Missionärer med banankaka
Genom att dela med sig av en skiva banankaka har de här unga männen välsignat otaliga personer, även sig själva.
Fotografier av församlingen med tillstånd av Nolfo Zambrano
Hur skulle du reagera om någon bjöd dig på en skiva utsökt banankaka? För de unga männen i en församling i Ecuador är det ett sätt att inleda samtal om evangeliet.
Varannan månad har de en missionärsdag med öppet hus i olika områden i församlingen. De delar upp sig i flera grupper, var och en med en ung man, en heltidsmissionär eller nyligen hemkommen missionär, och en äldste eller högpräst. Några av grupperna arbetar vid ett tält, några kontaktar personer i parken och några knackar dörr.
När de träffar någon bjuder de personen på en skiva banankaka. När personen tar emot den säger de till honom eller henne att banankaka visserligen är något gott och närande för kroppen, men missionärerna har ett budskap som ger näring åt själen. De unga männen och deras kamrater inbjuder sedan personen att träffa missionärerna. På det här sättet har de kunnat få 40 till 50 hänvisningar till missionärerna på ett par timmar.
De unga männen är också vänner med medlemmarna i sitt kvorum. På lördagar träffas de för en aktivitet med unga män och arbetar på Plikt mot Gud-programmet. Sedan besöker de mindre aktiva medlemmar i sitt kvorum. De uppmuntrar dem att komma till kyrkan och inbjuder dem att komma tillbaka för att sporta eller vara med på en annan aktivitet.
På det här sättet och många andra förbereder sig de här unga männen för att vara missionärer hela livet. Två av dem (till höger) berättar hur de känner sig stärkta och inspirerade av sina upplevelser.
Förändrad av evangeliet
Jag har varit medlem i kyrkan i fem år. Mina föräldrar är inte medlemmar men min farbror Jorge är Unga mäns president och han har varit ett stort stöd. Jag är också tacksam mot min biskop för hans ständiga stöd och uppmuntran.
Jag bestämde mig för att lära mig mer om kyrkan efter en av missionärsdagarna i min församling. Det var en av mina första upplevelser som motiverade mig att bli medlem i kyrkan. Mina ledare har alltid stöttat och uppmuntrat mig att delta i alla missionsaktiviteter som diakon, lärare och nu som präst. Jag tycker om att vara med på öppet hus och berätta för andra om välsignelserna med att vara medlem i Kristi kyrka. Det som inspirerar mig mest är tjänandeaktiviteterna när jag får möjlighet att hjälpa min nästa så som Jesus lärde oss att göra.
För ett år sedan blev mina yngre bröder Luis, 15 år och Israel, 12 år, medlemmar i kyrkan. Tillsammans har vi arbetat på projekten i Plikt mot Gud-programmet, och sedan de döptes har vi haft härliga upplevelser av att arbeta tillsammans. Alla de unga männen i församlingen står varandra mycket nära, och vi stöttar varandra.
Jag vet att dopet är porten som leder till himmelriket. När vi är i våra medmänniskors tjänst, är vi i Guds tjänst (se Mosiah 2:17). Missionsarbete välsignar familjer, och jag vet att mitt liv har förändrats tack vare evangeliet.
Alvaro T., 17 år
Jag lär mig mina ansvarsuppgifter
Som diakon lärde jag mig vilka ansvarsuppgifter jag har tack vare stödet från mina föräldrar och ledare och genom att arbeta på målen i Plikt mot Gud-programmet. Som lärare lärde jag mig mer genom att gå på besök som hemlärare, delta i öppet hus på missionärsdagarna, bjuda på banankaka, vara med på veckoträffarna och vara med på församlings- och stavsaktiviteter.
Nu som präst fokuserar jag mer på missionsarbete. Jag arbetar med Unga mäns president och som assistent till biskopen har jag lärt mig mycket mer om mina ansvarsuppgifter som prästadömsbärare.
Våra ledare inbjuder oss ständigt att följa med dem och heltidsmissionärerna så att vi kan bli bekanta med missionsarbetet. De uppmanar oss också att läsa skrifterna, särskilt Mormons bok. Alla de här upplevelserna motiverar och förbereder mig för att ta emot det högre prästadömet och verka som heltidsmissionär.
Isaac G., 17 år