2009
Till slut följde jag uppmaningen
September 2009


Till slut följde jag uppmaningen

Jennifer Garrett, Kalifornien, USA

Hur går det för er med läsningen av Mormons bok?” frågade biskopen vår familj under tiondeavräkningen 2005.

Vi hade just pratat om alla mina ansvarsuppgifter i kyrkan och hemma med våra två små pojkar. Jag nämnde stammande något om hur svårt det var att läsa ett helt kapitel varje dag, men i mitt hjärta visste jag att det bara var ursäkter. Sanningen var den att fastän jag hade gjort många bra saker under de senaste månaderna så hade jag inte försökt läsa Mormons bok från pärm till pärm som president Gordon B Hinckley hade uppmanat oss att göra.1

I början av det nya året fick jag ett styng i hjärtat av Anden. Jag kände mig som den spetälske Naaman som först vägrade utföra det enkla göromålet att tvätta sig i Jordans vatten som profeten Elisa hade uppmanat honom att göra. (Se 2 Kung 5:1–14.) Att läsa Mormons bok är också något som är enkelt.

Följande fastesöndag bar flera bröder och systrar vittnesbörd om hur de hade sett uppfyllelsen av profetens löften i sitt liv. Jag visste att jag hade gått miste om de här välsignelserna på grund av att jag inte hade lyssnat på hans röst. Jag bestämde mig för att läsa Mormons bok från pärm till pärm under 2006 — och året därpå, och året därpå — så att jag, liksom president Hinckley, skulle få större kärlek till den.

När året närmade sig sitt slut tänkte jag på mitt mål och var medveten om att jag skulle kunna avsluta boken före årets slut. Jag insåg att jag hade fått insikter som jag inte skulle ha kunnat få från någon annan källa. Jag hade kommit närmare min himmelske Fader och min Frälsare. Jag hade sett fler tillfällen när jag kunde dela med mig av evangeliet under året tack vare att jag hade läst Mormons bok och kunde vittna om att den var sann.

Jag önskar att jag hade följt president Hinckleys uppmaning 2005. Liksom Naaman, som slutligen tvättade sig i Jordans vatten, kunde jag ha fått ta del av Mormons boks välsignelser mycket tidigare än vad jag fick.

Jag är tacksam för att jag ha lärt mig hur viktigt det är att också följa enkla uppmaningar av profeten. Jag ser fram emot ett nytt år, fullt av välsignelser tack vare att jag läser Mormons bok — igen.

Slutnot

  1. Se Gordon B Hinckley, ”Ett levande och sant vittnesbörd”, Liahona, aug 2005, s 6.