Men vi gav inte akt på dem
Förrättningar och förbund visar oss vägen till och hjälper oss att alltid minnas vår förbindelse med Herren Jesus Kristus i vår strävan framåt längs förbundsstigen.
Min hustru Susan, våra tre söner och deras hustrur, alla våra barnbarn och äldste Quentin L. Cook, som suttit bredvid mig i de tolvs kvorum i nästan 15 år, skulle alla lätt kunna vittna om det faktum att jag inte sjunger bra. Men trots min bristande sångförmåga älskar jag att sjunga återställelsens psalmer. Kombinationen av inspirerade texter och storslagna melodier hjälper mig att lära mig evangeliets grundläggande principer och lyfter min själ.
En psalm som varit till välsignelse för mig på förunderliga sätt är ”Låt oss sträva fram”. Nyligen har jag begrundat och lärt mig något av en specifik rad i refrängen i den psalmen. ”Frukta icke ondskans hån och hot; modigt går vi fienden emot.”1
Frukta icke ondskans hån och hot.
När jag sjunger ”Låt oss sträva fram” tänker jag ofta på människorna i Lehis syn som trängde sig fram på stigen som ledde till livets träd, och som inte bara ”klamrade sig fast”2 utan som ”ständigt höll fast vid ledstången av järn tills de kom fram och föll ner och åt av trädets frukt”3. Lehi beskrev skarorna i den stora och rymliga byggnaden som ”hånfullt [pekade] finger åt [honom] och … dem som åt av frukten”4. Hans bemötande av glåporden och förolämpningarna är minnesvärda: ”Men vi gav inte akt på dem.”5
Min bön är att den Helige Anden ska välsigna och upplysa oss var och en när vi tillsammans betänker hur vi kan stärkas så att vi ”inte ger akt på” de onda inflytandena och hånande rösterna i dagens värld som vi lever i.
Ge inte akt
Med orden ge akt menas att lägga märke till eller uppmärksamma någon eller något. Texten i psalmen ”Låt oss sträva fram” manar oss alltså att fatta ett orubbligt beslut om att inte bry oss om ”ondskans hån och hot”. Och Lehi och de som var med honom och tog del av frukten från trädet är goda föredömen när det gäller att inte bry sig om det hån och den förakt som så ofta kommer från den stora och rymliga byggnaden.
Kristi lära, skriven ”med den levande Gudens Ande … på tavlor av kött i [våra] hjärtan”6 ökar vår förmåga att ”inte ge akt” på de många distraktionerna, smädelserna och villospåren i vår fallna värld. Till exempel, tro som fokuseras i och på Herren Jesus Kristus utrustar oss med andlig styrka. Tro på Återlösaren är en handlingens och kraftens princip. När vi handlar i enlighet med sanningarna i hans evangelium, välsignas vi med andlig förmåga att sträva fram genom dödlighetens utmaningar med fokus på den glädje som Frälsaren erbjuder oss. Förvisso är det så att ”om vi handlar rätt finns ej fruktan i vår själ, ty då vet vi att allting till slut skall gå väl”.7
En personlig förbindelse genom förbund
Genom att ingå heliga förbund och värdigt ta emot prästadömsförrättningar går vi i ok med och binder oss till Herren Jesus Kristus och vår himmelske Fader.8 Det innebär helt enkelt att vi litar på Frälsaren som vår Förespråkare9 och Medlare10 och förlitar oss på hans förtjänster, barmhärtighet och nåd11 under livets resa. I och med att vi ståndaktigt kommer till Kristus och går i ok med honom, tar vi emot de renande, helande och stärkande välsignelserna av hans oändliga och eviga försoning.12
När vi följer och älskar våra förbundsförpliktelser skapas en förbindelse med Herren som är djupt personlig och andligt kraftfull. När vi hedrar villkoren för heliga förbund och förrättningar dras vi gradvis och successivt närmare honom13 och upplever den inverkan som hans gudomlighet och faktiska existens har i våra liv. Jesus blir då mycket mer än huvudpersonen i skrifternas berättelser – hans exempel och lärdomar påverkar varje önskan, tanke och handling.
Uppriktigt sagt saknar jag förmåga att till fullo beskriva den exakta beskaffenheten hos och kraften i vår förbundsförbindelse med Guds uppståndne och levande Son. Men jag vittnar om att förbindelserna med honom och vår himmelske Fader är verkliga och är de yttersta källorna till visshet, frid, glädje och den andliga styrka som förmår oss att ”icke [frukta] ondskans hån och hot”14. Som lärjungar till Jesus Kristus som ingår och håller förbund kan vi välsignas med att ”modigt [gå] fienden emot; ty vår Herre står bredvid oss”15, och inte bry oss om onda inflytanden och världens hån.
När jag träffar medlemmar i kyrkan runt om i världen frågar jag dem ofta: Vad hjälper dig att inte ge akt på världens inflytande, smädelser och hån? Deras svar är ytterst lärorika.
Tappra medlemmar betonar ofta vikten av att inbjuda den Helige Andens kraft i sina liv genom meningsfulla skriftstudier, innerliga böner och rätt förberedelser för att delta i sakramentets förrättning. Något som också ofta nämns är det andliga stödet från trofasta familjemedlemmar och pålitliga vänner, de viktiga lärdomar som erhålls genom verksamhet och tjänande i Herrens återställda kyrka, och förmågan att urskilja den fullständiga tomheten i allt som finns i eller kommer från den stora och rymliga byggnaden.
I dessa medlemmars svar har jag lagt märke till ett visst mönster som är särskilt talande. Först och främst har dessa lärjungar fasta vittnesbörd om vår himmelske Faders plan för vår lycka och Jesu Kristi roll som vår Återlösare och Frälsare. Och för det andra är deras andliga kunskap och övertygelse individuell, personlig och specifik – de är inte allmänna eller abstrakta. Jag hör dessa hängivna själar tala om hur förbund ger styrka att övervinna motstånd och hur deras förbindelse med den levande Herren stöder dem i både goda och svåra tider. För dessa individer är Jesus Kristus sannerligen en personlig Frälsare.
Heliga förbund och förrättningar fungerar lite som en kompass i våra liv. Kompassen är ett verktyg vi använder för att ta ut huvudriktningarna nord, syd, öst och väst, så att vi kan navigera och orientera oss geografiskt. På liknande sätt kan våra förbund och förrättningar visa oss vägen till och hjälpa oss att alltid minnas vår förbindelse med Herren Jesus Kristus i vår strävan fram på förbundsstigen.
Huvudriktningen för oss alla under jordelivet är att komma till och fullkomnas i Kristus.16 Heliga förbund och förrättningar hjälper oss att behålla vårt fokus på Frälsaren och sträva, med hans nåd17, efter att bli mer som han. Helt visst vet vi ”att Herren skall leda vår kamp för sanningens ord och bud”18.
Ett fast tag om ledstången
Vår förbindelse genom förbund med Gud och Jesus Kristus är kanalen genom vilken vi kan ta emot förmågan och styrkan att ”inte [ge] akt”. Och det här bandet stärks i och med att vi ständigt håller fast vid ledstången av järn. Men som Nephis bröder frågade: ”Vad betyder ledstången av järn som vår far såg …?
Och [Nephi] sa till dem att det var Guds ord och de som hörsammar Guds ord och håller fast vid det, de ska aldrig förgås. Inte heller ska motståndarens frestelser och brinnande pilar slå dem med blindhet för att leda dem till undergång.”19
Jag ber er notera att förmågan att motstå motståndarens frestelser och brinnande pilar är ett löfte till de individer som ”ständigt håller fast vid” snarare än bara då och då ”klamrar sig fast vid” Guds ord.
Det är intressant att aposteln Johannes beskrev Jesus Kristus som Ordet.20
”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. …
Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. …
Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning.”21
Därför är ett av namnen på Jesus Kristus ”Ordet”.22
Dessutom står det i den åttonde trosartikeln: ”Vi tror att Bibeln är Guds ord i den mån den är rätt översatt. Vi tror också att Mormons bok är Guds ord.”23
Alltså är Frälsarens lärdomar, såsom de nedtecknats i de heliga skrifterna, också ”ordet”.
Jag vill mena att ett fast tag om Guds ord innebär 1) att minnas, hedra och stärka de personliga förbindelser vi har med Frälsaren och hans Fader genom det återställda evangeliets förbund och förrättningar, och 2) att under bön uppriktigt och ständigt använda de heliga skrifterna och levande profeters och apostlars undervisning som säkra källor till uppenbarad sanning. När vi är bundna till och ”håller fast vid” Herren och förvandlas genom att leva efter hans lära24, lovar jag att vi individuellt och kollektivt blir välsignade med att kunna ”stå på heliga platser och … inte rubbas”25. Om vi förblir i Kristus, så förblir han i och vandrar med oss.26 Det är vår förvissning ”att Herren skall leda vår kamp för sanningens ord och bud”27.
Vittnesbörd
Sträva fram. Håll fast. Ge inte akt.
Jag vittnar om att vi genom att vara trogna förbunden och förrättningarna i Frälsarens återställda evangelium får förmåga att sträva fram i Herrens verk, att hålla fast vid honom som Guds Ord, och att inte ge akt på motståndarens lockelser. Må vi var och en i kampen för det rätta svinga ett svärd, ja, ”höja sanningens svärd”28, i Herren Jesu Kristi heliga namn, amen.