Generalkonferenser
Han kunde hela mig!
Generalkonferensen i april 2023


Han kunde hela mig!

Frälsarens helande och återlösande kraft är tillämpbar på oavsiktliga misstag, dåliga beslut, prövningar och svårigheter av varje slag – liksom på våra synder.

Moroni lovar att om vi läser Mormons bok och sedan frågar Gud, den evige Fadern, med ett uppriktigt hjärta, med ärligt uppsåt och med tro på Kristus, så ska Gud, om det är sant, uppenbara sanningen genom den Helige Andens kraft.1 Miljontals människor har tillämpat det här löftet och mottagit ett övertygande vittnesbörd om återställelsen av Jesu Kristi evangeliums fullhet.

Moroni uppmanar oss att vi, när vi läser Mormons bok ”kommer ihåg hur barmhärtig Herren har varit mot människobarnen, från Adams skapelse ända fram till [denna] tid … och begrundar det i [våra] hjärtan.”2 Berättelserna och lärdomarna i Mormons bok påminner oss och vittnar om Frälsarens kärlek, barmhärtighet och nåd.

Min far avled i april 2013. När jag förberedde mig för att tala på hans begravning insåg jag hur välsignad jag var att känna till och älska hans favoritskriftställen. Han delade med sig av dem vid familjesammankomster och han läste dem med mig när jag behövde råd, vägledning eller få min tro stärkt. Jag hörde honom dela med sig av dem i tal och i uppdrag. Jag kände inte bara till dem, jag kan också fortfarande minnas ljudet av hans röst och de andliga känslor jag fick när han delade med sig av dem. Genom att berätta om skriftställen och känslor hjälpte min far mig att bygga en fast grund av tro på Herren Jesus Kristus.

Min far älskade speciellt berättelsen om Frälsarens besök till Nephis folk.3 Denna heliga redogörelse handlar om den uppståndne och upphöjde Herren Jesus Kristus. Han hade druckit den bittra kalken och lidit allt så att vi inte skulle lida om vi omvände oss.4 Han hade besökt andevärlden och organiserat predikandet av evangeliet där.5 Han hade uppstått från de döda och han hade varit tillsammans med och mottagit befallning från Fadern att ge skrifter till nephiterna som skulle välsigna framtida generationer.6 Han var upphöjd och hade hela sin eviga kraft och förmåga. Vi kan lära oss av varje detalj i hans lärdomar.

I 3 Nephi 11 läser vi hur Frälsaren nedsteg från himlen för att undervisa nephiterna om att han var Jesus Kristus, som profeterna vittnade skulle komma till världen. Han förkunnade att han var världens ljus och att han förhärligade Fadern genom att ta på sig världens synder. Han inbjöd mängden att komma fram för att sticka sina händer i hans sida och känna märkena efter spikarna i hans händer och fötter. Han ville att de skulle veta att han var Israels Gud som blev dräpt för världens synder. Folket reagerade med glädje och gick fram den ene efter den andre till dess alla hade sett och känt att det verkligen var han som profeterna hade skrivit skulle komma.7

Jesus undervisade nephiterna om vikten av omvändelse, om att bli som ett litet barn och om behovet av att döpas av en som hade hans myndighet. Han undervisade sedan mycket av den lära som vi studerar det här året i Nya testamentet.

I 3 Nephi 17 läser vi att Jesus sa till folket att det var dags för honom att gå till Fadern och även att visa sig för Israels förlorade stammar.8 När han såg sig om på mängden märkte han att de grät och såg oavvänt på honom som om de ville be honom att stanna lite längre.9

Frälsarens svar till nephiterna var både rörande och lärorikt. Han sa: ”Se, mitt inre är fyllt av medlidande med er.”10

Jag tror att hans medlidande var mycket mer än ett gensvar på folkets tårar. Det verkar som att han kunde se dem genom sitt försoningsoffer. Han såg alla deras smärtor, bedrövelser och frestelser. Han såg deras sjukdomar. Han såg deras skröpligheter och han visste genom sitt kvalfyllda lidande i Getsemane och på Golgata hur han skulle bistå dem i enlighet med deras skröpligheter.11

På liknande sätt ser och förstår vår Frälsare Jesus Kristus smärtan och bördan av våra synder när han ser på oss. Han ser våra beroenden och utmaningar. Han ser alla våra svårigheter och prövningar – och han är fylld av barmhärtighet mot oss.

Hans nåderika inbjudan till nephiterna följde: ”Har ni några som är sjuka ibland er? För dem hit. Har ni några som är lama eller blinda eller halta eller krymplingar eller spetälska eller som är förtvinade eller som är döva eller som lider på något sätt? För dem hit så ska jag bota dem, för jag hyser medlidande med er, mitt inre är fyllt av barmhärtighet.”12

Och folket kom fram ”med alla dem som led på något sätt, och han botade dem var och en allteftersom de fördes fram till honom”.13

1990 bodde vi i den lilla staden Sale i Victoria i Australien. Vi hade fullt upp med familj, kyrka och arbete. En vacker lördag under sommaren, precis innan jul, bestämde vi oss för att besöka några parker och en favoritstrand. Efter att ha haft en härlig dag där vi lekte tillsammans packade vi in alla i bilen och åkte hemåt. Medan jag körde somnade jag tillfälligt och orsakade en frontalkrock. Efter en stunds återhämtning såg jag mig om i bilen. Min fru Maxine hade ett svårt brutet ben och kämpade med andningen. Hon hade ett brutet bröstben. Våra tre döttrar var chockade men verkade tack och lov okej. Jag hade några mindre skador. Men vår fem månader gamla son var medvetslös.

Mitt i olyckans stress och förvirring sa vår äldsta dotter, 11-åriga Kate, angeläget: ”Pappa, du behöver ge Jarom en välsignelse.” Efter viss möda lyckades jag och mina döttrar komma ur bilen. Maxine kunde inte flyttas. Jag lyfte försiktigt upp Jarom och sedan, när jag låg på rygg på marken lade jag honom varsamt på mitt bröst och gav honom en prästadömsvälsignelse. När ambulansen kom ungefär 40 minuter senare var Jarom vid medvetande.

Den kvällen lämnade jag tre familjemedlemmar på sjukhuset och tog en dämpad taxiresa hem med två av mina döttrar. Hela den långa natten vädjade jag till min himmelske Fader om att min familj och de som hade skadats i den andra bilen skulle återhämta sig. Barmhärtigt nog besvarades mina böner och många andras innerliga böner. Alla läkte med tiden, en stor välsignelse och öm barmhärtighet.

Men jag fortsatte att ha djupa känslor av skuld och ånger för att jag hade orsakat en sådan fruktansvärd olycka. Jag vaknade på natten och återupplevde den otäcka händelsen. Jag kämpade i flera år med att förlåta mig själv och finna frid. När jag sedan som prästadömsledare hjälpte andra att omvända sig och hjälpte dem känna Frälsarens medlidande, barmhärtighet och kärlek, så insåg jag att han kunde hela mig.

Frälsarens helande och återlösande kraft är tillämpbar på oavsiktliga misstag, dåliga beslut, prövningar och svårigheter av varje slag – liksom på våra synder. När jag vände mig till honom ersattes mina skuldkänslor och min ånger gradvis med frid och vila.

President Russell M. Nelson har sagt: ”När Frälsaren sonade för hela mänskligheten öppnade han upp en möjlighet för dem som följer honom att få åtkomst till hans helande, stärkande och återlösande kraft. Dessa andliga förmåner är tillgängliga för alla som söker efter att höra och följa honom.”14

Bröder och systrar, vare sig ni bär bördan av ouppklarade synder, lider på grund av en kränkning ni för länge sedan utsattes för, eller kämpar med att förlåta er själva för ett oavsiktligt misstag så har ni tillgång till Frälsaren Jesu Kristi helande och återlösande kraft.

Jag vittnar om att han lever. Han är vår Frälsare och Återlösare. Han älskar oss. Han har medlidande med oss, han är fylld med nåd och han kan hela dig. I Jesu Kristi namn, amen.