Bön mot obarmhärtiga motståndare

1 För körledaren. En psalm av David.Min lovsångs Gud,var inte tyst,

2 för de öppnar sin gudlösa mun,sin falska mun mot mig.De talar mot migmed lögnaktig tunga.

3 Med hatiska ordomringar de mig,de strider mot mig utan orsak.

4 Som svar på min kärlekanklagar de mig,men jag ber.

5 De lönar gott med ontoch min kärlek med hat.

6 Sätt en gudlös över honom,låt en åklagarestå på hans högra sida.

7 När han ställs inför rätta,låt honom dömas skyldigoch hans bön bli till synd.

8 Låt hans dagar bli fåoch en annan ta över hans ämbete.

9 Låt hans barn bli faderlösaoch hans hustru änka.

10 Låt hans barn irra runt och tiggaoch söka sitt brödlångt från sina ödelagda hem.

11 Låt ockrarenfå grepp om allt han ägeroch främlingarplundra hans egendom.

12 Låt ingen visa barmhärtighetmot honomoch ingen förbarma sigöver hans faderlösa.

13 Låt hans ättlingar bli utrotadeoch hans namn utplånati nästa släktled.

14 Låt hans fäders skuldbli ihågkommen inför Herrenoch hans mors synd inte utplånas,

15 låt dem alltid finnas inför Herrenoch låt minnet av dem utrotasfrån jorden.

16 Han hade ju ingen tankepå att vara barmhärtig,utan jagade den som var svag,fattig och bedrövad i hjärtatför att döda honom.

17 Han älskade förbannelseoch den drabbade honom,han ville inte ha välsignelseoch den flydde från honom.

18 Han bar förbannelse som sin dräkt,och den trängde insom vatten i hans inreoch som olja i hans ben.

19 Låt den bli som hans mantelatt svepa sig i,som ett bälte att ständigtspänna om sig.

20 Detta är mina anklagares lönfrån Herren,till dem som talar ont mot min själ.

21 Men du, Herre min Herre,hjälp mig för ditt namns skull!Din nåd är god, rädda mig,

22 för jag är svag och fattig,mitt hjärta är genomborrati mitt inre.

23 Jag försvinner som skugganom kvällen,jag skakas bort som en gräshoppa.

24 Mina knän vacklar av fasta,min kropp tappar sitt hull.

25 Jag har blivit till åtlöje för dem,de ser mig och skakar på huvudet.

26 Hjälp mig, Herre min Gud!Fräls mig efter din nåd,

27 så att de förstår att det är din hand,att du, Herre, har gjort det.

28 De förbannar, men du välsignar.De reser sig men måste skämmas,och din tjänare gläds.

29 Låt mina anklagarebli klädda i vanäraoch svepta i sin skamsom i en mantel.

30 Jag vill tacka Herrenom och om igen med min munoch prisa honom bland de många,

31 för han står på den fattigeshögra sidaför att frälsa honomfrån dem som dömer hans själ.