Efter orkanen Maria
Brianne Anderson
Virginia, USA
Illustration Janice Kun
Min familj flyttade till ön Dominica i Västindien i augusti 2016. Vi förälskade oss genast i öns skönhet, kultur och folk. Vi gick till den lokala grenen och lärde oss mycket av medlemmarna där.
Måndagen den 18 september 2017 drabbades vår lilla ö av orkanen Maria, i kategorin 5. Min man och jag såg hur hus och fordon kastades nerför gatan av den rasande stormen. Den värsta delen av orkanen Maria passerade direkt över ön, och förstörelsen var förödande. Dagen efter stormen gick vi längs vägarna och konstaterade att Dominicas frodiga och livskraftiga regnskog nu såg ut som en ödemark.
Samma förmiddag gick vi hem till de andra medlemmarna i vår gren. Endast två hus var oskadda och beboeliga. Sex av de åtta medlemsfamiljerna som bodde på norra sidan av ön hade förlorat allt. Åttio procent av bostäderna och byggnaderna på Dominica förklarades obeboeliga. Trots den här tragedin var det många familjer som log. När vi frågade hur det gick, svarade de: ”Vi är välsignade nog att ha överlevt.”
Tack vare att vår familj hade följt profetens råd att vara oberoende hade vi ett matförråd. Vi kunde ge mat till många grannar, missionärer och medlemmar i vår gren. Vid varje måltid mättade vi omkring 20 personer. När vi använde vårt matförråd till att tjäna och ta hand om andra runt omkring oss blev våra egna bördor lättare.
Den upplevelsen påminde mig om Alma och hans folk, vars bördor lättades. ”Ja, Herren styrkte dem så att de kunde bära sina bördor med lätthet” (Mosiah 24:15).
Fastän vi fortfarande saknade rinnande vatten, el och andra vardagliga bekvämligheter, stärktes vi så att vi kunde härda ut och lyfta andra. Under månaderna som gått sedan orkanen Maria har jag insett att förutom att vara timligt förberedda, behöver vi också vara andligt förberedda. När vi lyder och bygger våra vittnesbörd på vår tro på Jesus Kristus, har vi en fast grundval som inte rämnar när livets vindar och stormar blåser omkring oss.