Institutet
Kapitel 24: Almas bok 5–7

Kapitel 24

Almas bok 5–7

Introduktion

Alma gav upp domarsätet för att ”kunna gå ut … bland Nephis folk … för att väcka dem till hågkomst om deras plikt … genom att bära ett oförfalskat vittnesbörd mot dem” (Alma 4:19). Uppteckningen över hans verksamhet bland Zarahemlas folk och Gideons folk gör det möjligt för oss att reflektera över vår egen andliga ställning inför Herren. Beakta under dina studier av de här kapitlen hur Almas frågor, råd och vittnesbörd kan hjälpa dig minnas din plikt mot Gud och dina medmänniskor. Var uppmärksam på vad som åstadkommer andlig pånyttfödelse och vad som hjälper dig efterlikna Frälsarens egenskaper.

Uttalanden

Alma 5:7. ”Helvetets kedjor”

  • Alma definierade ”helvetets kedjor” som att underkuvas av motståndaren och att utsätta sig själv för risken om evig undergång (se Alma 12:6, 11).

Alma 5:12–14. ”En mäktig förändring i era hjärtan”

  • President Marion G. Romney (1897–1988) i första presidentskapet beskrev omvändelsen — att uppleva hjärtats mäktiga förändring — som en omvandlingsprocess som inbegriper och påverkar varje aspekt av vårt liv: ”Verbet omvändainnebär enligt ordboken ’att vända från en tro eller en riktning till en annan’, [och] omvändelse är en ’andlig och moralisk förändring som åtföljer en förändring av tron med övertygelse’. Som ordet används i skrifterna innebär omvänd i allmänhet inte bara ett mentalt accepterande av Jesus och hans lärdomar, utan också en motiverande tro på honom och på hans evangelium, en tro som åstadkommer en verklig förändring i ens uppfattning om livets mening och i ens trohet mot Gud — vilket visar sig i ens intressen, tankar och uppförande. Även om omvändelse kan ske i etapper, har man inte omvänt sig i ordets fulla bemärkelse förrän man i hjärtat är en ny person” (Conference Report, okt. 1975, s. 107–108; se Nordstjärnan, apr. 1976, s. 58).

  • President Ezra Taft Benson (1899–1994) delgav några egenskaper som är vanliga hos dem som varit med om en mäktig förändring i hjärtat:

    ”När man väljer att följa Kristus, väljer man att förändras …

    Herren arbetar inifrån och ut. Världen arbetar utifrån och in. Världen vill ta bort människorna ur slummen. Kristus tar bort slummen ur människorna, och sedan tar de sig själva ur slummen. Världen vill forma människorna genom att förändra deras omgivning. Kristus förändrar människorna, som sedan förändrar sin omgivning. Världen vill forma det mänskliga beteendet, men Kristus kan förändra människans natur …

    Ja, Kristus förändrar människor och förändrade människor kan förändra världen.

    Människor förändrade för Kristus kommer att ledas av Kristus. Liksom Paulus kommer de att fråga: ’Herre, vad vill du att jag ska göra?’ (Se KJV, Acts 9:6.) Petrus sade att de ’skulle följa i hans fotspår’ (1 Petr 2:21). Johannes sade att de skulle ’leva så som han levde’ (1 Joh 2:6).

    Slutligen, de människor som låter sig ledas av Kristus kommer att uppfyllas av Kristus, eller med en omskrivning av president Harold B. Lees ord: De gör andra brinnande eftersom de själva brinner. (Se Stand Ye in Holy Places [Salt Lake City: Deseret Book Co., 1974], s. 192.)

    Deras vilja uppgår i hans vilja. (Se Joh 5:30.)

    De gör alltid det som behagar Herren. (Se Joh 8:29.)

    De är inte endast villiga att dö för Herren, utan ännu viktigare är att de vill leva för honom.

    Om man går in i deras hem, visar tavlorna på väggarna, böckerna i bokhyllorna, musiken, orden och handlingarna att de är kristna.

    De ’står såsom vittnen om Gud alltid och i allting och överallt’. (Se Mosiah 18:9.)

    De har Kristus i sinnet och de vänder alla sina tankar till honom. (Se L&F 6:36.)

    De har Kristus i sina hjärtan och låter sitt hjärtas tillgivenhet tillägnas Herren för evigt. (Se Alma 37:36.)

    Nästan varje vecka tar de del av sakramentet och vittnar på nytt inför sin evige Fader, att de är villiga att ta på sig hans Sons namn, alltid minnas honom och hålla hans bud. (Se Moroni 4:3.)” (Conference Report, okt. 1985, s. 4–6; se Nordstjärnan, nr. 2 1986, s. 2, 5, 6).

Alma 5:14. ”Födda av Gud”

  • Äldste Russell M. Nelson i de tolv apostlarnas kvorum beskrev hur omvändelse leder till pånyttfödelse:

    ”Sann omvändelse är att vända sig bort från världens vägar och hålla sig till och stanna kvar på Herrens väg. Omvändelse innebär ånger och lydnad. Omvändelse medför en mäktig förändring i hjärtat [se Mosiah 5:2; Alma 5:12–14]. Därigenom blir en verkligt omvänd ’född på nytt’ [se Joh 3:3–7; Mosiah 27:24–26], för att leva det nya livet [se Rom 6:3–4].

    Som verkligt omvända motiveras vi att göra det Herren vill att vi ska göra [se Mosiah 5:2–5] och att vara den han vill att vi ska vara [se 3 Nephi 27:21, 27]” (Conference Report, okt. 2005, s. 90; se Liahona, nov. 2005, s. 86–87).

  • Profeten Joseph Smith (1805–1844) sade att ”pånyttfödelse får man genom Guds Ande, genom förordningar” (History of the Church, 3:392; se också Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith, s. 95).

    Äldste Bruce R. McConkie (1915–1985) i de tolv apostlarnas kvorum beskrev vilket sant mirakel det är att födas på nytt: ”Det kanske största miraklet … är helandet av själar som plågas av synden så att de som är andligt blinda och döva och sjuka återigen blir rena och frälsningens arvingar. Det kanske största miraklet av alla är vad som händer hos varje person som föds på nytt, som tar emot Guds Helige Andes helgande inflytande i sitt liv, som får synd och ondska utplånad från sin själ som genom eld, som lever på nytt andligen” (The Mortal Messiah, 4 delar [1981], 3:269).

  • För ytterligare insikter om att födas av Gud, se kommentaren till Mosiah 5:2 (s. 141) och till Mosiah 27:25 (s. 162).

Alma 5:14, 19. ”Guds bild inpräntad i ert ansikte”

  • Under sin tid som assistent till de tolv apostlarnas kvorum noterade äldste Theodore M. Burton (1907–1989) att de som följer vår himmelske Fader kommer att likna honom: ”Om vi verkligen accepterar Gud i vårt liv och lever i enlighet med hans bud, kommer Gud att åstadkomma en mäktig förändring i vår framtoning och vi liknar allt mer vår himmelske Fader, i vars avbild vi skapats. Kan det vara denna framtoning som vi lägger märke till när vi träffar män och kvinnor som försöker leva nära Herren?” (Conference Report, okt. 1973, s. 151; eller Ensign, jan. 1974, s. 114).

  • President James E. Faust (1920–2007) i första presidentskapet berättade om ett tillfälle då en vän till kyrkan kommenterade det ljus han såg i ansiktet hos sista dagars heliga elever:

    ”Jag drog mig nyligen till minnes ett historiskt möte i Jerusalem för omkring 17 år sedan. Det handlade om arrendet av den mark där Brigham Young-universitetets Jerusalemscenter för Främre Orienten-studier skulle byggas. Innan arrendekontraktet kunde undertecknas träffade president Ezra Taft Benson och äldste Jeffrey R. Holland, vid den tiden president för Brigham Young-universitetet, en överenskommelse med den israeliska regeringen om att kyrkan och universitetet inte skulle proselytera i Israel.

    Bild
    BYU:s Jerusalemscenter för Främre Orienten-studier

    Ni kanske undrar över varför vi gick med på att inte proselytera. Det krävdes att vi gjorde det för att få byggnadstillstånd för den magnifika byggnad som nu står i den historiska staden Jerusalem. Såvitt vi vet har kyrkan och BYU varit ytterst noga med att hedra överenskommelsen om att inte proselytera. När kontraktet hade undertecknats sade en av våra israeliska vänner insiktsfullt: ’Ja, vi vet att ni inte tänker proselytera, men vad ska ni göra med ljuset som finns i deras ögon?’ Han syftade på våra elever som studerar i Israel” (Conference Report, okt. 2005, s. 19; eller Liahona, nov. 2005, s. 20).

Alma 5:21–22. ”Kläder som rengjorts från varje fläck”

  • Omnämnandet av ”kläder” i Alma 5:22 syftar på vår andliga ställning inför Herren. Äldste Lynn A. Mickelsen i de sjuttios kvorum berättade om likheterna mellan den rening vi tar emot genom försoningen och att handha smutstvätt: ”Det finns en parallell mellan hur våra kläder renas genom Lammets blod och hur vi handhar vår smutstvätt. Det är genom hans försoningsoffer som våra kläder blir renade. Skrifternas ord om kläder gäller hela vår varelse. Behovet av rening uppstår när vi befläckas av synd. Att döma och förlåta är Frälsarens rättighet, för bara han kan förlåta och tvätta bort våra synder [se Alma 5:21–27; L&F 64:10]” (Conference Report, okt. 2003, s. 9; eller Liahona, nov. 2003, s. 11).

Alma 5:28. ”Avklädda ert högmod”

  • För insikter i ämnet högmod, se kommentaren till Helaman 3:33–34, 36; 4:12 (s. 260) och Helaman 12:5–6 (s. 273).

Alma 5:29. ”Avklädd sin avund”

  • Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum lärde att avundsjuka, som är en följd av världsligt inflytande, står i motsatsställning till Guds fullkomliga kärlek:

    ”Det har sagts att avund är den synd som ingen gärna erkänner. Hur vitt spridd denna tendens kan bli illustreras av det gamla danska ordspråket: ’Om avund vore feber, skulle hela världen vara sjuk’ … Då andra tycks växa inför vår blick, tror vi att vi därför måste krympa. Så olyckligtvis handlar vi ibland därefter.

    Hur kan detta ske, särskilt med tanke på att vi inte vill att det ska hända? Jag tror att ett av skälen är att vi varje dag ser lockelser av ena eller andra slaget som säger oss att det vi har inte räcker. Någon eller något säger hela tiden till oss att vi behöver vara vackrare eller rikare, mer beundrade eller berömda än vi ser oss vara. Vi får veta att vi inte har tillräckligt många ägodelar eller kommer till tillräckligt många intressanta platser. Vi bombarderas av budskapet att vi enligt världens mått har vägts på en våg och befunnits för lätta [se Daniel 5:27] …

    Men Gud arbetar inte på det sättet …

    Ingen av oss är mindre älskad eller mindre omhuldad av Gud än någon annan. Jag vittnar om att han älskar var och en av oss — och med oss vår osäkerhet, oro, brist på självförtroende och annat. Han värderar oss inte efter våra talanger eller vårt utseende. Inte heller efter vårt arbete eller våra ägodelar. Han stödjer varje tävlande, och ropar att vi tävlar mot synden, inte mot varandra. Jag vet att om vi är trofasta, så finns fullkomligt måttsydda rättfärdighetens mantlar redo och väntar på alla [se Jesaja 61:10; 2 Nephi 4:33; 9:14], ’kläder … som gjorts … vita i Lammets blod’ [se Upp 7:14]. Må vi uppmuntra varandra i vår strävan att vinna detta pris” (Conference Report, apr. 2002, s. 72, 74; eller Liahona, juli 2002, s. 70–72).

Alma 5:46–47. ”Uppenbarelsens ande”

  • Alma hade sett en ängel, men han vittnade i Alma 5:46–47 om att det var fasta och bön som hade gjort det möjligt för honom att komma till insikt, inte att han hade sett en ängel. President Heber J. Grant (1856–1945) förklarade: ”Många säger: ’Om jag bara kunde se en ängel, om jag bara kunde höra en ängel förkunna någonting, det skulle få mig att bli trofast i hela mitt liv!’ Det hade ingen effekt på dessa män [Laman och Lemuel] som inte tjänade Herren, och det skulle inte ha någon effekt idag” (Conference Report, apr. 1924, s. 159).

    President Joseph Fielding Smith (1876–1972) förklarade varför den Helige Anden kan vara mer kraftfull än ett besök av en ängel skulle vara: ””Kristus har själv sagt att de manifestationer som vi kan få … genom ett besök av en ängel, en gripbar, uppstånden varelse, inte skulle göra samma intryck … som vi erhåller genom en manifestation av den Helige Anden. Personliga besök kan blekna bort när tiden går, men den Helige Andens ledning fortsätter och förnyas, dag efter dag, år efter år, om vi lever så att vi är värdiga den” (Frälsningens lära, sammanst. av Bruce R. McConkie, 3 delar, 1:41).

  • Uppenbarelsens ande är kommunikation från Gud till människa genom den Helige Andens kraft till förståndet och hjärtat (se L&F 8:2). Äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum beskrev hur man känner igen inspiration från den Helige Anden:

    ”Ett intryck på förståndet är mycket tydligt.

    Detaljerade ord kan höras eller kännas och skrivas ner som om undervisningen dikterats.

    Kommunikation till hjärtat ger ett mer allmänt intryck. Herren börjar ofta genom att ge intryck. När deras betydelse uppmärksammas och de åtlyds ökar ens förmåga att ta emot mer detaljerade instruktioner via förståndet. Ett intryck till hjärtat, om det åtföljs, förstärks genom en mer specifik instruktion till förståndet” (”Helping Others to Be Spiritually Led” [KUV:s symposium om Läran och förbunden, 11 aug. 1998], s. 3–4; se LDS.org under gospel library/additional addresses/CES addresses).

Alma 5:53–54. ”Världens fåfängligheter”

  • Fåfänglig definieras som något ”som saknar meningsfullt syfte och inte kan leda till något meningsfullt resultat” (Nordstedts svenska ord, ord.se). eller som ”onyttig, utan verkligt värde” (Svenska Akademiens ordbok).

  • Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum rådde kyrkans medlemmar att inte bli besatta av världens fåfängligheter: ”Vad gäller ägodelar lärde Jesus att ’en människas liv består inte i att hon har överflöd på ägodelar’ (Lukas 12:15). Följaktligen borde vi inte samla oss ’skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl’ (Matteus 6:19). Med andra ord, vårt hjärtas skatter — det vi värderar högst — borde inte vara vad skrifterna kallar ’rikedomar [och] den här världens fåfängligheter’ (Alma 39:14). ’Den här världens fåfängligheter’ inbegriper varje kombination av den världsliga kvartetten ägodelar, stolthet, anseende och makt. Med hänsyftning på dessa saker påminner oss skrifterna att ’du kan inte ta dem med dig’ (Alma 39:14). Vi borde söka den sortens skatter som skrifterna utlovar till de trofasta: ’stora skatter av kunskap, ja, fördolda skatter’ (L&F 89:19)” (Conference Report, apr. 2001, s. 109; Liahona, juli 2001, s. 101).

  • Äldste Jeffrey R. Holland framhöll också att fixering vid det fysiska utseendet är andligt farligt: ”Vad beträffar denna upptagenhet med sig själv och fixering vid det fysiska så är det mer än ett socialt vanvett. Det är andligt nedbrytande och är förklaringen till mycket av … eländet … i dagens värld. Och om vuxna är helt upptagna med utseendet — med att implantera, lyfta, ta bort och forma om allt som går att forma om — då kommer dessa påtryckningar och denna ängslan säkert att sprida sig till barnen. Efter ett tag blir problemet vad Mormons bok kallar ’fåfängliga inbillningar’ [1 Nephi 12:18]. Och i ett sekulariserat samhälle löper både fåfängan och inbillningarna fritt. Det skulle verkligen behövas en stor och rymlig makeup-väska för att tävla mot den skönhet som porträtteras överallt i media” (Conference Report, okt. 2005, s. 30–31; Liahona, nov. 2005, s. 30).

Alma 5:57. ”Gå ut från de ogudaktiga och skilj er från dem”

  • Äldste David R. Stone i de sjuttio diskuterade hur tekniken som användes vid byggandet av templet i Manhattan, New York, erbjöd ett exempel på hur man avlägsnar sig från världens inflytanden:

    ”Alltför många människor i världen har börjat likna det gamla Babylon och vandrar sin egen väg och följer en gud ”vars avbild är lik världens” [L&F 1:16].

    En av de största utmaningarna vi kommer att möta är att på något sätt kunna leva i denna värld utan att vara av världen. Vi måste skapa ett Sion mitt i Babylon …

    Mitt engagemang i uppförandet av templet i Manhattan gav mig tillfälle att vistas i templet ganska ofta före invigningen. Det var underbart att sitta i det celestiala rummet och att kunna göra det i total tystnad utan att ett enda ljud hördes från de hektiska New York-gatorna därutanför. Hur var det möjligt att templet kunde vara så vördnadsfullt tyst när storstadens buller och larm endast var några få meter bort?

    Svaret stod att finna i templets konstruktion. Templet hade byggts innanför väggarna på en existerande byggnad, och de inre väggarna i templet var endast sammanfogade med de yttre väggarna i några få fästpunkter. På detta sätt begränsade templet (Sion) inflytandet från Babylon, eller världen utanför.

    Kanske har vi något att lära av detta. Vi kan skapa det verkliga Sion ibland oss genom att begränsa den omfattning i vilken Babylon påverkar våra liv …

    Var vi än är, vilken stad vi än bor i, kan vi bygga vårt eget Sion efter det celestiala rikets grundsatser, och ständigt sträva efter att bli renhjärtade …

    Vi behöver inte bli marionetter i händerna på den kultur som råder idag. Vi kan vara modiga och vandra på Herrens stigar, och följa hans fotspår” (Conference Report, apr. 2006, s. 94–97; Liahona, maj 2006, s. 90–93).

Alma 5:57–58; 6:3. ”Deras namn skall utplånas”

  • I kommentaren till Mosiah 26:32–36 (s. 160) och till Moroni 6:7 (s. 380) anges vad som menas med att få sitt namn utplånat.

Alma 7:10. Jesus född i Jerusalem

  • President Joseph Fielding Smith förklarade Almas uttalande om Frälsarens födelseplats:

    ”Det råder ingen konflikt eller motsägelse i Mormons bok med någon upptecknad sanning i Bibeln. En noggrann läsning av vad Alma sade visar att han inte hade någon avsikt att förkunna att Jesus skulle födas i Jerusalem. Alma visste bättre. Detsamma gjorde Joseph Smith och dem som tillsammans med honom hjälpte till att frambringa Mormons bok. Hade Alma sagt, ’födas i Jerusalem, som är våra fäders stad’, skulle det ha varit något helt annat. Då skulle vi ha sagt att han gjorde ett misstag. Alma gjorde inget misstag och det han sade är sant.

    I sin studiekurs för prästadömet för 1957, An Approach to the Book of Mormon, hade Dr. Hugh Nibley följande att säga om detta i lektion 8, sidan 85:

    ’En sak som folk främst använt för att attackera Mormons bok har varit uttalandet i Alma 7:10 om att Frälsaren skulle födas ”i trakten av Jerusalem, som är våra fäders land”. Här är inte Jerusalem staden ”i våra fäders land”, det är landet. Kristus föddes i en by ungefär en mil från staden Jerusalem, det skedde inte i själva staden, men det skedde i det som de gamle själva betecknade som ”Jerusalems land”’” (Answers to Gospel Questions, sammanst. av Joseph Fielding Smith Jr., 5 delar [1957–1966], 1:174).

  • Både Jerusalem och Betlehem har kallats Davids stad, vilket har skapat en viss förvirring. I Lukas 2:11 kallas Betlehem för Davids stad. Men i 2 Samuelsboken 5:6–8; 2 Kungaboken 14:20 och 1 Krönikeboken 11:4–8 kallas Jerusalem för Davids stad.

Alma 7:11–12. Våra smärtor, bedrövelser, frestelser, sjukdomar och skröpligheter

  • Äldste Neal A. Maxwell (1926–2004) i de tolv apostlarnas kvorum skrev om Frälsarens förtrogenhet med jordelivets bedrövelser och med våra individuella överträdelser: ”Han vet genom verklig, personlig erfarenhet, inte bara därför att han utstod smärta, bedrövelser och frestelser av alla slag under sitt andra tillstånd, utan för att han själv tog på sig våra synder liksom våra smärtor, sjukdomar och skröpligheter. (Se Alma 7:11–12.) Sålunda hade han kunskap — inte på ett abstrakt men på ett verkligt sätt, ’i köttet’— om det mänskliga lidandets totala omfattning. Han bara våra skröpligheter innan vi bar dem. Han vet fullkomligt väl hur han ska bistå oss. Vi kan inte lära honom någonting om smärta, frestelse eller bedrövelse. Han lärde ’i köttet’ och hans seger var fullständig!” (We Will Prove Them Herewith [1982], s. 46).

Alma 7:12. ”Bistå sitt folk”

  • Angående ordet bistå har äldste Jeffrey R. Holland sagt: ”Bistå … används ofta i skrifterna för att beskriva Kristi omsorg och omtanke om oss. Bistå betyder bokstavligen att stå vid någons sida. Vilket magnifikt sätt att beskriva Frälsarens enträgna ansträngningar för vår skull. Också när han uppmanar oss att komma till honom och följa honom springer han oupphörligen för att stå vid vår sida och hjälpa oss” (”Come unto Me” [KUV:s brasafton för unga vuxna, 2 mars, 1997], s. 7, www.ldsces.org).

Alma 7:22–24. Det melkisedekska prästadömets ansvar

  • Alma 7:22–24 innehåller instruktioner till prästadömsbärare och en lista med egenskaper som de bör ha för att rätt officiera i prästadömet. Den här instruktionen liknar instruktionen som ges till prästadömsbärare i Läran och förbunden 121:41–42. De här verserna i Alma 7 och Läran och förbunden 121 hjälper dem som innehar prästadömet att veta hur de ska agera för att öka sin kraft i prästadömet.

    President Boyd K. Packer, president för de tolv apostlarnas kvorum, förklarade betydelsen av att leva rättfärdigt som prästadömsbärare:

    ”Prästadömet är mycket, mycket dyrbart i Herrens ögon. Han är mycket noga med hur det förlänas, och av vem. Det sker aldrig i hemlighet.

    Jag har talat om för er hur myndigheten ges till er. Den kraft som ni tar emot beror på vad ni gör med denna heliga, osynliga gåva.

    Auktoriteten eller myndigheten får ni när ni ordineras; kraften får ni genom lydnad och genom att leva värdigt” (Conference Report, okt. 1981, s. 47; eller Nordstjärnan, apr. 1982, s. 59).

Alma 7:23. ”Måttliga i allt”

  • Äldste Russell M. Nelson uttalade följande om den trygghet som måttlighet ger:

    ”Måttlighet tyder på besinning och självbehärskning i uppträdandet. Den påminner oss om förbund som vi slutit …

    Upprepade gånger lär oss skrifterna att vi ska vara ’måttliga i allt’ (Alma 7:23; 38:10; L&F 12:8). Måttlighet kan skydda var och en av oss från överdriftens följder” (Conference Report, okt. 1991, s. 81; eller Nordstjärnan, jan. 1992, s. 70).

Frågor att begrunda

  • Efter att ha sett en ängel behövde Alma fortfarande omvända sig, utöva tro på Jesus Kristus och lägga ner stora ansträngningar på att få ett vittnesbörd. Hur beskrivs i Alma 5:45–48 den process varigenom Alma fick kunskap om ”Sonen, den av Fadern Enfödde”?

  • Vilka likheter och skillnader ser du mellan hur Alma betjänade folket i Zarahemla och folket i Gideon?

  • Hur har din förståelse och uppskattning för försoningen fördjupats under dina studier av Alma 7:11–13?

Föreslagna uppgifter

  • Alma ställde över 40 frågor i kapitel 5. Läs de frågor som Alma ställde och besvara en av dem genom att skriva ett kort avsnitt i vilket du tar med din förståelse, dina känslor, eller insikter om ämnet för frågan.

  • Utforska och upptäck betydelsen av de egenskaper som räknas upp i Alma 7:23 vilka du kanske inte är förtrogna med.