Liahona
Planem Bakegen Sid blong Fet
Maj 2024


“Planem Bakegen Sid blong Fet,” Liahona, Maj. 2024.

Planem Bakegen Sid blong Fet

Ol lesen we i kam long olgeta we oli bin kambak tru long fet.

Pikja
ol stamba blong tri mo ol liv

Long wan wol we oltaem i kam antap long fasin blong lusum ol stori blong fet, ol kwaet wokbaot blong kambak tru long fet we samtaem yumi no stap luksave. Be ol stori blong olgeta we oli jenisim laef bakegen i soem olsem wanem ol brata mo sista insaed long gospel oli winim fasin blong gat tu tingting iven afta we oli lego Jos. Ol stori blong olgeta i soem wanem we Alma i tijim abaot stap planem sid. Alma i tokbaot wan rod blong fet blong folem, se i no help blong givim paoa nomo long olgeta we oli stap traem blong mekem fet blong olgeta i gro, be tu, i helpem olgeta we oli traehad wetem ol kwestin mo ol wari.

  • Faswan, yumi mas andastanem se “fet i no blong gat wan stret save long ol samting” (Alma 32:21).

  • Afta yumi “praktisim wan smol pis blong fet,” o iven “wantem blong biliv” (ves 27).

  • Yumi planem sid—toktok blong God—long hat blong yumi (luk long ves 28).

  • Folem rod ia wetem, fasin blong fidim ol rus long saed blong spirit wetem fasin ia blong save wet longtaem mo akseptem help blong ol fren long gospel blong mekem i gro i kam wan tri we oli planem long Kraes, “i gro i kam antap we i lid i go long laef we i stap oltaem.” (ves 41).

“Fet i no blong gat wan stret save long ol samting; taswe, sapos yufala i gat fet, yufala i hop long ol samting we yufala i no save lukim, we oli tru” (Alma 32:21

Pikja
Alba Fonseca

Alba Lucia Fonseca, wan Jos memba blong Yunaeted Stet, hem i bin luk wan samting onlaen we tokbaot ol bilif blong rilijin blong hem, mo kwiktaem, fet blong hem i stat blong lus. Fas ples, hem i bin sakemaot sid blong fet wetem fasin blong gat tu tingting, be afta hem i stat blong toktok wetem sam memba we oli kea mo oli andastanem hem mo hem i kam blong luksave se hem i gat kwestin abaot fasin blong no bilif blong hemwan.

Hem i talem, “Hamas mi andastanem abaot gospel mo histri blong Jos i no gudgud tumas.” “I mekem mi gat tingting we i stap taon mo helpem mi luksave se mi gat plante samting blong lanem yet mo se fet i no save kam taem i gat evri ansa blong evri kwestin.” Alba i bin luksave se ol narafala “gudfala samting long laef—olsem famli, edukesen, wok—i tekem tu denja, sakrifaes, ol samting we yumi no sua long olgeta bae i kam, mo efot blong ful laeftaem. Mi bin kambak long Jos mo mi save talem stret se blong gohed blong mekem fet i stap, hem i wan impoten efot tumas.”

Presiden Russell M. Nelson i tijim, “Lod i no nidim blong bilif blong yumi i stret evriwan blong yumi save yusum paoa blong hem we i stret evriwan .” Be yet, hem i poenemaot tu se, fet blong yumi i nidim efot we i stap gogohed blong gro.1 Presiden Nelson i talem, From se fas fandesen blong Sol Lek Tempol i mekem gudfala wok blong plante yia, naoia i nid blong gat wan bigfala renovesen. Long samfala taem yumi mas mekem i kam strong spirituol fandesen blong yumiwan “blong stanap agensem ol trabol mo fos we oli stap kam.”2 Samtaem yumi stap fesem ol hadtaem we yumi no ting se bae i hapen olsem Alba, fasin ia blong soem se yumi save mekem samting i save lid i go long simpol bilif go kasem blong no gat bilif, lego ol efot we oli impoten blong mekem i kam strong mo sapotem fandesen blong yumi long saed blong spirit.

Olgeta we oli stadi long ol stori blong kambak long fet bae oli save faenem se i save helpem olgeta blong luk fet olsem wan laeftaem, mo plante rod we bae oli folem long wokbaot ia.3 Yumi save stat wetem wan simpol bilif olsem wan pikinini, be long sam wei, fet ia olsem blong wan pikinini i save fesem fulap kwestin mo wari. Taem fet blong yumi i stap kam antap gud olsem wan spirituol fandesen, yumi mas muv aot nao long simpol fet, go tru long ol hadtaem kasem taem fet i strong inaf blong stanap agensem ol jalenj we i stap kam.4 Blong givap long fet, bae yu luk se i isi, kolosap olsem se wari i lus, be blesing we i rij bae stap wetem olgeta we oli kambak long God mo gohed blong lukaot mo fidim sid blong fet.

Ol hadtaem blong fet i stat long Samuel Hoglund blong Sweden taem ol memba blong famli oli gat ol kwestin. Hem i go tru long wan situesen we “blong stap kasem wan ansa nomo long kwestin i blong gat wan nara kwestin bakegen,” hem i talem. “Mi nomo sua long fet blong mi blong wan mo haf blong aoa mo long nekis wan, kasem taem mi luksave proses mo fasin ia blong trastem miwan i nomo strong.” Blong ansa nomo long ol smosmol kwestin ia, Samuel i jusum blong stadi long ol impoten kwestin—we i mekem wan blong kasem wan strong fandesen long Jisas Kraes. Folem wetem prea mo skripja stadi, Samuel i lukaotem, olsem Alba, i tijim hem olsem hamas hem i nidim blong lanem moa samting blong mekem se hem i save gat wan strong biliv. “Eksperiens ia i bin mekem fet blong mi i kam strong,” hem i talem, “mo i tijim se taem yu lukaotem wetem tru fasin bae yu save faenem.”

“Be luk, sapos yufala i girap mo wekemap tingting blong yufala, blong go traem ol toktok blong mi, mo praktisim wan smol pis blong fet, yes iven sapos yufala i no save mekem moa be wantem blong biliv nomo, letem samting ia i wok insaed long yufala” (Alma 32:27).

Presiden Nelson i talem, “Eksesaesem fet samtaem bae i had tumas.” “Long wanwan taem bae yumi save tingting se, sapos i posibol, bae yumi save karem i kam tugeta inaf fet fet blong kasem ol blesing we yumi nidim tumas.”5 Be ol smosmol step blong fet, i stat wetem “wan smol pat blong fet,” we i save “wok long yu” mo statem wan bon bakegen long saed blong spirit.

Afta we hem i filim se hem i nomo gat spirit wetem hem long ol yia we hem i stap long kolej, Amanda Freebairn blong Unaeted Stet hem i tekem smosmol step ia blong prea, we i lidim hem blong folem smol voes ia blong visitim lokol tempol blong hem. “Filim spirit i mekem fet blong mi i kam gud bakegen,” hem i talem. Kambak long Jos mo akseptem wan koling blong tijim Praemeri i mekem fet blong hem i gro, mo hem i gohed blong tekem ol step we i karem hem i kam fulwan blong stap strong long gospel. Long rod ia, Amanda i lukse,“Mi faenem ansa long ol kwestin we mi nidim tumas blong kasem.”

Pikja
Dan Ellsworth

Long wan taem, Dan Ellsworth, blong Unaeted Stet tu, i se i no sua se hem i gat smol fet i stap blong save eksesaesem. Hem i stat lanem sam samting long skul mo ol histri blong OlTesteman we i mekem fet blong hem i kam slak long Baebol mo spolem biliv blong hem long ol skripja. Be Dan i gohed blong go long Jos mo disaed blong mekem wan eksperimen blong sikis manis blong stap prea, fas, mo sev insaed long Jos. Sam taem, hem i askem ol smosmol gel blong hem blong prea from fet blong dadi blong olgeta.

Afta long samtaem, Dan i stat blong gat ol eksperiens long saed blong spirit mo faenem ansa long sam kwestin we i stap mekem hem i wari. Wan dei, taem hem i stap long laebri, hem i filim smol voes ia blong go long laen blong ol buk ia mo karemaot wan. Insaed, hem i faenem sam toktok we i kamaot klia long buk ia we i mekem hem i sek long saed blong biliv blong hem long Baebol. Taem eksperiens ia i no bin solvem evri kwestin, i tijim Dan sam impoten lesen: “Faswan, mi nid blong gat tingting we i stap daon abaot hamas nao mi save gat save ia miwan. Mo seken, nara wei blong faenem trutok, folem wetem tingting, we i stap: ol filing blong spirit, ol positiv samting we i kam long Spirit, mo ol tingting we i leftemap fasin blong putum wan step i go fored, evri samting ia i lid i go long wan strong biliv mo fet we mi no bin gat bifo.”

Pikja
Zac Marshall mo famli

Zac Marshall blong Inglan, we i tekem wan smol step blong wajem wan vidio we i tijim abaot Buk blong Momon we i openem maen blong hem se buk ia i wan stret buk. “Mi bin ridim bifo long ol skripja stadi mo miwan be i no wetem tru tingting,” hem i talem. “Be mi nomo stap aktiv long Jos olsem wan yut, vidio we mi bin luk long taem ia i mekem mi blong ridim Buk blong Momon wetem strong tingting blong festaem.” Afta we hem i kasem eksperiens long toktok blong God, Zac i statem blong putum bak fasin blong biliv long ples blong fasin ia blong gat tu tingting Naoia hem i talem, “Jos we mi bin luk bifo olsem wan samting we mekem man i no fri naoia mi luk olsem wan ples we i mekem man i fri semmak olsem Jisas i talem, ‘trutok ya bambae i mekem yufala i fri man’[Jon 8:32].”

“Be sapos yufala i no lukaot gud long tri ia, mo yufala i no tingbaot blong givim gudfala kaekae long hem, luk, bae i no save gat eni rus” (Alma 32:38).

Taem yumi tekem ol smosmol step ia blong givim gudfala kaekae long fet, yumi mas nid blong save tu se ol fasin blong tingting blong yumi i save blokem mo spolem fet. Stadi long ol stori blong Jos memba long plante difren kantri , Eric mo Sarah Evegnée, ol profesa long Brigham Yang Univesiti–Idaho, not se “olsem wanem yumi tingting i moa impoten long wanem yumi stap tingting long hem.” Eksampol, blong gat tingting ia se taem yumi stap fetful bae i mekem yumi no filim gud mo harem nogud long ol jalenj blong laef i no tru mo i krietem ol biliv we i no stret. Sevya i Jisas Kraes i promes blong neva lego yumi be yumi mas save se “Long wol ya bambae yufala i harem nogud tumas” (Jon 16:33). Yet, ol jalenj blong laef i save kam, olsem Sarah, “i lidim mifala blong luk gospel long nekativ saed. Samtaem yumi sakemaot stret fasin taem yumi fesem jalenj wetem ol samting we i no impoten tumas long stret fasin ia.”

Man we i raet mo man blong raetem histri Don Bradley blong Unaeted Stet i fesem sam kwestin abaot histri blong Jos long wan taem we, hem i talem, “Mi no bin glad mo mi gat fasin ia blong gat tu tingting. Fasin blong gat tu tingting abaot eniwan bae i save spolem rilesensip, mo mi lusum fet blong mi mo rilisensip blong mi wetem God.” Plante yia afta, Don i stat blong wok from fasin blong gat hop mo fasin blong stap talem tangkyu long laef blong hemwan.

Hem i statem tu blong stadi abaot mentol mo fisikol helt blong gud blong rilijin we i ogonaes. “Mi no save tanem baksaed blong mi long ol stadi ia,” Don i tingbaot. “Sloslo, mi kam blong luksave se mi stap putum bak fasin blong gat wan tingting long ples blong gat tu tingting, mo wetem wan moa fasin blong hop long laef, mi karem bak fet blong mi long God mo Jisas Kraes.” Don i kambak long ol infomesen blong histri ia we i bin faenem i had wetem, be naoia semmak tul ia i lidim hem blong gat wan strong biliv se Josef Smit i wan profet blong God.

Be sapos yufala i givim gudfala kaekae long trutok ia, yes, givim gudfala kaekae long tri ia taem we hem i stat blong gro, … bae yufala i save kasem ol pei blong fet blong yufala, mo hadwok blong yufala, mo fasin blong save wet longtaem blong yufala, mo gotru long hadtaem wetem longfala tingting” (Alma 32:41, 43).

Iven wetem hat we i wantem blong kasem ol toktok blong God mo gat wan gudfala hop long fiuja, kambak long fet mo stap go long jos i save mekem yumi fraet, wan proses we i had. Ol efot ia i no nidim nomo blong gat fasin blong save wet longtaem, tingting strong, mo gat tingting we i stap daon be lav blong ol fren mo memba blong famli tu. Taem yumi akseptem help blong ol tru fren i fidim sid ia mo mekem blong bae sid ia i gat rus insted blong i drae.

Pikja
Leo Winegar

Festaem we Leo Winegar blong Unaeted Stet i eksperiensem ol kwestin abaot histri blong Jos, hem i lanem impotens blong gat ol gudfala fren. “Testemoni blong mi i stat blong lus,” hem i talem, taem hem i go tru long wan taem “blong stap hemwan mo tudak i mekem hem blong no save mekem prea.” Wan dei Leo i filim se hem i mas kontaktem wan histri profesa blong Jos. Hem i no talem nomo long Leo blong tingting long rod blong hem blong kambak aot long fasin blong gat tu tingting be hem i bin kam wan gud fren blong Leo. Testemoni blong Leo i stat sloslo blong kambak wetem help blong advaesa blong hem mo ol yia blong stadi wetem hop. Long ol taem ia, hem i faenem ansa long plante kwestin. “Mi filim mi glad tumas long Sevya Jisas Kraes blong gaedem mi kambak,” hem i talem, “mo from ol fren we oli riprisentem Hem.”

“Sapos ol fren mo famli … oli kamaot long Jos, gohed blong lavem olgeta,” advaes blong Presiden Nelson. “I no blong yu blong jajem joes blong wanwan man semmak olsem we olgeta i no save jajem yu from joes blong yu blong stap fetful.”6

Pikja
Letitia Rule

Fraet long ol toktok ia we i mekem Letitia Rule, wan memba blong Inglan, blong stap aotsaed long gospel blong 20 yia. Evri taem we bae wantem hem i wantem blong kambak, be hem i “fraet se taem bae mi wokbaot kam insaed long doa, bae mi gat filing ia se oli jajem mi mo from se mi no bin stap laef long wan stret fasin.” Nomo from wan sik blong laef we i mekem tingting blong hem i strong blong mekem ol had step ia. Ol memba oli mitim hem wetem kaen mo lav, oli helpem hem blong i wantem tekpat long gospel ia bakegen.

“Mo nao …mi wantem se bae yufala i planem toktok ia long hat blong yufala mo taem we i stat blong solap, givim gudfala kaekae long hem wetem fet blong yufala. Mo luk, bae i kam wan tri we i gro i kam antap we i lid i go long laef we i stap oltaem.” (Alma 33:23).

Taem Alma i endem toktok blong hem, hem i talem i klia se blong givim wan gudfala kaekae long wan sid i impoten, from oli no ol sid nomo. Be, yumi planem ol tru sid ia taem “stat blong biliv long Pikinini blong God, se bae hem i kam blong pemaot ol pipol blong hem, mo se bae hem i safa mo kasem ded blong pem praes blong ol sin blong olgeta;” (Alma 33:22).

Michael Auras blong Germany i lanem impoten lesen abaot impoten samting blong gospel afta we hem i kamaot long gospel taem hem i stap olsem wan yut. “Plante gudfala samting i hapen taem yumi stap insaed long gopsel, be fet nomo long Jisas Kraes bae i save helpem testemoni blong yumi,” hem i talem. “Papa blong mi mo mi i no sua long fet blong mitufala blong wan smol taem wetem plante difren kwestin be blong kambak bakegen i hapen nomo taem mitufala putum fet long Jisas Kraes i feswan long evri samting”

Sevya i oltaem i moa kolosap long yu taem yu stap fesem o stap klaem wan bigfala hil wetem fet.”7 Jisas hemwan i promes se, “mi stap wetem yufala oltaem, gogo wol ya i finis” (Matiu 28:20). Hem bae i wokbaot wetem yumi, lavem yumi “wetem wan lav we ino save finis” (Jeremaea 31:3), mo mekem laef blong yumi kam moa gud (luk long Jon 10:10). Olgeta we oli gat hat ia blong planem wan sid ia bae save faenem se iven smol fet blong olgeta tru long Sevya i save kam “wan tri, we i gro i kam antap we i lid i go long laef we i stap oltaem” (Alma 33:23).

Hem we i raet i stap long Yuta, YSA.

Ol Not

  1. Luk long Russell M. Nelson, “Kraes I Girap Finis; Bilif long Hem bae I Muvumaot Ol Bigfala Hil,” Liahona, Mei 2021, 102–3.

  2. Russell M. Nelson, “Tempol mo Fandesen blong Yu long Saed blong SpiritLiahona, Novemba 2021, 93.

  3. Luk long Bruce C. and Marie K. Hafen, Fet i no Blaen (2018).

  4. “Fet blong yumi long [Jisas Kraes] i save mo bae i lidim yumi tru long ol had samting blong laef. I tru, bae yumi luk se i isi long narasaed blong ol had samting blong laef taem yumi stap “[strong long bilif] blong yumi long Kraes’ [2 Nifae 31:20]” (Larry S. Kacher, “Lada blong Fet,” Liahona, Mei 2022, 25).

  5. Russell M. Nelson, “Kraes I Girap,” 102.

  6. Russell M. Nelson, “Choices for Eternity” (raon wol devosen blong ol yang adalt, May 15, 2022), broadcasts.ChurchofJesusChrist.org.

  7. Russell M. Nelson, “Kraes I Girap,” 103.