Vår himmelske Fader vill ha oss tillbaka
Äldste Ulisses Soares
i de tolv apostlarnas kvorum
Du har förmodligen kommit längre på stigen tillbaka till din himmelske Fader än du inser.
Mina föräldrar, Aparecido och Mercedes Soares, drömde alltid om att få verka som missionärer. De ville återgälda Herren för de många välsignelser som deras familj fick efter att de slutit sig till kyrkan. Deras möjlighet kom år 1989 när de tackade ja till en kallelse att tjäna i São Paulo tempel i Brasilien.
Men efter bara några månader som missionärer drabbades min far av en hjärtinfarkt och avled. Under hans begravning omfamnade jag min mor där vi stod framför min fars kista.
”Mamma, hur blir det nu för dig?” frågade jag.
”Din far och jag drömde om den här missionen”, svarade hon. ”Jag tjänar just nu och jag kommer att fortsätta tjäna – för honom och för mig.”
En vänlig tempelpresident gav en annan änka i uppdrag att verka som min mors missionskamrat och min mor fortsatte sin mission i mer än 20 månader. Hennes tjänande som missionär var till välsignelse för henne och hennes tro och föredöme var en välsignelse för mig och min familj.
Under hennes mission gick också två av mina bröder bort, och min fru och jag förlorade två barn. Det första föddes för tidigt och överlevde inte, och vi förlorade det andra på grund av missfall. Under den här svåra tiden för vår familj var min mor där i templet varje dag och bekräftade sin tro – och stärkte vår – på frälsningsplanen.
Hennes tro på en underbar återförening med min far och löftet om evigt liv i vår himmelske Faders närhet höll henne vid liv i 29 år som änka fram till slutet av hennes dagar, då hon var 94 år.
Planen för vår lycka
Vi är så välsignade som sista dagars heliga att veta att evangeliet har återställts. Frälsningsplanen är verkligen ”den stora lycksalighetsplanen” (Alma 42:8). För den som är sann och trofast innebär den ett löfte om en evig belöning i Guds närhet.
Som det uppenbarats i Läran och förbunden kommer nästan alla vår himmelske Faders barn att få inträda i ett härlighetsrike. De som kommer fram ”i de rättfärdigas uppståndelse” (L&F 76:17) blir genom Frälsarens försoning fullkomnade och får ärva celestial härlighet.
De flesta medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga tror på den här läran. Olyckligtvis finns det de som kanske inte tror att den gäller dem personligen. De gör misstag. Deras andliga utveckling, om än stadig, går långsamt. De undrar om de någonsin kommer att duga för det celestiala riket.
Om du känner att du tillhör den gruppen, kom då ihåg Herrens ord till en annan grupp av troende: ”Lyft upp era huvuden och var vid gott mod, för jag känner till det förbund ni har slutit med mig” (Mosiah 24:13).
Gud älskar oss och vill ha oss alla tillbaka i sin närhet. Du har förmodligen kommit längre på stigen tillbaka till honom än du inser.
”Rättfärdiga och sanna”
I kapitel 76 i Läran och förbunden uppenbarar Herren hur hans barn kan ärva det celestiala riket. Om du är medlem i kyrkan och har ett vittnesbörd har du redan påbörjat din vandring, som den beskrivs i Läran och förbunden:
-
Vi måste ta emot ”Jesu vittnesbörd” och tro ”på hans namn” (v. 51).
-
Vi måste döpas genom nedsänkning (se v. 51).
-
Vi måste ”ta emot den Helige Anden genom handpåläggning” av någon som har prästadömets myndighet (v. 52).
De övriga stegen kräver dock en hel livstid av ansträngningar, och en del medlemmar känner missmod när de gör felsteg. Vi arbetar alla på de här kraven. Tack vare Jesu Kristi försoning kan vi alla uppfylla dem:
-
Hålla buden och ”bli tvättade och renade från alla [våra] synder” (v. 52).
-
Övervinna genom tro (se v. 53).
-
”Beseglas genom löftets Helige Ande” (v. 53), som är den Helige Anden som ”betygar för Fadern att [våra] frälsande förrättningar vederbörligen utförts och att tillhörande förbund hållits.”1 Fadern utlovar den här beseglingen till ”alla dem som är rättfärdiga och sanna” (v. 53).
Att vara ”rättfärdiga och sanna”, förkunnade president Ezra Taft Benson (1899–1994) är en ”träffande beskrivning på dem som är ståndaktiga i vittnesbördet om Jesus. De försvarar modigt sanningen och rättfärdigheten. De är de medlemmar som ärar sina ämbeten i kyrkan (se L&F 84:33), betalar tionde och offergärden, lever moraliskt rent, stöder sina ledare i kyrkan i ord och handling, helgar sabbatsdagen och lyder alla Guds befallningar.”2
För att uppnå den högsta graden av det celestiala riket, som ofta kallas upphöjelse, finns det ett sista krav. Vi måste inträda i ”det nya och eviga äktenskapsförbundet” (L&F 131:2), som ingås i templet genom rätt prästadömsmyndighet. Enligt vår Faders nåderika plan vet vi att celestiala välsignelser blir tillgängliga i nästa liv för dem som inte har möjligheten att ta emot förrättningen tempelbesegling i det här livet men som trofast håller ut intill änden.
Vi lär oss i Mormons bok att alla Guds barn som håller hans bud och är trofasta, oavsett omständigheterna i livet ”tas … emot i himlen så att de därigenom kan vistas hos Gud i ett tillstånd av oändlig lycka” (Mosiah 2:41). Det finns alltid hopp för oss i vår himmelske Faders barmhärtiga och kärleksfulla frälsningsplan.
Omvändelsens välsignelser
Foto: Hyun Lee
Vår käre profet, president Russell M. Nelson, har sagt: ”Herren förväntar sig ingen perfektion av oss på det här stadiet av vårt eviga framåtskridande. Men han förväntar sig att vi ska bli allt renare. Daglig omvändelse är vägen till renhet, och renhet ger kraft.”3
President Nelson sa också att vi genom ”att göra och bli lite bättre varje dag” får ”stärkande kraft”.4 När vi använder denna stärkande kraft mot den naturliga människan (se Mosiah 3:19) kommer vi längre på vägen tillbaka till vår Fader.
Eftersom inget orent kan vistas hos Gud (se Mose 6:57) arbetar vi dagligen på en oförfalskad andlig förvandling – i våra tankar, våra önskningar och i vårt beteende. Med aposteln Paulus ord strävar vi efter att bli nya skapelser i Kristus, i det att vi dagligen ersätter vårt gamla jag med ett nytt jag (se 2 Kor. 5:17). Den här förändringen äger rum rad på rad i vår strävan att vara lite bättre varje dag.
Att följa Frälsaren genom att försöka bli som han är en process av självförnekelse, som han har beskrivit som att vi tar vårt kors (se Matt. 16:24–26). Vi tar vårt kors genom att
-
kontrollera våra begär, lustar och lidelser
-
tålmodigt ”underkasta [oss] allt som Herren anser lämpligt att lägga på” oss (Mosiah 3:19)
-
avstå från all ogudaktighet (se Moro. 10:32)
-
underordna oss Faderns vilja, som Frälsaren gjorde.
Och vad gör vi när vi vacklar? Vi vänder oss till Fadern och ber honom att ”[låta] Kristi försonande blod verka så att vi kan få förlåtelse för våra synder” (Mosiah 4:2). Återigen strävar vi efter att övervinna svaghet och överge synden. Vi ber om nåd, Jesu Kristi ”möjliggörande kraft och andliga läkedom”5. Vi tar vårt kors och återupptar vår vandring, oavsett hur lång och svår den är, till det utlovade landet och deras närhet.
Lita på hans löften
Vår odödlighet och vårt eviga liv är Guds verk och härlighet (se Mose 1:39). Vårt arbete med att uppnå denna härlighet innefattar att vi är tappra i vårt vittnesbörd medan vi är här på jorden.
I en syn såg profeten Joseph Smith att de trofasta ”ska övervinna allt” (L&F 76:60). Senare förkunnade han att ”alla troner, herradömen, furstendömen och makter ska uppenbaras och läggas fram för alla dem som tappert har härdat ut för Jesu Kristi evangeliums skull” (L&F 121:29).
När vi litar på de här löftena tappar vi inte hoppet om oss själva, våra närstående eller andra barn till Gud. Vi strävar efter att göra vårt bästa och att hjälpa andra göra detsamma. På egen hand kan ingen av oss någonsin bli bra nog att frälsas i det celestiala riket, men ”genom den helige Messias förtjänster och barmhärtighet och nåd” (2 Ne. 2:8) förblir denna välsignelse inom räckhåll.
Jag vittnar om att när vi trofast går vidare kommer vi att ärva ”oändlig lycka” i Faderns och Sonens närhet. ”O, kom ihåg, kom ihåg att detta är sant, för Herren Gud har talat det” (Mosiah 2:41).