Kapitel 31
1 Jag slöt ett förbundmed mina ögon:att aldrig se på en ung kvinna.
2 Vilken lott skulle jag annars fåav Gud i höjden,vilken del av den Allsmäktigedär ovan?
3 Ofärd drabbar ju orättfärdiga,och olycka ogärningsmän.
4 Ser inte han mina vägaroch räknar alla mina steg?
5 Har jag umgåtts med lögn,har min fot varit snar till svek?
6 Låt honom väga mig på en rättvis våg,så ska Gud få se att jag är oskyldig.
7 Har mina steg vikit av ifrån vägen,har mitt hjärta följt mina ögon,har jag någon fläck på mina händer?
8 Då får en annan äta vad jag har såttoch mina plantor ryckas uppmed roten.
9 Har mitt hjärta förförts av en kvinna,har jag stått på lurvid min nästas dörr?
10 Då får min hustru mala kornåt en annanoch främmande män liggai hennes famn.
11 Det hade variten skamlig handling,en straffbar synd,
12 en eld som förtärända till avgrundenoch föröder hela min skörd till roten.
13 Har jag kränktmin tjänares eller tjänarinnas rättnär de hade någon tvist med mig?
14 Vad skulle jag då göranär Gud reser sig?När han ställer mig till svars,vad skulle jag säga?
15 Han som skapade mig i moderlivetskapade ju dem också,en och samme har berett oss bådai modersskötet.
16 Har jag nekat de fattiga vad de önskateller låtit änkans ögon försmäkta?
17 Har jag ensam ätit mitt brödutan att den faderlösefått äta av det?
18 Nej, från min ungdomhar jag uppfostrat honomsom en far,och från första stundhar jag tagit mig an änkor.
19 Har jag sett någon förgås utan kläder,eller en fattig utan någotatt skyla sig med?
20 Har inte hans hjärta välsignat mig,fick han inte värma sigi ull från mina lamm?
21 Har jag lyft min handmot den faderlösenär jag såg mig ha medhåll i porten?
22 Då får min axel lossnafrån min skuldraoch min arm brytas från sin led,
23 då skulle jag frukta Guds straffoch stå maktlös inför hans majestät.
24 Satte jag mitt hopp till guldet,kallade jag rent guld min trygghet?
25 Gladdes jag överatt min rikedom växteoch att min hand samladeså mycket?
26 Hände det när jag såghur solljuset skenoch hur månen skred härligt fram,
27 att mitt hjärta i hemlighetlät sig förförasoch jag gav dem en handkyss?
28 Även det hade variten straffbar synd,för då hade jag förnekatGud i höjden.
29 Har jag glatt migåt min fiendes olycka,fröjdat mignär olyckan drabbade honom?
30 Nej, jag lät inte min mun syndagenom att begära hans livmed en förbannelse.
31 Mitt husfolk kan vittna:”Alla fick mätta sigmed kött vid hans bord.”
32 Främlingen behövde inteövernatta på gatan,jag öppnade mina dörrar mot vägen.
33 Har jag dolt mina brott som Adamoch gömt min skuld inom mig,
34 av fruktan för allt folketoch rädsla för fränders förakt,så att jag tegoch inte gick utanför dörren?
35 O, att jag hade någonsom lyssnade på mig!Se, här är min underskrift.Må den Allsmäktige svara mig.Låt mig se min motpartsanklagelseskrift!
36 Sannerligen, jag skulle bära denpå min skuldra,jag skulle fästa den som min krona.
37 Jag skulle redovisa alla mina stegför honom,möta honom som en furste.
38 Har min mark ropat över mig,har dess fåror gråtit med varandra?
39 Har jag ätit dess fruktutan att betalaeller sugit ut demsom brukade jorden?
40 Då får törne växa i stället för vete,ogräs i stället för korn.Slut på Jobs tal.