STÄRK FAMILJEN
VÅR STRÄVAN MOT FULLKOMLIGHET
Ett återkommande inslag som ger insikt i dina studier och användning av ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”.
”I föruttillvaron kände och dyrkade dessa söner och döttrar Gud som sin evige Fader och antog hans plan, enligt vilken hans barn kunde få en fysisk kropp och få jordiska erfarenheter för att utvecklas mot fullkomlighet och slutligen nå sin gudomliga bestämmelse som arvtagare till evigt liv. Den gudomliga lycksalighetsplanen möjliggör att familjebanden fortsätter bortom graven.”1
Föruttillvaron är nyckeln
Om vi ska kunna förstå vårt syfte här på jorden och uppnå vår gudomliga potential, måste vi förstå att vi levde som andebarn till vår himmelske Fader innan vi föddes. ”När vi förstår läran om föruttillvaron”, sade president Boyd K Packer, tillförordnad president för de tolv apostlarnas kvorum, ”förstår vi att vi är Guds barn, att vi levde hos honom som andar innan vi föddes till jorden. Vi förstår att detta liv är en prövotid, att livet inte började när vi föddes, att det inte kommer att ta slut när vi dör. Då får livet en mening. Det får mening och ändamål oavsett de kaotiska förhållanden som människosläktet skapar åt sig självt.”2
Välsignelsen av en fysisk kropp
I föruttillvaron gladde vi oss åt möjligheten att komma till jorden, få en fysisk kropp och få jordiska erfarenheter. Vi visste att det var det enda sättet varigenom vi kunde bli lika vår fullkomlige Fader i himlen och till slut kunna njuta av det slags liv som han lever — evigt liv. President Joseph Fielding Smith (1876–1972) sade: ”Inget bör hållas mer heligt och äras mer än förbundet genom vilket människoandarna, Guds avkomma i andlig form, får privilegiet att komma till denna värld i jordiska tabernakel … Lucifer och hans änglar fick det hårdaste straff som någonsin givits. Att för evigt förnekas privilegiet att få jordiska kroppar är den största förbannelsen av alla. Dessa andar kan inte framåtskrida, de kan inte hoppas på uppståndelse och evigt liv! … En ande kan inte fullkomnas utan en kropp av kött och ben. Denna kropp och dess ande får erfara odödligheten och frälsningens välsignelser genom uppståndelsen … På inget annat sätt kan andarna bli som vår himmelske Fader än genom födelse till detta liv och uppståndelse.”3
Leva av tro
Några av Guds barn behöver bara få en fysisk kropp innan de kallas tillbaka till hans närvaro, men resten av oss kommer till jorden av fler anledningar: för att lära oss att tro, utveckla kristuslika egenskaper i motgångar och för att prövas. President Marion G Romney (1897–1988), förste rådgivare i första presidentskapet, sade: ”Vår tillvaro här på jorden är en nödvändig beståndsdel av vårt framåtskridande. För att uppnå fullkomlighet måste vi lämna vårt förjordiska hem och komma till jorden. När denna förändring skedde drogs en slöja för våra andliga ögon så att vårt minne av föruttillvaron togs bort. I Edens lustgård begåvade Gud oss med moralisk handlingsfrihet och lämnade oss ensamma på sätt och vis här bland gott och ont för att prövas — för att se om vi, genom att vandra i tro, skulle kunna uppnå vår högsta potential genom att göra ’allt vad Herren, [vår] Gud, befaller [oss]’”. (Abraham 3:25)4
Eviga familjerelationer
När vi talar om att uppnå vår eviga potential, är det vår evige Fader vi tänker på som vårt ideal. De som ärver evigt liv intar denna höga och heliga ställning som gifta par, beseglade genom prästadömets kraft, och får glädja sig åt en relation som räcker bortom graven. ”Samma sällskaplighet, som finnes ibland oss här, skall finnas ibland oss där”, sade profeten Joseph Smith, ”men bliver där förenad med evig härlighet, vilken härlighet vi icke nu njuta.” (L&F 130:2) Vi kommer säkert att glädja oss åt ett evigt umgänge med nära vänner, men den samvaro som kommer att betyda mest för oss är de familjerelationer som har beseglats för evigt i Herrens hus genom prästadömets förordningar.
En sådan besegling sker inte automatiskt. Vi har ansvaret att söka efter våra förfäder och som ställföreträdare använda beseglingsmakten för dem i Herrens hus. President Brigham Young (1801–1877) sade: ”Vi [är] kallade att återlösa jordens folk. Våra förfäder kan inte fullkomnas utan oss, och vi kan inte fullkomnas utan dem. Det måste finnas denna kedja i det heliga prästadömet. Den måste sammanlänkas från den senaste generationen som lever på jorden tillbaka till fader Adam, för att återföra alla som kan frälsas och placeras där de kan få frälsning och en härlighet i något rike.”5
Det är en stor välsignelse att leva i den här tidshushållningen. Vi har blivit undervisade om vår föruttillvaro och våra valmöjligheter där, vi förstår vårt syfte under jordelivet, vi har de nödvändiga prästadöms- och tempelförordningarna för att besegla familjer för evigt och vi har resurserna till att föra detta stora verk framåt. Som profeten Joseph Smith sade: ”Skola vi icke fortsätta i denna stora sak!” (L&F 128:22)