Älska era fiender
Vetskapen om att vi alla är barn till Gud ger oss en insikt om andras värde och viljan och förmågan att höja oss över fördomar.
Herrens lärdomar gäller för evigt och för alla Guds barn. I mitt tal i dag ska jag ge några exempel från USA, men principerna jag undervisar om är tillämpbara överallt.
Vi lever i en tid av vrede och hat inom politiska relationer och handlingsprogram. Vi märkte det den här sommaren när det fanns de som gick bortom fredliga protester och gav sig in i ett skadligt beteende. Vi märker av det i vissa pågående valkampanjer till offentliga befattningar. Tyvärr har en del av det här till och med spridit sig till politiska uttalanden och ovänliga omnämningar på våra möten i kyrkan.
Med en demokratisk regering kommer vi alltid att ha olika åsikter om föreslagna kandidater och politiska riktlinjer. Men som Kristi efterföljare måste vi avstå från vreden och hatet med vilket politiska ståndpunkter debatteras eller kritiseras i många sammanhang.
Här följer en av vår Frälsares lärdomar, som antagligen är välkänd men som sällan efterlevs:
”Ni har hört att det är sagt: Du ska älska din nästa och hata din fiende.
Jag säger er: Älska era fiender, välsigna dem som förbannar er, gör gott mot dem som hatar er och be för dem som illvilligt utnyttjar er och förföljer er” (se KJV Matthew 5:43–44). 1
I generationer hade judarna fått lära sig att hata sina fiender, och vid det här tillfället led de under den romerska ockupationens styre och grymhet. Ändå lärde Jesus dem: ”Älska era fiender” och: ”Gör gott mot dem som illvilligt utnyttjar er.”
Vilka revolutionära lärosatser för personliga och politiska relationer! Men det är fortfarande det som vår Frälsare befaller. I Mormons bok läser vi: ”För sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som har en stridslysten ande är inte av mig utan av djävulen, som är fader till stridigheter, och han hetsar människornas hjärtan till att strida i vrede, den ene med den andre” (3 Ne. 11:29).
Att älska våra fiender och motståndare är inte lätt. ”De flesta av oss har inte nått denna nivå av … kärlek och förlåtelse”, sa president Gordon B. Hinckley, och tillade: ”Det krävs nästan större självdisciplin än vi klarar av.” 2 Men det måste vara nödvändigt, för det är en del av Frälsarens två stora bud att ”älska Herren din Gud” och att ”älska din nästa som dig själv” (Matt. 22:37, 39). Och det måste vara möjligt, för han lärde också: ”Be, och ni ska få. Sök, och ni ska finna” (Matt. 7:7). 3
Hur kan vi följa de här gudomliga buden i en värld där vi också lyder under människors lagar? Lyckligtvis har vi Frälsarens eget exempel på hur man balanserar hans eviga lagar med de praktiska aspekterna av lagar som författats av människor. När hans motståndare försökte snärja honom med en fråga om huruvida judar skulle betala skatt till Rom, pekade han på kejsarens avbild på deras mynt och sa: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud” (Luk. 20:25). 4
Alltså, vi ska följa människornas lagar (ge till kejsaren) för att kunna leva i fred under civila myndigheter, och vi följer Guds lagar på vägen mot vår eviga bestämmelse. Men hur gör vi det? Framför allt, hur lär vi oss att älska våra motståndare och våra fiender?
Frälsarens lära att inte ”strida i vrede” är ett bra första steg. Djävulen är stridigheternas fader och det är han som frestar människor till att strida i vrede. Han uppmuntrar till fiendskap och hatiska relationer mellan individer och inom grupper. President Thomas S. Monson lärde att vrede är ”Satans redskap”, eftersom ”att bli arg är att överlämna sig åt Satans inflytande. Ingen kan göra oss arga. Det är vårt eget val.” 5 Vrede är vägen till splittring och fiendskap. Vi blir alltmer benägna att älska våra motståndare när vi undviker att hysa vrede och fiendskap mot dem som vi är oense med. Det hjälper också om vi till och med är villiga att lära oss av dem.
Ett annat sätt att utveckla styrkan till att älska andra är den enkla metod som beskrivs i en gammal musikal. När vi försöker förstå och relatera till människor i en annan kultur, bör vi försöka lära känna dem. I otaliga omständigheter ger främlingars misstänksamhet och fientlighet vika för vänskap eller till och med kärlek när personliga kontakter leder till förståelse och ömsesidig respekt. 6
En ännu större hjälp när vi ska lära oss att älska våra motståndare och våra fiender är att försöka förstå kärlekens kraft. Här följer tre av många profetiska lärdomar om detta.
Profeten Joseph Smith lärde att ”det är ett gammalt ordspråk att kärlek föder kärlek. Låt oss utgjuta kärlek – visa vår godhet mot hela människosläktet.” 7
President Howard W. Hunter lärde: ”Världen vi lever i skulle vinna mycket på att män och kvinnor överallt utövade Kristi rena kärlek, som är vänlig, mild och ödmjuk. Den är utan avund eller högmod. … Den begär ingenting i gengäld. … Den kan inte överse med trångsynthet, hat eller våld. … Den uppmuntrar olika människor att leva tillsammans i kristlig kärlek, oavsett religiös tro, ras, nationalitet, ekonomisk ställning, utbildning eller kultur.” 8
Och president Russell M. Nelson har uppmanat oss att ”utvidga vår kärlekskrets så att den omsluter hela den mänskliga familjen”. 9
En viktig del av att älska våra fiender är att ”ge till kejsaren” genom att hålla lagarna i våra olika länder. Även om Jesu läror var revolutionära, lärde han inte att man skulle göra revolt eller bryta lagen. Han undervisade om en bättre väg. Nutida uppenbarelse lär oss detsamma:
”Låt ingen bryta landets lagar, för den som håller Guds lagar behöver inte bryta landets lagar.
Underordna er därför den överhet som finns” (L&F 58:21–22).
Och vår trosartikel, som profeten Joseph Smith skrev efter att de tidiga heliga hade lidit svår förföljelse från Missouris styresmän, lyder: ”Vi tror på att underordna oss kungar, presidenter, styresmän och överhetspersoner samt att lyda, ära och upprätthålla lagen” (TA 1:12).
Det betyder inte att vi samtycker till allt det som utförs i kraft av lagen. Det betyder att vi följer den gällande lagen och använder fredliga metoder för att förändra den. Det betyder också att vi stillsamt accepterar valresultaten. Vi deltar inte i det våld som de som är besvikna över utfallet hotar med. 10 I ett demokratiskt samhälle har vi alltid möjligheten och plikten att fredligt hålla ut till nästa val.
Frälsarens lära att älska våra fiender baseras på det faktum att alla människor är älskade barn till Gud. Den här eviga principen och vissa grundläggande rättsprinciper har satts på prov i den senaste tidens protester i flera amerikanska städer.
I den ena ytterligheten verkar somliga ha glömt att det första tillägget till USA:s konstitution garanterar ”folkets rätt att fredligt samlas och begära upprättelse av regeringen för missförhållanden”. Det är det auktoriserade sättet att öka allmänhetens medvetenhet och att fokusera på orättvisor i lagarnas innehåll och tillämpning. Och det har funnits orättvisor. I offentliga åtgärder och i våra personliga attityder har vi sett rasism och missförhållanden som kommer av det. I ett övertygande personligt uttalande påminner pastor Theresa A. Dear från The National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) oss om att ”rasism frodas av hat, förtryck, hemliga överenskommelser, passivitet, likgiltighet och tystnad”. 11 Som medborgare och som medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga måste vi bli bättre på att dra upp rasismen med rötterna.
I den andra ytterligheten verkar en minoritet av deltagare och supportrar till de här protesterna, och de olagliga gärningar de ledde till, ha glömt att de protester som skyddas av konstitutionen är fredliga protester. Demonstranter har ingen rätt att förstöra, vandalisera, stjäla egendom eller undergräva regeringens legitima rättsordning. Konstitutionen och lagarna innehåller ingen inbjudan till revolution eller anarki. Vi alla – poliser, demonstranter, supportrar och åskådare – behöver förstå gränserna för våra rättigheter och hur viktig vår plikt är att hålla oss inom den gällande lagens gränser. Abraham Lincoln hade rätt när han sa: ”Det finns inget missförhållande som är lämpligt att få upprättelse för genom pöbelvälde.” 12 Upprättelse för missförhållanden genom en pöbel är upprättelse genom olagliga medel. Det är anarki, ett tillstånd som saknar effektiv ledning och formellt rättsväsen, vilket underminerar snarare än skyddar individens rättigheter.
En anledning till att protesterna i USA nyligen var så chockerande för många var att den fiendskap och olaglighet som olika etniska grupper i andra nationer upplevt inte borde ha upplevts i USA. Det här landet borde vara bättre på att eliminera rasism, inte bara mot svarta amerikaner, som var mest synliga i de senaste protesterna, utan också mot latinamerikaner, asiater och andra grupper. Den här nationens rasistiska historia är inte munter, och vi måste bli bättre.
USA grundades av invandrare med olika nationaliteter och etniska bakgrunder. Dess förenande syfte var inte att införa en särskild religion eller att upprätthålla någon av de gamla ländernas olika kulturer eller stamlojaliteter. Den generation som lade grunden sökte enighet genom en ny konstitution och nya lagar. Därmed inte sagt att våra förenande dokument eller den dåvarande insikten om vad de betydde var fullkomliga. De två första århundradena i USA:s historia visade behovet av många förbättringar, som till exempel kvinnors rösträtt och, i synnerhet, avskaffandet av slaveriet, inklusive författandet av lagar som kunde garantera att de som hade varit förslavade skulle få åtnjuta alla frihetens förhållanden.
Två forskare vid Yale University påminde oss nyligen:
”USA, trots alla sina brister, är ett land som är unikt utrustat för att förena ett skiftande och uppdelat samhälle. …
Dess medborgare behöver inte välja mellan en nationell identitet och mångkulturalism. Amerikaner kan ha både och. Men nyckeln är den konstitutionella patriotismen. Vi måste förbli förenade av och genom konstitutionen, oavsett våra ideologiska meningsskiljaktigheter.” 13
För många år sedan gav en brittisk utrikesminister det här goda rådet i en debatt i underhuset: ”Vi har inga eviga allierade och vi har inga ständiga fiender. Våra intressen är eviga och ständiga, och dessa intressen är det vår plikt att följa.” 14
Det är en god sekulär anledning till att följa ”eviga och ständiga” intressen i politiska frågor. Dessutom undervisar Herrens kyrkas lära om ett annat evigt intresse som bör vara vägledande för oss: vår Frälsares lärdomar, som inspirerade USA:s konstitution och många länders grundläggande lagar. Lojalitet till fastställda lagar i stället för till tillfälliga ”allierade” är det bästa sättet att älska våra motståndare och våra fiender när vi söker enighet trots olikhet.
Vetskapen om att vi alla är Guds barn ger oss en gudomlig insikt om alla andras värde och viljan och förmågan att höja oss över fördomar och rasism. Eftersom jag i flera år har bott på olika platser i det här landet har Herren lärt mig att det är möjligt att lyda och försöka förbättra vårt lands lagar och också att älska våra motståndare och våra fiender. Även om det inte är lätt är det möjligt med hjälp från vår Herre, Jesus Kristus. Han gav oss det här budet att älska, och han lovar att hjälpa oss i vår strävan att lyda det. Jag vittnar om att vi är älskade och att vi får hjälp av vår himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus. I Jesu Kristi namn, amen.