att vara en ”åskådarplatsens lärjunge”.

Vår religion fungerar inte i andra hand. Vi kan inte ta emot evangeliets välsignelser bara genom att observera det som andra gör som är bra. Vi måste lämna reservbänken och tillämpa det vi predikar.

Vägen är öppen för alla

Det första steget längs lärjungeskapets väg är lyckligtvis precis där vi står just nu! Vi behöver inte kvalificera oss för att ta första steget. Det spelar ingen roll om vi är rika eller fattiga. Vi måste inte vara utbildade, vältaliga eller intellektuella. Vi måste inte vara fullkomliga eller kultiverade eller ens väluppfostrade.

Ni och jag kan vandra längs lärjungeskapets stig idag. Låt oss vara ödmjuka. Låt oss be till vår Fader i himlen av hela vårt hjärta och uttrycka vår önskan att komma närmare honom och lära av honom.

Ha tro. Sök och ni ska finna. Bulta och dörren ska öppnas.10 Tjäna Herren genom att tjäna andra. Börja delta aktivt i er församling eller gren. Stärk er familj genom att bestämma er för att leva efter evangeliets principer. Var av ett hjärta och ett sinne i ert äktenskap och er familj.

Idag är dagen när vi behöver ändra på vårt liv så att vi kan få en tempelrekommendation och använda den. Idag är dagen när vi behöver ha meningsfulla hemaftnar, läsa Guds ord och tala med vår himmelske Fader i uppriktig bön. Idag är dagen att fylla vårt hjärta med tacksamhet för återställelsen av hans kyrka, levande profeter, Mormons bok och prästadömets kraft som välsignar vårt liv. Idag är dagen att ta till oss Jesu Kristi evangelium, bli hans lärjungar och vandra längs hans väg.

Det finns några som tror att eftersom de begått misstag så kan de inte längre till fullo ta del av evangeliets välsignelser. Så lite de förstår Herrens avsikter. En av de stora välsignelserna som kommer av att leva efter evangeliet är att det förädlar oss och hjälper oss att lära av våra misstag. Vi ”alla har syndat och saknar härligheten från Gud”,11 men Jesu Kristi försoning har makten att göra oss hela när vi omvänder oss.

Vår älskade vän äldste Joseph B Wirthlin undervisade oss om den principen på ett tydligt sätt när han sade:

”O, det är underbart att veta att vår himmelske Fader älskar oss — trots alla våra brister! Hans kärlek är sådan att även om vi skulle ge upp, gör han aldrig det.

Vi [kanske] ser oss själva i ljuset av gårdagen och den här dagen. Vår himmelske Fader ser oss i evighetens ljus …

Jesu Kristi evangelium är ett förvandlingens evangelium. Det tar emot oss som jordelivets män och kvinnor och förädlar oss till män och kvinnor för evigheten.”12

Jag ber dem som har lämnat lärjungeskapets stig av någon anledning att börja där ni är och komma till Jesu Kristi återställda evangelium. Vandra åter längs Herrens väg. Jag vittnar om att Herren kommer att välsigna ert liv, begåva er med kunskap och glädje bortom vår fattningsförmåga och skänka er Andens himmelska gåvor. Tiden är alltid inne för att vandra på hans väg. Det är aldrig för sent.

Till dem som känner sig otillräckliga för att de inte har varit medlemmar i kyrkan i hela sitt liv, som tror att de aldrig kan ersätta tiden de förlorat, vittnar jag att Herren behöver just era förmågor, talanger och färdigheter. Kyrkan behöver er, vi behöver er. Det är alltid tid att vandra på hans väg. Det är aldrig för sent.

Lärjungeskapets välsignelser

Låt oss minnas denna palmsöndag, under påsktiden och alltid, att vår Herre och Frälsare Jesu Kristi återställda evangelium har makten att fylla all tomhet, hela alla sår och bygga en bro över alla sorgens dalar. Det är en väg av hopp, tro och tillit till Herren. Jesu Kristi evangelium predikas i sin fullhet i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Den här kyrkan leds av en levande profet, bemyndigad av Herren Jesus Kristus att leda oss och hjälpa oss möta vår tids svårigheter, oavsett hur allvarliga de är.

Jag bär mitt högtidliga vittnesbörd om att Jesus Kristus lever. Han är världens Frälsare och Återlösare. Han är den utlovade Messias. Han levde ett fullkomligt liv och sonade våra synder. Han är alltid vid vår sida. Han strider för vår sak. Han är vårt hopp, han är vår frälsning, han är vägen. Om detta vittnar jag i Jesu Kristi heliga namn, amen.

SLUTNOTER

  1. Se Matt 21:6–11.

  2. Se Sak 9:9.

  3. Luk 19:38.

  4. Matt 21:9.

  5. Se Rom 10:17.

  6. Alma 32:43.

  7. Alma 32:38.

  8. Alma 32:37.

  9. Alma 32:42.

  10. Se Matt 7:7.

  11. Rom 3:23.

  12. Joseph B Wirthlin, ”Det största budet”, Liahona, nov 2007, s 29.