Kam Folem Mi
Mekem Mining blong Ol Stori blong Fas Visen blong Josef Smit oli Kam Klia
?Wanem nao i defren long fofala storian blong Fas visen blong Josef Smit? ?From wanem oli defren? ?Mo oli tijim yumi abaot wanem?
?Yu yu bin traem finis blong talem long wan man abaot wan eksperiens long saed blong spirit? ?Wanem ol ditel we yu yusum? ?Wanem ol ditel we yu no bin yusum? ?Yu ting se yu save talem stori ia i defren sapos yu stap talem long wan fren, long sakramen miting, o long wan we hem i no memba blong Jos Ia blong Jisas Kraes blong Ol Lata-dei Sent?
Olgeta kwestin ia oli impoten taem yu tingting abaot olsem wanem Josef Smit i eksplenem visen abaot Papa long Heven mo Jisas Kraes we hem i bin gat long Niu Yok long 1820. Josef i serem eksperiens ia plante taem. Tedei yumi gat fofala fostorian blong Josef we hem hemwan i raetem.
-
Wan histri blong Josef hemwan we hem i bin raetem long sama blong 1832. Josef i eksplenem se hem i bin go long bus blong prea from hem i bin konfius abaot ol samting long saed blong spirit. Hem i wantem tu blong God i fogivim ol sin blong hem.
-
Jenol blong Josef blong 1835. Wan prija we nem blong Hem Robet Matiu i kam long Ketlan, Ohaeo. Hem i wantem blong toktok long Josef abaot ol bisnis long saed blong relijin, mekem se Josef i talem long hem abaot visen blong hem. Warren Parrish, we i bin stap kipim jenol blong Josef i bin raetem daon wanem Josef i talem.
-
Wan ofisol Jos Histri we Josef i bin statem long 1838. Hem i tokbaot Fas Visen olsem pat blong olsem wanem Jos Ia i bin kambak bakegen. Stori ia oli pablisim long Perel we I Gat Bigfala Praes.
-
Wan leta we Josef i bin raetem long 1842. Wan man blong raetem jenol we nem blong hem John Wentworth i bin askem Josef blong eksplenem olsem wanem Jos Ia blong Jisas Kraes blong Lata dei Sent i stat. Josef i ansa long wan leta mo putum tu insaed long infomesen abaot Fas Visen.
Wanwan stori oli bin mekem long ol defdefren taem blong defdefren grup blong ol pipol. Josef i bin gat ol defdefren stamba tingting long wanwan. Be taem yumi ridim olgeta tugeta, yumi kasem wan rij mo moa klia pikja abaot eksperiens blong Josef long Tabu Bus.
?Wanem Nao i Defren?
Evri stori ia oli gat sam defren ditel. Long stori we hem i raetem long 1832, Josef i lukluk long wantem we hem i wanatem tumas we blong hem i kasem fogivnes from ol sin blong hem. Hem no bin talem stret se hem i wantem blong save se wij jos i tru. Hem i tokbaot olsem wanem “Lod” i kamkamaot long hem—hem i no bin talemaot se Papa long Heven mo Jisas Kraes tufala i seperet.
Long stori blong 1835 mo 1838 oli tokbaot wan paoa blong devel we i bin traem blong stopem Josef blong prea. Stori blong Josef blong 1835 i talem se tufala man ia oli olsem ol enjel we oli bin visitim hem. Long stori blong 1838 mo 1842, oli tokbaot tu tufala man ia, wan ia nao hem i klia se hem i Jisas Kraes. Tufala stori ia tufala mekem i klia se Josef i stap lukaotem tru jos.
?From Wanem i Gat Ol Defrens?
I gat sam risen from wanem i gat ol defrens insaed long olgeta stori ia.
Fasin blong Memori
Samtaem yumi ting se memori blong yumi i stap semmak oltaem. Be hem i no weiwe memori i wok. Yumi tingbaot ol samting long defdefren wei taem yu stap go olfala. Samting we i bin hapen faswan bae tekem wan defren mining from we i gat moa laef eksperiens i bin hapen wetem taem we i bin pas. Stamba memori i stap, be sam ditel bae jenis. Hemia i no minim se memori blong yumi i no tru o i no stret, hem i from ol pat blong hem ia nao oli moa impoten long ol defren taem.
Ol Defren Stamba Tingting
Josef i bin gat ol defren risen blong talem stori blong hem. Long 1832, hem i bin stap mekem wan stori blong hemwan, mekem se hem i lukluk moa long wanem Fas Visen i minim blong hemwan. Long 1838 mo 1842, hem tokbaot Fas Visen olsem pat blong olsem wanem Jos i bin kam blong stat. Mekem se hem i tokbaot moa wanem we tingting blong hat blong hem i wantem tumas blong save se wij jos hem i tru.
Ol Defdefren Man blong Lisin
Robert Matthews mo John Wentworth oli no ol memba long Jos. Josef i nid blong tokbaot ol samting long defren wei long tufala. Hem i daerektem stori blong 1838 i go stret long ol Jos memba. Hem i maet gat tingting ia se 1832 stori i blong olgeta fren mo famli memba blong hem nomo blong ridim.
? Wanem Noa i Semmak?
Long evri fo stori, impoten ditel i we oli semmak. Josef i bin konfius, abaot fasin blong sevem man blong hemwan mo fasin blong sevem man blong wol ia. Hem i rid insaed long Jemes 1:5–6 se hem i save kasem ol ansa blong ol prea blong hem. Hem i go long ol bus mo prea. Tu man blong heven tufala kamkamaot long hem. Tufala i singaotem hem long nem blong hem. Tufala i talem se ol jos long taem ia oli no stap tijim stret doktrin.
Wanem nao Ol Stori ia Oli Tijim Mi
Mi laekem blong ridim ol defren stori ia from oli helpem mi blong andastanem gud moa Fas Visen. Mi save luk i moa klia from wanem Josef i bin konfius mo wantem blong prea. Mi save filim Spirit i moa strong taem mi rid abaot wanem Fas Visen i minim long Josef long ol defren taem long laef blong hem. Blong putum tugeta ol stori ia i helpem mi blong save se Josef i stap talem trutok. Hem i bin luk God Papa mo Jisas Kraes long Tabu Bus. Hemia i leftemap hop blong mi se mi save kasem ol ansa blong ol prea blong mi tu.
|
Akaon |
From wanem Josef i bin talem se hem iprea |
Huia nao Josef i talem se i bin kamkamaot long hem |
|---|---|---|
|
1832 |
Blong fogivim ol sin blong hem |
Lod |
|
1835 |
Blong faenemaot se huia ia nao i raet mo huia ia i rong long saed blong relijin |
Tu man—faswan afta long narawan—mo ol enjel |
|
1838 |
Blong save wanem jos nao i tru Jos blong Kraes |
Papa mo Pikinini Boe blong Hem Jisas Kraes |
|
1842 |
Blong save wanem jos nao i tru Jos blong Kraes |
“Tu man we oli fulap wetem glori” |