Bibliotek
Psaltaren 12


Psalm 12

Klagan över växande ondska

1 För körledaren, till sheminít. En psalm av David.

2 Fräls, Herre!De fromma är borta,de trofasta är försvunnabland människors barn.

3 De ljuger för varandra,de talar med hala läpparoch dubbelt hjärta.

4 Herre, utrota alla hala läpparoch tungan som talar stora ord,

5 dem som säger:”Med vår tunga har vi makt,våra läppar är med oss.Vem är herre över oss?”

6 ”De svaga förtrycksoch de fattiga klagar –nu griper jag in”, säger Herren,”jag ska ge frälsningåt den som längtar efter det.”

7 Herrens ord är rena ord,silver luttrat i degel av jord,renat sju gånger.

8 Du, Herre, ska bevara dem,du ska för evigt beskydda demfrån detta släkte.

9 Runt omkring går gudlösa fram,när det usla hålls högtbland människors barn.

      • 12:1 sheminít Musikalisk term, ordagrant ”den åttonde”. Antingen en åttasträngad lyra eller en lägre basoktav (i 1 Krön 15:20–21 kontrasterat mot alamót, ev sopran).

      • 12:5 2 Mos 5:2.

      • 12:5 tunga … läppar Båda dessa ord kan användas i betydelsen ”språk”.

      • 12:6 Ps 10:17.

      • 12:6 den som längtar efter det Annan översättning: ”den som blir föraktad”.

      • 12:8 beskydda dem Andra handskrifter (så Septuaginta): ”beskydda oss”.