Mosiah 17

Kapitel 17

Alma tror och skriver ner Abinadis ord – Abinadi lider döden genom eld – Han profeterar om sjukdomar och död genom eld över sina mördare. Omkring 148 f.Kr.

1 Och nu hände det sig att då Abinadi slutat tala, befallde kungen att aprästerna skulle gripa honom och se till att han blev avrättad.

2 Men det fanns en bland dem vars namn var aAlma, som också var en ättling till Nephi. Och han var en ung man, och han btrodde de ord som Abinadi hade talat, för han kände till den ondska som Abinadi hade vittnat om mot dem. Därför började han vädja till kungen om att han inte skulle vredgas på Abinadi utan låta honom gå därifrån i frid.

3 Men kungen blev ännu mer vred och lät driva ut Alma från dem och sände sina tjänare efter honom så att de skulle kunna dräpa honom.

4 Men han flydde undan dem och gömde sig så att de inte hittade honom. Och medan han höll sig gömd under många dagar askrev han ner alla de ord som Abinadi hade talat.

5 Och det hände sig att kungen lät sina vakter omringa Abinadi och ta honom tillfånga. Och de band honom och kastade honom i fängelse.

6 Och efter tre dagar, efter att ha rådgjort med sina präster, lät han återigen föra honom inför sig.

7 Och han sa till honom: ”Abinadi, vi har funnit en anklagelse mot dig, och du förtjänar döden.

8 För du har sagt att aGud själv ska komma ner bland människobarnen. Och på grund av detta ska du bli avrättad, såvida du inte tar tillbaka alla de onda ord som du har talat om mig och mitt folk.”

9 Men Abinadi sa till honom: ”Jag säger dig att jag inte tar tillbaka de ord som jag har talat till dig om detta folk, för de är sanna. Och för att ni ska veta att de är sanna har jag överlämnat mig i era händer.

10 Ja, och jag ska till och med lida döden, och jag ska inte ta tillbaka mina ord, och de ska stå som ett vittnesbörd mot er. Och om ni dräper mig kommer ni att utgjuta aoskyldigt blod, och även detta ska stå som ett vittnesbörd mot er på den yttersta dagen.”

11 Och nu stod kung Noa i begrepp att släppa honom, för han fruktade hans ord och han fruktade att Guds straffdomar skulle drabba honom.

12 Men prästerna höjde sina röster mot honom och började anklaga honom och säga: ”Han har smädat kungen.” Därför väcktes kungen till vrede mot honom, och han överlämnade honom så att han kunde dräpas.

13 Och det hände sig att de tog honom och band honom och gisslade hans hud med risknippen, ja, ända till döds.

14 Och när nu lågorna började sveda honom ropade han till dem och sa:

15 ”Se, alldeles som ni har gjort mot mig, så ska det ske att era avkomlingar ska låta många lida den smärta jag lider, ja, adödens smärta genom eld, och detta eftersom dessa tror på Herrens, sin Guds, frälsning.

16 Och det ska ske att ni ska drabbas av alla slags sjukdomar för er ondskas skull.

17 Ja, och ni ska bli aslagna från alla håll och bli drivna och skingrade hit och dit, alldeles som en vild flock drivs av vilda och blodtörstiga djur.

18 Och på den dagen ska ni bli jagade, och ni ska falla för era fienders händer, och då ska ni lida, liksom jag lider, adödens smärta genom eld.

19 På så sätt utkräver Gud ahämnd på dem som förgör hans folk. O Gud, ta emot min själ!”

20 Och när nu Abinadi hade sagt dessa ord föll han, efter att ha lidit döden genom eld, ja, han avrättades för att han inte ville förneka Guds bud, och han beseglade sanningen i sina ord med sin död.