Generalkonferenser
Härlighetsriken
Generalkonferensen i oktober 2023


Härlighetsriken

Vi har en kärleksfull himmelsk Fader som ser till att vi får varje välsignelse och varje fördel som våra egna önskningar och val tillåter.

Medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga får ofta frågan: ”Hur skiljer sig er kyrka från andra kristna kyrkor?” Fullheten av Jesu Kristi lära finns bland svaren vi ger. Viktigast i den läran är det faktum att vår Fader i himlen älskar alla sina barn så mycket att han vill att vi alla ska leva i ett härlighetsrike för evigt. Han vill dessutom att vi ska leva med honom och hans Son Jesus Kristus i evighet. Hans plan ger oss lärdomarna och möjligheten att fatta de beslut som säkerställer den bestämmelse och det liv vi väljer.

I.

Av nutida uppenbarelse vet vi att den slutliga bestämmelsen för alla som har levt på jorden inte är den otillräckliga föreställningen om himlen för de rättfärdiga och helvetets eviga lidande för resten. Guds kärleksfulla plan för sina barn omfattar den här verkligheten som vår Frälsare Jesus Kristus har lärt: ”I min Fars hus finns många rum.”1

Den uppenbarade läran i den återställda Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är att alla Guds barn – med undantag som är alltför få för att nämnas här – slutligen ärver ett av tre härlighetsriken, av vilka även det lägsta ”övergår allt förstånd”.2 Efter en period där de olydiga lider för sina synder, och det lidandet förbereder dem för det som ska komma, kommer alla att uppstå och gå vidare till Herren Jesu Kristi yttersta dom. Där kommer vår kärleksfulle Frälsare som, har vi fått lära oss, ”förhärligar Fadern och frälser alla hans händers verk”,3 att sända alla Guds barn till ett av dessa härlighetsriken enligt de önskningar de har gett uttryck för genom sina val.

En annan unik lära och tillämpning i den återställda kyrkan är de uppenbarade bud och förbund som erbjuder alla Guds barn den heliga förmånen att kvalificera sig för den högsta härlighetsgraden i det celestiala riket. Denna högsta nivå – upphöjelse i det celestiala riket – är fokuset för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Genom nutida uppenbarelse har sista dagars heliga denna unika förståelse av Guds lycksalighetsplan för sina barn. Den planen börjar med vårt liv som andar innan vi föddes och den uppenbarar syftet och villkoren för vår valda resa i jordelivet och vår önskade bestämmelse därefter.

II.

Vi vet genom nutida uppenbarelse att ”alla riken är givna en lag”4 och att det härlighetsrike vi får ta emot i den yttersta domen avgörs av de lagar vi väljer att följa under vår jordiska resa. I den kärleksfulla planen finns det otaliga riken – många rum – så att alla Guds barn får ärva ett härlighetsrike vars lagar de utan svårighet kan ”hålla”.

När vi beskriver karaktärsdragen och kraven för vart och ett av de tre rikena i Faderns plan börjar vi med det högsta, vilket är fokus för de gudomliga bud och förrättningar som Gud har uppenbarat genom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. I den ”himmelska” härligheten5 finns det tre nivåer,6 där den högsta är upphöjelse i det celestiala riket. Här vistas de ”som har tagit emot av hans fullhet och av hans härlighet … därför är de … gudar, ja, Guds söner [och döttrar]”7 och ”ska bo i Guds och hans Smordes närhet i evigheters evighet”.8 Genom uppenbarelse har Gud uppenbarat de eviga lagar, förrättningar och förbund som måste iakttas för att utveckla de gudalika egenskaper som behövs för att uppnå denna gudomliga potential. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga fokuserar på detta eftersom syftet med denna återställda kyrka är att förbereda Guds barn för upphöjelse i den celestiala härligheten och i synnerhet för upphöjelse i dess högsta grad.

Guds plan, som grundas på evig sanning, kräver att upphöjelse uppnås endast genom trofasthet till förbunden i ett evigt äktenskap mellan en man och en kvinna i det heliga templet,9 och det äktenskapet kommer i slutändan att vara tillgängligt för alla trofasta. Det är anledningen till att vi undervisar om att ”kön är nödvändigt för den enskildes förjordiska, jordiska och eviga identitet och uppgift”.10

En unikt värdefull undervisning som hjälper oss att förbereda oss för upphöjelse är tillkännagivandet om familjen från 1995.11 Dess förkunnelser förtydligar de krav som förbereder oss för att bo med Gud Fadern och hans Son Jesus Kristus. De som inte helt förstår Faderns kärleksfulla plan för sina barn anser kanske att det här tillkännagivandet om familjen inte är mer än ett uttalande om riktlinjer som kan ändras. Vi framhåller däremot att tillkännagivandet om familjen, som är grundat på oåterkalleliga lärosatser, definierar de jordiska familjerelationer som kan möjliggöra den viktigaste delen av vår eviga utveckling.

Aposteln Paulus beskriver de tre härlighetsgraderna och liknar dem vid solen, månen och stjärnorna.12 Han benämner den högsta som ”celestial” och den andra som ”terrestrial”.13 Han ger inte den lägsta något namn, men en uppenbarelse till Joseph Smith lägger till namnet ”telestial”.14 En annan uppenbarelse beskriver även naturen hos de personer som tilldelas var och en av dessa härlighetsriken. De som inte väljer att ”hålla ett celestialt rikes lag”15 kommer att ärva ett annat härlighetsrike, lägre än det celestiala men anpassat efter de lagar de har valt och utan svårighet kan ”uthärda” [engelska ”abide”]. Det engelska ordet abide, så som det används i skrifterna, kan även betyda ”att uthärda” eller ”att tåla”.16 Till exempel, de i det terrestriala riket – jämförbart med det populära begreppet himlen – ”är dessa som tar emot Sonens närvaro, men inte av Faderns fullhet”.17 De var ”jordens hedervärda människor, som förblindades av människors list”,18 men som ”inte är tappra i vittnesbördet om Jesus”.19

Den avslöjande beskrivningen av dem som tilldelas det lägsta härlighetsriket, det telestiala, är ”den som inte kan … uthärda en terrestrial härlighet”.20 Det beskriver dem som förkastar Frälsaren och inte har iakttagit de gudomliga gränserna för sitt beteende. Detta är riket där de ogudaktiga vistas efter det att de har lidit för sina synder. Dessa beskrivs i nutida uppenbarelse som ”dessa som inte tog emot Kristi evangelium, inte heller vittnesbördet om Jesus …

Det är dessa som är lögnare och trollkarlar och äktenskapsbrytare och horkarlar och alla som älskar och utövar lögn.”21

Om de tre härlighetsrikena skrev president Russell M. Nelson nyligen med sin profetiska vision: ”Jordelivet är knappt en nanosekund jämfört med evigheten. Men vilken avgörande nanosekund det är! Begrunda noga hur det fungerar: Under det här livet får vi välja vilka lagar vi är villiga att lyda – det celestiala rikets eller det terrestriala eller det telestiala – och, därmed, vilket härlighetsrike vi kommer att leva i för evigt. Vilken plan! Det är en plan som fullständigt hedrar din handlingsfrihet.”22

III.

Aposteln Paulus lärde att Herrens lärdomar och bud gavs så att vi kan få ”ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet”.23 Den processen kräver långt mer än att vi skaffar oss kunskap. Det räcker inte ens att vara övertygad om evangeliet. Vi måste handla så att vi blir omvända av det. I motsats till andra predikningar, som lär oss att vi ska veta något, uppmanar Jesu Kristi evangelium oss att bli något.

Av sådana lärdomar drar vi slutsatsen att den yttersta domen inte bara är en utvärdering av det totala antalet goda och onda gärningar – det vi har gjort. Den baseras på vilken slutlig inverkan våra gärningar och tankar har haft – vad vi har blivit. Vi kvalificerar oss för evigt liv genom processen omvändelse. Så som detta ord, som har många betydelser, används här innebär det en markant förändring av karaktären. Inte för någon räcker det med att bara arbeta mekaniskt. Evangeliets bud, förrättningar och förbund är inte en lista över insättningar som ska göras på ett himmelskt konto. Jesu Kristi evangelium är en plan som visar oss hur vi ska bli vad vår himmelske Fader vill att vi ska bli.24

IV.

Tack vare Jesus Kristus och hans försoning kan vi, när vi misslyckas, omvända oss och återvända till förbundsstigen som leder till det vår himmelske Fader önskar åt oss.

Mormons bok lär oss att ”detta liv är tiden för [oss] att bereda [oss] att möta Gud”.25 Men den utmanande begränsningen av ”detta liv” sattes i ett hoppingivande sammanhang (åtminstone i viss grad för vissa personer) i det Herren uppenbarade för president Joseph F. Smith, som nu finns i Läran och förbunden 138. ”Jag såg”, skrev profeten, ”att denna tidsutdelnings trofasta äldster, när de lämnar det dödliga livet, fortsätter sitt arbete med att predika evangeliet om omvändelse och återlösning genom Guds enfödde Sons offer bland dem som är i mörker och under syndens träldom i den stora värld där de dödas andar befinner sig.

De döda som omvänder sig kommer att bli återlösta genom lydnad mot förordningarna i Guds hus.

Och sedan de har betalat straffet för sina överträdelser och har tvättats rena, ska de få belöning i enlighet med sina gärningar, för de är frälsningens arvingar.”26

Utöver det vet vi att tusenårsriket, de tusen år som följer efter Frälsarens andra ankomst, är en tid då vi kan utföra de nödvändiga förrättningar som behövs för dem som inte tog emot dem under jordelivet.27

Det finns mycket vi inte vet om de tre stora perioderna i frälsningsplanen och hur de förhåller sig till varandra: 1) den förjordiska andevärlden, 2) jordelivet och 3) nästa liv. Men vi vet dessa eviga sanningar: ”Frälsning är en individuell angelägenhet, men upphöjelse är en familjeangelägenhet.”28 Vi har en kärleksfull himmelsk Fader som ser till att vi får varje välsignelse och varje fördel som våra egna önskningar och val tillåter. Vi vet också att han inte tvingar in någon i en beseglingsrelation mot hans eller hennes vilja. Välsignelserna som kommer av en beseglingsrelation försäkras alla som håller sina förbund men aldrig genom påtvingandet av en beseglingsrelation till en person som är ovärdig eller ovillig.

Mina kära bröder och systrar, jag vittnar om att detta är sant. Jag vittnar om vår Herre Jesus Kristus, ”[vår] tros upphovsman och fullkomnare”,29 vars försoning, genom vår himmelske Faders plan, gör allt möjligt, i Jesu Kristi namn, amen.