Jobs svar på Sofars andra tal

1 Då tog Job till orda och sade:

2 Lyssna noga på mina ord,låt det vara trösten ni ger mig.

3 Visa mig tålamod så att jag får tala,och när jag har talat kan du håna.

4 Är det en människa jag grälar på?Varför skulle jag inte vara otålig?

5 Se på mig och häpna,sätt handen för munnen.

6 När jag tänker på detblir jag förskräckt,rysningar griper min kropp.

7 Varför får de gudlösa leva,bli gamla och växa i kraft?

8 De ser sina barn leva trygga hos democh har sina avkomlingarför ögonen.

9 Deras hus står trygga utan fasor,Gud drabbar dem inte med sitt ris.

10 Deras boskap lyckas alltid para sig,deras kor kalvar utan missfall.

11 Sina minsta släpper de utsom en hjord,deras barn dansar omkring.

12 De sjunger till tamburin och harpaoch jublar till musik av flöjt.

13 De lever sina dagar i välmåga,och i frid far de ner till dödsriket.

14 De sade till Gud: ”Låt oss vara!Vi har ingen lustatt lära känna dina vägar.

15 Vem är den Allsmäktigeatt vi skulle tjäna honom?Vad skulle vi vinnapå att åkalla honom?”

16 Se, deras framgångligger inte i deras egen hand.De gudlösas rådslagär fjärran från mig.

17 Hur ofta slocknarde gudlösas lampa?Hur ofta drabbar dem olycka,plågor som Gud i vredetilldelar dem?

18 Hur ofta blir de som halm för vinden,som agnar som stormen för bort?

19 Ni säger:”Gud sparar hans strafftill barnen.”Låt honom straffa honom själv,så att han får känna det.

20 Låt den gudlöse få se sitt fallmed egna ögon,låt honom få drickaden Allsmäktiges vrede.

21 Frågar han efter sin familjnär han är borta,när hans månaders antal är slut?

22 Kan någon lära Gud förstånd,han som dömer över de högsta?

23 Den ene dör i sin krafts dagar,helt sorglös och trygg.

24 Hans kärl är fulla av mjölk,och märgen i hans benhar bevarat sin saft.

25 Den andre dör med bedrövad själ,utan att ha smakat det goda.

26 Tillsammans ligger de i stoftet,med förruttnelsens maskaröver sig.

27 Se, jag känner era tankaroch era lömska planer mot mig.

28 Ni frågar:”Vad blev det av stormännens hus,av tälten där de gudlösa bodde?”

29 Har ni inte frågat dem som har rest,lyssnar ni intetill deras vittnesbörd?

30 Den onde skonas på olyckans dag,han räddas undan vredens dag.

31 Vem säger honom rakt i ansiktethur han lever,vem straffar honomför vad han har gjort?

32 När han har förts till gravenvakar man vid gravkullen.

33 Dalens mylla är ljuvlig för honom,alla människor följer honomoch otaliga har gått före honom.

34 Hur tom är inte trösten ni ger mig.Era svar är bara bedrägeri.