Jazmín och sabbatsdagen
När min makes lön plötsligt minskade med 30 procent för flera år sedan, började jag fundera över hur jag kunde hjälpa min familj att klara av våra utgifter.
Jag hade ofta organiserat födelsedagsfester för mina två barn och bland annat klätt ut mig till clown, hållit i lekar och uppträtt med dockteater. Mina släktingar hade frågat varför jag inte gjorde det till ett jobb och hjälpte andra med deras fester. Nu verkade det vara den perfekta tiden att följa deras råd.
Jag började sätta upp affischer i lokala affärer. En kort tid senare fick clownen Jazmín sitt första jobb.
Men det gick trögt i början. Under de sex första månaderna skulle de flesta av festerna som jag fått erbjudande om hållas på söndagar. Det verkade som alla behövde en clown på sabbaten! Jag hade lovat Herren att jag aldrig skulle arbeta på en söndag, men det var nedslående att behöva tacka nej till arbete när jag behövde det så mycket.
Vid ett tillfälle fick jag ett erbjudande från staden att hjälpa till med firandet av Barnens dag som skulle hållas på en söndag. Jag skulle få bra betalt, men jag kunde inte bryta mitt löfte. En del av mina vänner sade att jag aldrig skulle få någon framgång om jag inte tog emot arbete på söndagen, men jag kunde inte göra Herren besviken. Vid sådana tillfällen försökte jag tänka på löftena som Herren ger dem som helgar sabbaten. (Se L&F 59:9–13.)
Med tiden började allt gå bättre. Nu, några år senare, har jag många jobb på lördagar och veckodagar. Jag har till och med lyckats övertala några av mina kunder att flytta sina fester från söndag till lördag.
I början undrade jag om jag skulle ha någon framgång när det verkade som om så många behandlade söndagen som vilken annan dag som helst. Men nu inser jag att när vi visar Herren att vi är villiga att hålla hans bud och göra vår del, så kommer han att bereda en väg åt oss att göra det.
Marcela Colaberardino de Mitillo är medlem i Roque Sáenz Peña församling, Río Cuarto stav, Argentina.