Omvändelse

Omvändelse är en av evangeliets första principer. (Se trosartikel 4.) Den är väsentlig för din lycka i detta liv och i evigheten. Omvändelse är mycket mer än att erkänna att man gjort fel. Den innebär en sinnets och hjärtats förändring som ger dig en ny syn på Gud, på dig själv och på världen. Den innefattar att vända sig från synden och vända sig mot Gud för att be om förlåtelse. Den motiveras av kärlek till Gud och en uppriktig önskan att lyda hans bud.

Behovet av omvändelse

Herren har förkunnat att ”intet orent kan ärva himmelriket”. (Alma 11:37) Dina synder gör dig oren — ovärdig att återvända och vistas i din himmelske Faders närhet. De medför också vånda i din själ i detta liv.

Genom Jesu Kristi försoning har vår himmelske Fader gett dig det enda sättet att bli förlåten för dina synder. (Se ”Förlåtelse” s 52–53.) Jesus Kristus led straffet för dina synder så att du kan bli förlåten om du uppriktigt omvänder dig. När du omvänder dig och litar till hans frälsande nåd, blir du renad från synden. Han förkunnade:

”[Jag] befaller … dig att omvända dig. Omvänd dig så att jag icke skall slå dig med min muns stav och med min vrede och harm och dina lidanden bliva svåra — hur svåra vet du ej, och hur outhärdliga vet du ej, ja, huru svåra att bära vet du ej.

Ty se, jag, Gud, har lidit detta för alla, på det att de som omvända sig icke måtte lida, men om de icke vilja omvända sig, måste de lida som jag.

Detta lidande gjorde, att jag, Gud, den störste av alla, skalv av smärta och blödde ur varje por samt led till både kropp och själ och önskade, att jag icke skulle få tömma den bittra kalken och rygga.

Dock, ära vare Fadern! Jag tömde den och fullbordade mina förberedelser för människornas barn.” (L&F 19:15–19)

Faran i att skjuta upp sin omvändelse

Bortförklara inte dina synder, och skjut inte upp omvändelsen. Amulek sade: ”Detta liv är tiden, då människorna måste bereda sig att möta Gud, ja se, detta livets dag är dagen, på vilken människorna skola utföra sina arbeten … [Jag] beder … eder, att I icke uppskjuten eder bättringsdag ända till det sista. Denna vårt livs dag är oss nämligen given som förberedelse för evigheten, och se, om vi icke begagna tiden medan vi äro här i livet, se, då kommer mörkrets natt och intet arbete kan utföras.” (Alma 34:32–33)

Omvändelsens steg

Omvändelsen är en smärtsam process, men den leder till förlåtelse och bestående frid. Genom Jesaja sade Herren: ”Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull.” (Jesaja 1:18) I vår tid har Herren lovat: ”Se, den som omvänder sig från sina synder får förlåtelse, och jag, Herren, kommer icke ihåg dem mera.” (L&F 58:42) Omvändelsen omfattar följande delar:

Tro på din himmelske Fader och Jesus Kristus. Syndens makt är stor. För att bli fri från den, måste du vända dig till din himmelske Fader och be i tro. Satan kan försöka övertyga dig om att du inte är värdig att be — att din himmelske Fader är så missnöjd med dig att han inte längre lyssnar på dina böner. Detta är lögn. Din Fader i himlen är alltid redo att hjälpa dig om du kommer till honom med ångerfullt hjärta. Han har makt att bota dig och hjälpa dig besegra synden.

Omvändelse är en handling av tro på Jesus Kristus — ett erkännande av kraften i hans försoning. Kom ihåg att du kan bli förlåten endast på hans villkor. När du tacksamt erkänner hans försoning och hans makt att rena dig från synd, kan du ”utöva tro till omvändelse”. (Alma 34:17)

Sorg över synden. För att bli förlåten, måste du först erkänna inom dig att du har syndat. Om du strävar att leva efter evangeliet leder detta erkännande till ”en sorg efter Guds vilja … som leder till frälsning”. (2 Korintierbrevet 7:10) En sorg efter Guds vilja kommer inte på grund av syndens naturliga följder eller av rädsla för straff. I stället kommer den av kunskapen att du svikit din himmelske Fader och din Frälsare. När du upplever en sorg efter Guds vilja, får du en uppriktig önskan om förändring och en villighet att göra allt för att bli förlåten.

Bekännelse. ”Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.” (Ordspråksboken 28:13) En villighet att helt och fullt berätta för Fadern allt du gjort är väsentlig för förlåtelse. Knäböj inför honom i ödmjuk bön och känns vid dina synder. Bekänn din skam och din skuld och vädja sedan om hjälp.

Allvarliga överträdelser, till exempel överträdelse av kyskhetslagen, kan äventyra ditt medlemskap i kyrkan. Därför behöver du bekänna sådana synder för både Herren och hans representanter i kyrkan. Detta sker under biskopens eller grenspresidentens vård och kanske stavs- eller missionspresidenten, vilka är väktare och domare i kyrkan. Endast Herren kan förlåta synder, men dessa prästadömsledare spelar en viktig roll i omvändelseprocessen. De håller din bekännelse konfidentiell och hjälper dig genom hela omvändelseprocessen. Var fullständigt ärlig mot dem. Om din bekännelse är ofullständig och du bara nämner mindre misstag, kan du inte klara upp en allvarlig överträdelse som du inte nämnt. Ju förr du påbörjar den här processen, desto tidigare kan du finna den frid och glädje som följer på förlåtelsens under.

Överge synden. Bekännelsen är en väsentlig del av omvändelsen, men den räcker inte. Herren har sagt: ”Av följande kunnen I veta, om en människa omvänder sig från sina synder: Se, hon bekänner dem och övergiver dem.” (L&F 58:43)

Fatta ett oryggligt, bestående beslut att du aldrig ska upprepa överträdelsen. När du håller det löftet, behöver du aldrig uppleva den syndens smärta igen.

Fly genast från varje farlig situation. Om en viss situation får dig att synda eller kan få dig att synda, så gå därifrån. Man kan inte dröja kvar i frestelsen och vänta sig att kunna övervinna synden.

Återställelse. Du måste så gott det går återställa allt som skadats genom dina handlingar, vare sig det är någons ägodelar eller någons goda rykte. Genom villig återställelse visar du Herren att du gör allt du kan för att omvända dig.

Lev rättfärdigt. Det räcker inte att bara försöka stå emot det onda eller ta bort synden ur ditt liv. Du måste fylla ditt liv med rättfärdighet och ägna dig åt sådant som ger andlig kraft. Fördjupa dig i skrifterna. Be dagligen Herren att ge dig styrka utöver din egen. Ibland kan du fasta för att få vissa välsignelser.

Fullständig lydnad för in evangeliets hela kraft i ditt liv, vilket innebär ökad styrka att övervinna dina svagheter. Denna lydnad innefattar handlingar som man inte i första hand ser som delar av omvändelsen, såsom att gå på möten, betala tionde, tjäna andra och förlåta andra. Herren lovade: ”Den, som omvänder sig och håller Herrens bud, [skall] få förlåtelse.” (L&F 1:32)

Ytterligare hänvisningar: Lukas 15:11–32; 2 Nephi 9:19–24; Mosiah 4:1–3, 10–13; 26:30–31; L&F 18:10–16

Se även Dopet; Förlåtelse; Försoning, Jesu Kristi; Frälsningsplanen; Frestelser; Kyrkans disciplinråd; Synd; Tro;

Sann omvändelse

”Köttets sinne är död”, förkunnade aposteln Paulus, ”men Andens sinne är liv och frid”. (Romarbrevet 8:6, se även 2 Nephi 9:39.) I vårt fallna tillstånd kämpar vi ofta med frestelser, och ibland ger vi efter för ”[köttet och] det onda, som däruti är”. (2 Nephi 2:29; se även ”Fallet”, s 31–34 i denna bok.) För att kunna få det eviga livets välsignelse behöver vi vara ”andligt sinnade” och besegra våra orättfärdiga begär. Vi behöver förändra oss. Vi behöver, rättare sagt, förändras genom Frälsarens försonings kraft och genom den Helige Andens kraft.

Sann omvändelse innefattar beteendeförändring, men går utöver beteendet. Det är en förändring i vår själva natur. Det är en så betydelsefull förändring att Herren och hans profeter kallar det en pånyttfödelse, en hjärtats förvandling och ett dop i eld. Herren har sagt:

”Förundra dig icke över att hela människosläktet, ja, män och kvinnor, alla nationer, släkten, tungomål och folk måste födas på nytt, ja, måste födas av Gud, förvandlas från sitt köttsliga och fallna tillstånd till ett rättfärdigt tillstånd, ja, måste återlösas av Gud och bliva hans söner och döttrar.

Sålunda bliva de nya skapelser, och om icke detta sker, kunna de på intet sätt ärva Guds rike.” (Mosiah 27:25–26)

Omvändelseprocessen

Sann omvändelse är en process och inte en händelse. Du blir verkligt omvänd som resultat av rättfärdig strävan att följa Frälsaren. Denna strävan innefattar att utöva tro på Jesus Kristus, ångra synden, låta döpa sig, ta emot den Helige Andens gåva samt hålla ut intill slutet i tro.

Även om sann omvändelse är förunderlig och livsavgörande, är den ett tyst under. Änglabesök och andra märkliga händelser åstadkommer inte sann omvändelse. Till och med Alma, som såg en ängel, omvändes först efter att ha ”fastat och bett många dagar” om ett vittnesbörd om sanningen. (Alma 5:46) Och Paulus, som såg den uppståndne Frälsaren, lärde att ”ingen kan säga ’Jesus är Herren’ annat än i kraft av den helige Ande”. (1 Korintierbrevet 12:3)

Eftersom omvändelse är en stillsam, pågående process kan du vara omvänd nu, utan att inse det. Du kan vara som lamaniterna som ”blevo döpta med eld och den Helige Anden, på grund av sin tro på [Kristus], då de blevo omvända, ehuru de icke visste det”. (3 Nephi 9:20) Din fortsatta strävan att utöva tro och följa Frälsaren kommer att leda till en fullständigare omvändelse.

Typiska egenskaper hos den som är omvänd

I Mormons bok beskrivs de människor som omvänt sig till Herren.

De önskar göra gott. Konung Benjamins folk förkunnade: ”Den Allsmäktige Herrens Ande, [har] gjort en mäktig förändring i oss, eller i våra hjärtan, så att vi icke mera hava någon benägenhet att göra ont, utan alltid gott.” (Mosiah 5:2) Alma talade om människor som inte ”kunde … se på synd utom med avsky”. (Alma 13:12)

De gör inte uppror emot Herren. Mormon berättade om en grupp lamaniter som hade varit ogudaktiga och blodtörstiga men som ”blevo omvända till Herren”. (Alma 23:6) Dessa människor bytte namn till Anti-Nephi-Lehiter och ”nedlade vapnen, som de begagnat i sitt upprorstillstånd, så att de icke mera stredo emot Gud, ej heller emot någon av sina bröder”. (Alma 23:7)

De sprider evangeliet. Enos, Alma den äldre, Alma den yngre, Mosiahs söner, Amulek och Zeezrom ägnade sig åt att predika evangeliet sedan de omvänts till Herren. (Se Enos 1:26; Mosiah 18:1; Mosiah 27:32–37; Alma 10:1–12; 15:12.)

De är fyllda av kärlek. Sedan den uppståndne Frälsaren besökt folket i Amerika, ”var folket i hela landet, både ne-phiter och lamaniter, omvända till Herren, och det fanns inga tvister eller ordstrider ibland dem, utan alla människor handlade rättvist mot varandra …

Och det fanns ingen osämja i landet, emedan Guds kärlek bodde i människornas hjärtan.

Ingen avund, intet kiv, inga folkupplopp, ej heller otukt eller lögner, ej heller mord eller någon slags vällust förekom. Det kunde i sanning intet lyckligare folk finnas ibland alla de folk, som blivit skapade av Guds hand.

Det fanns inga rövare, ej heller mördare, ej heller fanns det lamaniter eller något annat slagsiter, utan de voro alla ett: Kristi barn, och arvingar till Guds rike.” (4 Nephi 1:2, 15–17)

Strävan efter en fullständigare omvändelse

Du har själv främsta ansvaret för din egen omvändelse. Ingen kan omvändas åt dig, och ingen kan tvinga dig att omvända dig. Men andra kan hjälpa dig i omvändelseprocessen. Lär av föredömen bland släktingar, kyrkans ledare och lärare samt män och kvinnor i skrifterna.

Din förmåga att uppleva en mäktig förändring i hjärtat ökar när du strävar att följa Frälsarens fullkomliga föredöme. Studera skrifterna, be i tro, håll buden och sök den Helige Anden som ständigt sällskap. Medan du fortsätter i omvändelseprocessen kan du ”fröjda dig med stor glädje” som ko-nung Benjamins folk gjorde när Anden ”gjort en mäktig förändring i [deras] hjärtan”. (Se Mosiah 5:2, 4.) Du kan då följa konung Benjamins råd att ”förbliva ståndaktig och orubblig, alltid överflödande av goda gärningar, på det Kristus, Herren Gud Allsmäktig, måtte sätta sitt insegel på dig, så att I kun-nen komma till himmelen och hava evig frälsning och evigt liv”. (Se Mosiah 5:15.)

Ytterligare hänvisningar: Matteus 18:3; Lukas 22:32; Alma 5:7–14

Se även Dopet; Försoning, Jesu Kristi; Frälsning; Helige Anden, den