Nya testamentet i sitt sammanhang
Kristna i Korint
Den kulturella miljön i Korint hjälper oss att förstå några av Paulus råd som kan verka utmanande för nutida läsare.1
Under det första århundradet var Korint den blomstrande ekonomiska och politiska huvudorten i den romerska provinsen Achaia. Förutom romerska medborgare drog den till sig greker, syrier och judar. Grekiska filosofier från de platoniska, stoiska och kyniska skolorna tycks ha påverkat en del välutbildade korintier – däribland kristna – i andliga, fysiska och sociala frågor.
Paulus predikan lockade åtminstone några rika och inflytelserika korintier såväl som många nyomvända med mindre utbildning eller kulturellt engagemang. De här skillnaderna bidrog till splittring och stridigheter i kyrkan i Korint.
Särskild visdom?
De välutbildade klasserna i Korint hämtade från flera filosofiska traditioner för att dra slutsatsen att de hade särskild visdom eller kunskap. De trodde att deras särskilda kunskap ledde till en ny andlig tillvaro i det här livet. Den tanken fick dem att förneka kroppens betydelse och de rationaliserade att de stod över lagen och var fria att handla som de ville. En del kristna tillämpade de här tankarna på sin omvändelse till kristendomen, vilket ledde till avsiktligt uppror och omoral.
Paulus motsade deras felaktiga påstående att ”allt är tillåtet” (1 Korintierbrevet 6:12) och hävdade att kristna skulle utöva disciplin och renhet: ”Ära Gud med er kropp [och ande]” (se 1 Korintierbrevet 6:12–20).
Vårt utseende
Judar, greker och romare i Korint hade olika sedvänjor för mäns och kvinnors hårlängd och för att täcka huvudet, särskilt under gudstjänst. Den allmänna förväntningen i alla kulturer var att gifta kvinnor skulle täcka sina huvuden. Samtidigt hade judiska, grekiska och romerska män olika förväntningar för om de skulle täcka huvudet eller inte, särskilt när de bad.
De här kulturella förväntningarna var helt klart en faktor i Paulus råd i 1 Korintierbrevet 11. Men det kan ha funnits ett annat problem: beteendet hos den kristna eliten som struntade i sociala sedvänjor, både hedniska och kristna. I en atmosfär där vissa kristna i Korint verkar ha gått emot vanliga normer på grund av högmod, manade Paulus till anständighet och dekorum i harmoni med korintiska kulturella förväntningar.
Äktenskap och celibat
Paulus råd om äktenskap och celibat innehåller några till synes utmanande skriftställen för oss i dag. Men man kan förstå dem bättre om man sätter dem i relation till en världsbild som bagatelliserade kroppens betydelse.
I Korint trodde en del att endast extrem självförnekelse skulle behaga Gud. Deras negativa syn på bland annat äktenskapet fick Paulus att tala om äktenskapet (se 1 Korintierbrevet 7:1–7) och att ge råd till ogifta, änkor, de som överväger skilsmässa och de som är gifta med en som inte är troende (se 1 Korintierbrevet 7:8–9, 39–40, 10–16). Det rådet kan sammanfattas som: ”Förbli kyska utanför äktenskapet och på lämpligt sätt intima inom äktenskapet.”
Paulus råder dem som är gifta att förbli gifta, även om det finns svårigheter. Han råder kristna som är gifta med en som inte tror att förbli gifta, för ”mannen som inte tror är nämligen helgad genom sin hustru, och hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man” (1 Korintierbrevet 7:14).
Paulus råd till dem som ännu inte gift sig ges som hans åsikt, inte som lära (se 1 Korintierbrevet 7:7–9, 39–40). Han önskar att alla människor är som han själv och råder ”de ogifta och … änkorna” att ”förbli som jag”. Han syftade troligen på intimitet på lämpligt sätt inom äktenskapet och kyskhet utanför äktenskapet,2 men det kan ha varit så att det här rådet faktiskt endast var avsett för dem vars make eller maka gått bort, oavsett kön.3
Oavsett vilket är hans råd detsamma: ”Men kan de inte leva avhållsamt [utöva självkontroll] ska de gifta sig, för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.” Joseph Smith ändrade det till: ”Men kan de inte leva avhållsamt ska de gifta sig, för det är bättre att gifta sig än att begå synd” (se 1 Corinthians 7:9, fotnot a i kyrkans engelska utgåva av skrifterna).
Enighet i Jesus Kristus
Den kulturella och historiska miljön i Korint hjälper oss att bättre förstå Paulus råd om klädsel, utseende, äktenskap och celibat. Han uppmuntrade till måttlighet och att man skulle undvika ytterligheter i beteende eller utseende. När medlemmarna i församlingen hävdade att deras särskilda visdom tillät upproriska handlingar, lärde Paulus tydligt att ”er tro ska inte bygga på människors visdom utan på Guds kraft” (se 1 Korintierbrevet 2:5). På samma sätt måste vår tro i dag vara inriktad på Jesus Kristus, inte på särskilda anspråk på kunskap eller visdom i vår nuvarande kultur. Då kan vi vara ett.