Gudomliga lektioner i föräldraskap

Äldste Valeri V. Cordón

i de sjuttios kvorum

Föräldrar ingår ett partnerskap med sin himmelske Fader för att vägleda sina dyrbara barn tillbaka till himlen.

Har du någonsin hållit ett nyfött barn i din famn? Det finns ett ljus som strålar ut från varje nyfött barn och skapar ett speciellt kärleksband som fyller föräldrarnas hjärtan med glädje.¹ En mexikansk författare skrev: ”Jag har erfarit att när en nyfödd för första gången griper tag i sin fars finger med sin lilla näve har han fångat honom för alltid.”²

Föräldraskap är en av livets mest enastående erfarenheter. Föräldrar ingår ett partnerskap med sin himmelske Fader för att vägleda sina dyrbara barn tillbaka till himlen.³ I dag vill jag delge några lektioner i föräldraskap som finns i skrifterna och lärs ut av levande profeter för att hjälpa oss att efterlämna vårt arv som föräldrar.

Klättra upp till evangeliekulturens högre nivå

Vi måste klättra upp till evangeliekulturens högre nivå med våra familjer. President Russell M. Nelson har sagt: ”Familjer förtjänar vägledning från himlen. Föräldrar kan inte ge sina barn heltäckande råd och förmaningar utifrån personlig erfarenhet, fruktan eller sympati.”⁴

Även om vår kulturella bakgrund, våra föräldrastilar och personliga upplevelser kan vara värdefulla för föräldraskapet, är dessa förmågor otillräckliga för att hjälpa våra barn att återvända till himlen. Vi behöver tillgång till en högre ”rad värderingar och … sedvänjor”,⁵ en kultur av både kärlek och förväntningar, där vi interagerar med våra barn ”på ett högre, heligare sätt”.⁶ President Dallin H. Oaks har beskrivit evangeliets kultur som ”en utmärkande livsstil, en rad värderingar och förväntningar och sedvänjor … Evangeliets kultur härrör från frälsningsplanen, Guds befallningar och levande profeters lärdomar. Den vägleder oss i sättet varpå vi fostrar våra barn och lever vårt liv.”⁷

Jesus Kristus står i centrum för denna evangeliekultur. Att ta till sig evangeliets kultur i våra familjer är avgörande för att vi ska kunna skapa en bördig miljö där trons frö kan blomstra. För att vi ska kunna klättra till högre nivåer uppmanade president Oaks oss att ”överge alla personliga traditioner och familjetraditioner eller sedvänjor som går emot lärdomarna i Jesu Kristi kyrka och denna evangeliekultur”.⁸ Föräldrar, när vi saknar mod att etablera evangeliets kultur möjliggör vi för motståndaren att få fotfäste i våra hem, eller ännu värre, i våra barns hjärtan.

När vi väljer att göra evangeliets kultur till den tongivande kulturen i vår familj, kommer våra nuvarande föräldrastilar, traditioner och tillvägagångssätt att sållas, anpassas, förfinas och förbättras genom den Helige Andens mäktiga inflytande.⁹

Gör hemmet till vårt centrum för evangelieundervisning

President Russell M. Nelson har sagt att hemmet bör vara vårt ”centrum för evangelieundervisning”.¹⁰ Syftet med all evangelieundervisning är att ”fördjupa vår omvändelse till vår himmelske Fader och Jesus Kristus och få hjälp att bli mer som dem”.¹¹ Låt oss titta på tre viktiga föräldraansvar som beskrivs av profeter och apostlar och som kan hjälpa oss att etablera en högre evangeliekultur i våra hem.

För det första: Undervisa oförbehållsamt

Vår himmelske Fader undervisade Adam om Jesus Kristus och hans lära. Han lärde honom ”att oförbehållsamt undervisa [sina] barn”.¹² Med andra ord lärde vår himmelske Fader Adam att undervisa om detta öppenhjärtigt, generöst och otvunget.¹³ Skrifterna lär oss att ”Adam och Eva välsignade Guds namn och de kungjorde allt för sina söner och sina döttrar”.¹⁴

Vi undervisar våra barn generöst när vi umgås med dem på ett meningsfullt sätt. Vi undervisar otvunget när vi pratar om känsliga ämnen såsom skärmtid, med hjälp av resurser som kyrkan tillhandahållit.¹⁵ Vi undervisar öppenhjärtigt när vi studerar skrifterna med våra barn med hjälp av Kom och följ mig och låter Anden vara läraren.

För det andra: Visa exempel på lärjungeskap

I Johannesevangeliet läser vi att när flera judar frågade Frälsaren om hans uppförande, riktade Jesus uppmärksamheten mot sin förebild, sin Fader. Han lärde: ”Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen.”¹⁶ Föräldrar, vad behöver vi vara förebilder i för våra barn? Lärjungeskap.

Som föräldrar kan vi undervisa om vikten av att sätta Gud främst när vi pratar om det första budet, men vi visar exempel på det när vi lägger världsliga distraktioner åt sidan och helgar sabbatsdagen varje vecka. Vi kan undervisa om vikten av tempelförbund när vi talar om läran om celestialt äktenskap, men vi visar det när vi hedrar våra förbund och behandlar vår äkta hälft med värdighet.

För det tredje: Uppmana till handling

Tro på Jesus Kristus bör vara kärnan i våra barns vittnesbörd, och dessa vittnesbörd måste barnen få genom personlig uppenbarelse till dem var och en.¹⁷ För att hjälpa våra barn att bygga upp sina vittnesbörd uppmuntrar vi dem att använda sin handlingsfrihet till att välja det som är rätt¹⁸ och förbereder dem för ett liv på Guds förbundsstig.¹⁹

Det vore vist att uppmuntra vart och ett av våra barn att följa president Nelsons uppmaning att ta ansvar för sitt eget vittnesbörd om Jesus Kristus och hans evangelium – att kämpa för det, att ge det näring så att det växer, att ge det sanning och att inte förorena det med icke troende mäns och kvinnors falska filosofier.²⁰

Rättfärdigt och målmedvetet föräldraskap

Vår himmelske Faders gudomliga avsikter som förälder tillkännagavs i en uppenbarelse till Mose: ”För se, detta är mitt verk och min härlighet – att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan.”²¹ President Nelson lade till: ”Gud kommer att göra allt han kan, utom att kränka din handlingsfrihet, för att hjälpa dig så att du inte går miste om hela evighetens största välsignelser.”²²

Som föräldrar är vi Guds förvaltare över våra barn.²³ Vi måste göra allt vi kan för att skapa en miljö där våra barn kan känna Frälsarens gudomliga inflytande.

Vår himmelske Fader avsåg aldrig att vi som föräldrar skulle sitta vid sidlinjen som åskådare och se våra barns andliga liv utvecklas. Låt mig åskådliggöra begreppet målmedvetet föräldraskap med en personlig erfarenhet. När jag gick i Primär i en liten gren i Guatemala började mina föräldrar undervisa mig om värdet av patriarkaliska välsignelser. Min mor tog sig tid att berätta om sin upplevelse av att få sin värdefulla patriarkaliska välsignelse. Hon undervisade mig om läran om patriarkaliska välsignelser, och hon vittnade om utlovade välsignelser. Hennes målmedvetna föräldraskap inspirerade mig så att jag fick en önskan om att ta emot min patriarkaliska välsignelse.

När jag var 12 år hjälpte mina föräldrar mig att söka efter en patriark. Det här var nödvändigt eftersom det inte fanns någon patriark i distriktet där vi bodde. Jag reste till en patriark som befann sig i en stav drygt 15 mil bort. Jag minns tydligt hur patriarken lade sina händer på mitt huvud för att välsigna mig. Jag fick en kraftfull andlig bekräftelse, utan någon tvekan, på att min himmelske Fader kände mig.

Som en 12-årig pojke från en liten stad betydde det allt för mig. Mitt hjärta vändes till min himmelske Fader den dagen på grund av min mors och fars målmedvetna föräldraskap, och jag kommer att vara evigt tacksam mot dem.

Syster Joy D. Jones, tidigare generalpresident i Primär, har sagt: ”Vi kan inte vänta på att omvändelsen ska äga rum av sig själv i våra barn. Slumpartad omvändelse är inte en princip i Jesu Kristi evangelium.”²⁴ Vår kärlek och våra inspirerade uppmaningar kan göra skillnad i hur våra barn använder sin handlingsfrihet. President Nelson har betonat att ”inget arbete är viktigare än rättfärdigt, avsiktligt föräldraskap!”²⁵

Sammanfattning

Föräldrar, den här världen är full av filosofier, kulturer och idéer som tävlar om våra barns uppmärksamhet. Den stora och rymliga byggnaden annonserar sitt medlemskap dagligen med hjälp av de mest aktuella mediekanalerna. ”Men genom att utge sin Son som gåva”, sa profeten Moroni, ”har Gud berett en långt bättre väg.”²⁶

När vi samarbetar med Gud genom förbund och blir hans förvaltare över våra barn helgar han våra avsikter, inspirerar vår undervisning och mildrar våra uppmaningar så att ”våra barn ska kunna veta till vilken källa de kan se för att få förlåtelse för sina synder”.²⁷ I Jesu Kristi namn, amen.