Kapitel 2

Vår Frälsare, Jesus Kristus

”Bevara främst i ert sinne nu och i alla tider att Jesus är Kristus, den levande Gudens Son som kom till världen för att ge sitt liv så att vi kunde leva. Det är sanningen och den är grundläggande. Det är på den vi bygger vår tro.”

Ur Joseph Fielding Smiths liv

Som apostel var president Joseph Fielding Smith trogen sitt kall att vara ett av de ”särskilda vittnena om Kristi namn i hela världen” (se L&F 107:23). Han sade: ”Jag försöker älska honom, vår Återlösare, mer än någonting annat. Det är min plikt att göra det. Jag reser hit och dit i det här landet som ett av hans särskilda vittnen. Jag skulle inte kunna vara ett särskilt vittne om Jesus Kristus om jag inte hade en fullkomlig kunskap om att han är Guds Son och världens Återlösare.”¹

Som far var president Smith precis lika hängiven sitt ansvar att vittna om Frälsaren. Den 18 juli 1948 skickade han ett brev till sina söner Douglas och Milton, som tjänade som heltidsmissionärer. Han skrev:

”Ibland sitter jag och reflekterar, och när jag läser skrifterna tänker jag på vår Herres mission, vad han gjorde för mig, och när dessa känslor kommer över mig säger jag till mig själv att jag inte kan vara trolös mot honom. Han älskade mig med en fullkomlig kärlek, som han har älskat alla människor, särskilt de som tjänar honom, och jag måste älska honom med all kärlek jag kan uppbåda, även om den är ofullkomlig, vilket den inte borde vara. Det är underbart. Jag levde inte på vår Frälsares tid; han har inte personligen kommit till mig. Jag har inte sett honom. Hans Fader och han har inte ansett det vara nödvändigt att ge mig en sådan storslagen välsignelse. Men det behövs inte. Jag har känt hans närvaro. Jag vet att den Helige Anden har upplyst mitt sinne och uppenbarat honom för mig, så att jag älskar min Återlösare. Jag hoppas och känner att det är så, mer än någonting annat i det här livet. Jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Jag vill vara trofast mot honom. Jag vet att han dog för mig, för er och hela mänskligheten så att vi kan få leva igen genom uppståndelsen. Jag vet att han dog för att jag skulle bli förlåten för mina dumheter, mina synder, och bli renad från dem. Vilken underbar kärlek det är. Hur kan jag, när jag nu vet detta, göra annat än att älska honom, min Återlösare? Jag vill att mina söner på missionsfältet ska känna på samma sätt. Jag vill att mina barn och barnbarn ska känna på samma sätt, och aldrig irra bort från sanningens och rättfärdighetens stig.”²

En av president Smiths söner berättade:

”Som barn hörde vi honom så ofta säga: ‘Om bara människorna i världen kunde förstå de prövningar, de svårigheter och de synder som vår Herre tog på sig för vår skull.’ När han talade om detta fylldes hans ögon med tårar.

En gång när jag satt jag ensam med min far på hans kontor såg jag att han hade varit försjunken i djup meditation. Jag drog mig för att bryta tystnaden, men till sist började han tala. ‘O min son, jag önskar att du kunde ha varit med mig förra torsdagen när jag sammanträdde med mina bröder i templet. Ack om du kunde ha fått höra dem vittna om sin kärlek till sin Herre och Frälsare, Jesus Kristus!’ Och sedan sänkte han huvudet och tårar strömmade från hans ansikte och droppade ner på hans skjorta. Många sekunder senare, utan att höja huvudet, men medan han rörde huvudet fram och tillbaka sade han: ‘O, vad jag älskar min Herre och Frälsare Jesus Kristus!’”³

Joseph Fielding Smiths lärdomar

Jesus Kristus är Guds enfödde Son och världens Frälsare.

Jag vill säga, så klart och så kraftfullt jag kan, att vi tror på Kristus. Vi accepterar honom utan förbehåll som Guds Son och världens Frälsare.⁴

”Allt är koncentrerat i och omkring Herren Jesus Kristus, världens Återlösare.”

Vi vet att frälsningen är i Kristus, att han var den evige Faderns förstfödde Son, att han blev utvald och förutordinerad i rådet i himlen att arbeta fram den slutliga och eviga försoningen, att han har fötts till världen som Guds Son och att han har fört liv och odödlighet i ljuset genom evangeliet.

Vi tror med fullkomlig säkerhet att Kristus kom för att lösa människan från den timliga och andliga död som fördes in i världen genom Adams fall och att han tog på sig alla människors synder på villkor att de omvänder sig. …

Vi tror att det är genom nåd som vi blir frälsta sedan vi gjort allt vi kan göra [se 2 Nephi 25:23], och att alla människor med Kristi försoning som grund måste utarbeta sin egen frälsning med fruktan inför Herren [se Fil. 2:12; Mormon 9:27].⁵

Skillnaden mellan vår Frälsare och oss andra är att vi har haft fäder som var jordiska och därför underkastade döden. Vår Frälsare hade ingen jordisk Fader och därför var döden underkastad honom. Han hade makten att ge sitt liv för att sedan ta det tillbaka [se Joh. 10:17–18], men vi har inte makten att ge vårt liv för att ta det tillbaka. Det är genom Jesu Kristi försoning som vi får evigt liv, genom de dödas uppståndelse och lydnad mot evangeliets principer.⁶

Han är i sanning Guds enfödde Son, och har genom sin nåd, och sin Faders nåd återlöst oss från synden på villkor att vi omvänder oss. Vi vet att han har uppstått från de döda, att han har uppstigit i höjden, och tagit fångar [se Ps. 68:19], och har blivit upphovet till allas frälsning som vill tro, som vill omvända sig från sina synder och ta emot honom som världens Återlösare [se Hebr. 5:9]. Sista dagars heliga behöver inte tvivla om detta.⁷

Medan människan formulerar planer, antar teorier, introducerar märkliga verk och samlar och lär ut många underliga doktriner, är en lärdom grundläggande, och från den kan vi inte avvika: allt är koncentrerat i och omkring Herren Jesus Kristus, världens Återlösare. Vi accepterar honom som Faderns Enfödde i köttet, den ende som har levt i köttet som har haft en odödlig Fader. På grund av hans födelserätt och omständigheterna kring hans ankomst till jorden, blev han människans Återlösare, och genom utgjutandet av hans blod har vi förmånen att kunna återvända till vår Faders närhet, på villkor att vi omvänder oss och tar emot den storslagna återlösningsplanen som han är upphov till.⁸

Vi betygar att Jesu Kristi evangelium är frälsningsplanen och att alla människor genom vår Herres återlösande offer också ska uppstå som odödliga för att dömas av honom enligt de gärningar som gjorts i köttet, och att de som tror och lyder evangeliets lags fullhet också ska upphöjas till evigt liv i vår Faders rike.⁹

Vi blir Jesu Kristi söner och döttrar genom hans försoning och genom våra förbund att lyda honom.

Vår himmelske Fader är Jesu Kristi Fader, både i anden och i köttet. Vår Frälsare är den förstfödde i anden, den enfödde i köttet.¹⁰

Han [Jesus Kristus] är vår äldre broder och hedrades av Fadern med myndighetens och maktens fullhet som medlem i det stora presidentskapet: Fadern, Sonen och den Helige Anden.¹¹

Våra skrifter lär att Jesus Kristus är både Fadern och Sonen. Den enkla sanningen är att han föddes som Guds Son, både i anden och i köttet. Han är Fadern på grund av det verk som han har utfört.¹²

Frälsaren blir vår Fader i den bemärkelse som begreppet används i skrifterna, för att han erbjuder oss liv, evigt liv, genom den försoning som han utförde för oss. I de underbara instruktioner som kung Benjamin gav finner vi: ”Och på grund av det förbund som ni har slutit skall ni nu kallas Kristi barn, hans söner och hans döttrar. Ty se, denna dag har han andligen fött er, ty ni säger att era hjärtan har förändrats genom tro på hans namn. Därför är ni födda av honom och har blivit hans söner och hans döttrar.”[Mosiah 5:7; se även vers 8–11.]

Därför blir vi barn till Jesus Kristus, hans söner och döttrar, genom våra lydnadsförbund med honom. På grund av hans gudomliga auktoritet och offer på korset blir vi hans andligt födda söner och döttrar, och han är vår Fader.¹³

”Vi blir Jesu Kristi söner och döttrar genom hans försoning och genom våra förbund att lyda honom.”

På samma sätt som nephiterna på kung Benjamins tid, har vi sista dagars heliga tagit på oss Kristi namn [se Mosiah 5:1–9; 6:1–2]. Varje vecka under sakramentsmötet tar vi, såsom vi blivit befallda att göra, på oss hans namn för att alltid minnas honom, och det är vad nephiterna ingick förbund att göra.¹⁴

Frälsaren har uppenbarat sig i denna tidsutdelning, och var och en av oss kan få ett orubbligt vittnesbörd om honom.

Vi tar emot Jesus som världens Återlösare. Vi vet att han uppenbarade sig i denna tidsutdelning. Vi är inte beroende av forntida värdiga mäns vittnesbörd, som levde på hans tid och samtalade med honom medan han tjänade, och för vilka han visade sig efter sin uppståndelse. Vi har vittnen som har levt i vår tid, som har sett honom, som vet att han lever och har vittnat för oss och för världen om detta. Vi vet att deras vittnesbörd är sant. Joseph Smith lämnades inte ensam att bära vittne om Jesu Kristi mission i denna tidsutdelning, för Herren uppreste andra vittnen som, tillsammans med profeten Joseph Smith, såg Återlösaren, tog emot instruktioner från honom och såg honom i himlen, sittande på Faderns högra sida omgiven av heliga änglar. De har gett oss sitt vittnesbörd som ska stå emot världen för att döma alla dem som inte hörsammar det.

Men som medlemmar i kyrkan är vi inte heller beroende av Joseph Smiths, Oliver Cowderys, Sidney Rigdons eller några andra nu döda personers vittnesbörd, som i denna tidsutdelning fick ta emot underbara uppenbarelser och syner från Herren genom vilka de visste att Jesus Kristus lever och är världens Återlösare. Vi har ett eget vittnesbörd som getts genom Herrens Ande åt alla som har levt i enlighet med evangeliet. Om vi har levt i harmoni med sanningen efter att ha blivit döpta för våra synders förlåtelse och konfirmerade genom handpåläggning för den Helige Andens gåva, har Herren uppenbarat för var och en av oss att dessa saker är sanna. Vi är inte beroende av någon annans vittnesbörd för denna kunskap, för vi vet genom Anden att Jesus är Kristus, världens Återlösare.¹⁵

Om det finns något som ger människans hjärta mer glädje, frid och tillfredsställelse än någonting annat som jag känner till, så är det ett orubbligt vittnesbörd som jag har, och som ni har, om att Jesus Kristus är Guds Son. Det är en sanning som inte kan ändras. Människor må angripa den, de må förlöjliga den, de må förkunna att han inte är världens Återlösare, att hans mission inte var sann, eller att dess syfte, genom utgjutandet av blod, inte var att ge alla människor syndernas förlåtelse på villkor av deras omvändelse. De må vägra tro på uppståndelsen från de döda, eller till och med att Kristus själv visade sig, som skrifterna lär oss, efter att han hade dödats av sina fiender. Men sanningen kvarstår. Han dog verkligen för världens synder, han möjliggjorde återlösningen från döden, han gav människan möjlighet till omvändelse och syndernas förlåtelse genom deras tro och deras mottagande av evangeliets principer och av hans mission. Dessa sanningar är grundläggande, de kommer att bestå. De kan inte förstöras oavsett vad människor må säga eller tänka.¹⁶

Bevara främst i ert sinne nu och i alla tider att Jesus är Kristus, den levande Gudens Son som kom till världen för att ge sitt liv så att vi kunde leva. Det är sanningen och den är grundläggande. Det är på den vi bygger vår tro.¹⁷

Vi bör forma vårt liv efter Jesu Kristi liv.

Det största föredöme som någonsin funnits för människan var Guds Son själv. Hans liv var fullkomligt. Han gjorde allt väl och kunde säga till alla människor ”Följ mig”, [2 Nephi 31:10] och vi bör alla forma våra liv efter hans.

Jag ska ge er en illustration från hans liv. Han lärde folket hur man ska be och sade sedan: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er att ni alltid måste vaka och be så att ni inte blir frestade av djävulen och bortförda som hans fångar. Och så som jag har bett ibland er, just så skall ni be i min kyrka, bland mitt folk som omvänder sig och blir döpta i mitt namn. Se, jag är ljuset. Jag har givit er ett föredöme. … Håll därför upp ert ljus så att det lyser för världen. Se, jag är det ljus som ni skall hålla upp — det som ni har sett mig göra.” [3 Nephi 18:15–16,24.]

Hans kanske mest fullkomliga råd i detta avseende gavs till de nephitiska lärjungarna. ”Vad slags män bör ni då vara?” frågade han och gav sedan detta svar: ”Sannerligen säger jag er: Sådana som jag är” [3 Nephi 27:27].¹⁸

Vi måste tro på Kristus och forma vårt liv efter hans. Vi måste döpas som han döptes. Vi måste tillbe Fadern som han gjorde. Vi måste göra Faderns vilja som han gjorde. Vi måste söka att göra gott och utöva rättfärdighet som han gjorde. Han är vårt föredöme, det stora mönstret för frälsning.¹⁹

När ni har ett problem och måste göra ett val, gör det då genom att fråga er själva: ”Vad skulle Jesus ha gjort?” Gör sedan just så.

Ni kan känna glädjen av hans närvaro och få vägledning av honom varje dag i ert liv om ni söker efter det och lever värdigt. Jesu kärlek och hans Helige Andes tröstande styrka kan bli precis lika verkliga för er som de var för de barn som han tog till sig när han levde på jorden.²⁰

Jag vill säga att de som följer hans exempel kommer att bli lika honom och förhärligas med honom i hans Faders rike, för att få ära, makt och myndighet. Till vissa nephitiska lärjungar som hade följt honom med uppriktiga hjärtan sade han: ”… ni skall bli sådana som jag är, och jag är så som Fadern, och Fadern och jag är ett.” [3 Nephi 28:10.] …

Jag ber att vi alla må gå i hans fotspår och hålla hans bud så att vi kan bli lika honom. Detta är min önskan. Jag hoppas att det är er.²¹

Förslag till studier och diskussion

Frågor

Hur tror du att president Smiths barn påverkades av hans vittnesbörd och hans uttryck för sin kärlek till Frälsaren? (Se ”Ur Joseph Fielding Smiths liv”.) Fundera över vad du kan göra för att du ska få större kärlek till Frälsaren och dela med dig av ditt vittnesbörd om honom.
President Smith förkunnade att ”allt är koncentrerat i och omkring Herren Jesus Kristus” (avsnitt 1). På vilka sätt kan den här sanningen påverka våra personliga liv? På vilka sätt kan den påverka våra hem?
På vilka sätt hjälper dig lärdomarna i avsnitt 2 att förstå ditt förhållande till Frälsaren? Vad innebär det för dig att ta på dig Kristi namn?
President Smith varnade för att vissa människor kommer att angripa och förlöjliga sanningar om Jesus Kristus och hans försoning (se avsnitt 3). Hur kan vi stärka vårt vittnesbörd så att vi kan stå emot sådana utmaningar? Hur kan föräldrar hjälpa sina barn att stärka sitt vittnesbörd?
Fundera över president Smits råd att fråga: ”Vad skulle Jesus ha gjort?” (avsnitt 4). Vad finns det för specifika sätt som vi kan forma vårt liv efter Jesu Kristi liv? Hur kan vi påverka andras liv om vi följer hans exempel?

Skriftställen som hör till detta ämne:

Joh. 14:6; 1 Nephi 10:6; Mosiah 3:5–7; Helaman 5:12; 3 Nephi 11:3–7; L&F 34:1–3; 76:22–24; Joseph Smith—Historien 1:17

Undervisningstips

”[Undvik] frestelsen att ta med för mycket material. … Det [är] människor vi undervisar, inte ämnet i sig. Och … alla lektionsöversikter jag någonsin sett [har] mer material att gå igenom än vad som är möjligt att ta med på den tilldelade tiden” (Jeffrey R. Holland, ”Undervisning och inlärning i kyrkan”, Liahona, juni 2007, s. 59).