Syndarens ondska och Guds godhet

1 För körledaren. Av Herrens tjänare David.

2 I mitt hjärta hör jagvad synden viskartill den gudlöse.Han har ingen gudsfruktanför ögonen,

3 han intalar sig att ingenska upptäcka och hata hans brott.

4 Hans muns ord är ondska och svek,han vill inte vara förståndigoch god.

5 Han tänker ut ondska på sin bädd,han går en väg som inte är god.Han skyr inte något ont.

6 Herre, till himlen räcker din nåd,din trofasthet ända till skyarna.

7 Din rättfärdighetär som väldiga berg,dina domarsom det stora havsdjupet.Både människor och djurräddar du, Herre.

8 Hur dyrbar är inte din nåd, o Gud!Människors barn har sin tillflykti dina vingars skugga.

9 De mättas av rika gåvor i ditt hus,av din ljuvlighets strömger du dem att dricka.

10 Hos dig är livets källa,i ditt ljus ser vi ljus.

11 Låt din nåd bli kvaröver dem som känner dig,din rättfärdighet över demsom har ärliga hjärtan.

12 Låt inte de stoltas fottrampa på migeller de gudlösas handdriva bort mig.

13 Där ligger förbrytarna fallna,nerslagna så att de inte kan resa sig.