Hans ledning var dag
Vår himmelske Fader vet vad du och jag behöver bättre än någon annan.
Ett av vår himmelske Faders käraste redskap för att leda sina barn är rättfärdiga far- och morföräldrar. Min farmor var en sådan kvinna. Vid ett tillfälle som inträffade när jag var för ung att minnas, tillrättavisades jag av min far. När farmor såg hans tillrättavisning, sa hon: ”Monte, jag tror du tillrättavisar honom för skarpt.”
Pappa svarade: ”Mamma, jag tillrättavisar mina barn som jag vill.”
Och min kloka farmor sa mjukt: ”Det gör jag också.”
Jag är säker på att min far hörde sin mors visa vägledning den dagen.
När vi tänker på ledning, kanske vi tänker på en sång som vi alla kan och älskar: ”Jag är Guds lilla barn.” I refrängen finner vi orden ”led mig, stöd mig, gå bredvid mig”.1
Tills helt nyligen uppfattade jag orden som gudomlig ledning till föräldrar. När jag begrundade orden insåg jag att även om de innehåller den ledningen, finns också en långt större innebörd. Personligen ber vi varje dag att vår himmelske Fader ska leda, stödja och gå bredvid oss.
President Dieter F. Uchtdorf förklarade: ”Vår Fader i himlen vet sina barns behov bättre än någon annan. Det är hans verk och härlighet att hjälpa oss i varje situation och ge oss förunderliga timliga och andliga resurser för att hjälpa oss på vår väg tillbaka till honom.”2
Lyssna på de orden: Vår himmelske Fader vet vad du och jag behöver bättre än någon annan. Därför har han utvecklat ett personligt omsorgspaket, anpassat efter var och en. Det har många komponenter. Det innefattar hans Son och försoningen, den Helige Anden, buden, skrifterna, bönen, profeter, apostlar, föräldrar, far- och morföräldrar, lokala kyrkoledare och många andra – allt för att hjälpa oss återvända för att leva med honom en dag.
Jag vill tala om några av de saker som ingår i omsorgspaketet, som fått mig att inse att en kärleksfull himmelsk Fader leder, stöder och går bredvid mig och min familj. Min bön är att var och en ska inse genom egen erfarenhet att vår himmelske Fader leder, stödjer och går bredvid er och att ni med den kunskapen ska gå fram med tillförsikt och medvetna om att ni egentligen aldrig är ensamma.
Vår himmelske Faders bud är viktiga delar av omsorgspaketet. Alma förkunnade: ”Ogudaktighet har aldrig inneburit lycka.”3 Att tolerera ett orätt handlande utan kärleksfull rättelse är falsk medkänsla som förstärker den utbredda uppfattningen att ogudaktighet faktiskt kan innebära lycka. Lamaniten Samuel motsade tydligt den uppfattningen: ”Ni har sökt lycka i att göra ont, vilket strider mot den rättfärdighetens natur som kännetecknar vårt stora och Eviga Överhuvud.”4
Genom sina profeter påminner vår himmelske Fader oss ständigt om att rättfärdighet är lycka. Kung Benjamin lärde till exempel att vår himmelske Fader ”kräver … att ni gör som han har befallt er. Ty om ni gör det välsignar han er omedelbart”.5 I en annan psalm har vi en liknande påminnelse:
Omkring min fjortonde födelsedag lärde jag mer om dessa välsignelser. Jag lade märke till ett förändrat beteende hos mina föräldrar. Med tanke på det jag såg, frågade jag: ”Ska vi ut på mission?” Mors chockade ansiktsuttryck bekräftade min misstanke. Senare, under ett familjeråd, fick mina syskon och jag veta att våra föräldrar hade kallats att presidera över en mission.
Vi bodde på en vacker gård i Wyoming. Från mitt perspektiv var livet perfekt. Jag kunde komma hem från skolan, göra mina sysslor och dra iväg och jaga, fiska eller utforska trakten med min hund.
Kort efter att jag fått veta om kallelsen, insåg jag att jag måste avstå från min hund, Blue. Jag pratade med pappa och frågade vad jag skulle göra med Blue. Jag ville betona hur orättvist det var som Gud krävde. Jag kommer aldrig att glömma svaret. Han sa: ”Jag är inte säker. Han kan nog inte följa med, så det är bäst du frågar din himmelske Fader.” Det var inte det svar jag hade väntat mig.
Jag började läsa Mormons bok. Jag bad allvarligt för att få veta om jag måste ge bort min hund. Svaret kom inte genast, men en tanke dök upp om och om igen: ”Var inte en börda för dina föräldrar. Var inte en börda. Jag har kallat dina föräldrar.”
Jag visste vad vår himmelske Fader krävde. Den vetskapen minskade inte smärtan över att ge bort min hund. Men den lilla uppoffringen uppmjukade mitt hjärta, och jag fann frid i att söka min himmelske Faders vilja.
Jag tackar min himmelske Fader för de välsignelser och den glädje jag funnit genom skrifterna, bönen, den Helige Anden och en värdig jordisk far som tog på sig rollen att undervisa sina barn om evangeliet. De ledde mig, stödde mig och gick till och med bredvid mig för att hjälpa mig finna vägen – särskilt när jag behövde göra något svårt.
Förutom komponenterna i det omsorgspaket jag nämnt, är vi alla välsignade med en prästadömsledare som leder och stödjer oss.
President Boyd K. Packer sa: ”Biskopar är inspirerade! Var och en av oss har friheten att ta emot eller förkasta råd från våra ledare, men nonchalera aldrig rådet från er biskop, vare sig det ges från talarstolen eller enskilt.”7
Dessa män strävar efter att representera Herren. Vare sig vi är gamla eller unga: När Satan vill att vi ska tro att allt är förlorat, är biskopen där för att leda oss. När jag har talat med biskopar har jag funnit en gemensam nämnare när det gäller bekännelser av olydnad eller oförskyllt lidande efter hemska oförrätter. En biskop vill genast uttrycka vår himmelske Faders kärlek till den enskilde och sin önskan att vandra med personen på vägen hemåt.
Kanske beskrivs vår himmelske Faders viktigaste komponent i omsorgspaketet med orden: ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son.”8
För att lära oss vad vi behöver göra, ledde Jesus Kristus vägen genom att vara ett fullkomligt föredöme som vi bör försöka följa. Han vädjar till oss med utsträckta armar att komma och följa honom.9 Och när vi går vilse, som vi alla gör, påminner han oss: ”Ty se, jag, Gud, har lidit detta för alla, för att de inte skall behöva lida om de omvänder sig.”10
Vilken underbar gåva! Omvändelse är inget straff, det är en förmån. Det är en förmån som leder och stödjer oss. Inte underligt att skrifterna förkunnar att vi inte ska predika något annat än omvändelse.11
Vår himmelske Fader har många resurser, men ofta tar han andra personer till hjälp. Dagligen ger han oss tillfällen att leda, stödja och gå bredvid någon behövande. Vi måste följa Frälsarens exempel. Vi måste engagera oss i vår himmelske Faders arbete.
Som Unga mäns generalpresidentskap vet vi att ungdomar välsignas av att ha föräldrar och ledare som handlar för vår himmelske Fader i att leda, stödja och gå bredvid dem. Tre principer12 som kan hjälpa oss bli en del av vår himmelske Faders omsorgspaket för andra är:
Ett: Var med ungdomarna. President Henry B. Eyring betonade det här: ”Det finns några saker vi kan göra som kan vara av största betydelse. Ännu mäktigare än ord när vi undervisar om en lära, är vårt exempel på att leva efter den läran.”13 Ska vi leda ungdomar måste vi vara med dem. Den tid vi ger dem är ett uttryck för kärlek som låter oss undervisa genom ord och exempel.
Två: För att verkligen leda ungdomar, måste vi hjälpa dem få kontakt med himlen. Förr eller senare måste var och en stå ensam. Vår himmelske Fader kan vara där och leda, alltid och överallt. Våra unga måste veta hur de ska söka sin himmelske Faders ledning.
Tre: Vi måste låta ungdomar leda. Liksom den kärleksfulla förälder som håller barnets hand när det lär sig gå, måste vi släppa taget för att ungdomar ska utvecklas. Att låta unga leda kräver tålamod och kärlek. Det är svårare och kräver mer tid än att göra det själva. De kanske snubblar längs vägen, men vi går bredvid dem.
Bröder och systrar, det kommer tillfällen i våra liv när ledandets välsignelser verkar avlägsna eller obefintliga. För sådana svåra tider har äldste D. Todd Christofferson lovat: ”Sätt dina förbund främst och lyd buden noggrant. Då kan du be i tro utan att tvivla, i enlighet med dina behov, och Gud kommer att svara. Han upprätthåller dig när du vakar och arbetar. I sin egen tid och på sitt eget sätt sträcker han ut sin hand och säger ’här är jag’.”14
Vid ett sådant tillfälle sökte jag min himmelske Faders råd genom ihärdig bön i hjärtat i över ett år, för att finna lösningen på en svår situation. Jag visste ju att min himmelske Fader besvarar alla uppriktiga böner. Men en dag var jag så desperat att jag kom till templet med en enda fråga: ”Himmelske Fader, bryr du dig verkligen?”
Jag satt långt bak i väntrummet i Logans tempel när till min förvåning tempelpresidenten Vaughn J. Featherstone, en nära vän till familjen, kom in i rummet. Han stod längst fram och hälsade oss alla välkomna. När han såg mig bland besökarna slutade han tala, såg mig i ögonen och sa sedan: ”Broder Brough, det känns bra att se dig i templet i dag.”
Jag ska aldrig glömma känslan i det enkla ögonblicket. Det var som om min himmelske Fader i den hälsningen sträckte ut sin hand och sa: ”Här är jag”.
Vår himmelske Fader bryr sig verkligen, han hör och besvarar varje barns bön.15 Som ett av hans barn vet jag att svaret på mina böner kom i Herrens egen tid. Och genom den upplevelsen förstod jag bättre än någonsin att vi är Guds barn och att han har sänt oss hit så att vi kan känna hans närvaro nu och återvända för att leva hos honom en dag.
Jag vittnar om att vår himmelske Fader verkligen leder, stödjer och går bredvid oss. När vi följer hans Son och hörsammar hans tjänare, apostlarna och profeterna, finner vi vägen till evigt liv. I Jesu Kristi namn, amen.