2015
Att leva med världens höga tempo
Juni 2015


Att leva med världens höga tempo

Från ett tal som hölls under generalkonferensen i oktober 2010.

Om livet med dess hektiska tempo och många stressmoment har gjort det svårt för er att känna glädje, så kanske bästa tiden är nu för att åter fokusera på det som betyder mest.

Bild
President Dieter F. Uchtdorf
Bild
Illustration of airplane in storm

Fotografi av flygplan © 06 photo/dollar Photo Club; fotoillustration David Stoker

Har du någon gång suttit i ett flygplan och upplevt turbulens? Den vanligaste orsaken till turbulens är en plötslig förändring i luftens rörelse, vilket gör att planet kränger, girar eller rullar. Även om flygplan byggs för att motstå mycket starkare turbulens än något ni kan tänkas uppleva under en normal flygning, kan det ändå vara obehagligt för passagerarna.

Vad tror ni att piloterna gör när de råkar ut för turbulens? En pilotaspirant kanske tror att en ökning av farten är en god strategi eftersom man då snabbare kommer ur turbulensen. Men det kanske inte är rätt tillvägagångssätt. Erfarna piloter förstår att det finns en optimal hastighet med vilken man tar sig igenom turbulensen för att minimera de negativa effekterna. Och i de flesta fall innebär det att man sänker hastigheten. Samma princip kan också tillämpas på vägarnas fartgupp.

Ett gott råd är därför att sakta ner lite, säkra kursen och fokusera på det viktiga när man upplever ogynnsamma förhållanden.

Det moderna livets tempo

Något som är utmärkande för det moderna livet verkar vara att vi rör oss i en ständigt ökande hastighet, oavsett turbulens eller hinder.

Låt oss ärligt erkänna att det är ganska lätt att leva hektiskt. Vi kan alla tänka ut en lista över uppgifter som spräcker vår tidsplan. Vissa kanske till och med tror att deras eget värde är beroende av längden på att-göra-listan.

De som är kloka motstår frestelsen att svepas med i vardagslivets hektiska tempo. De följer rådet: ”Livet handlar inte bara om att öka farten.”1 Kort sagt fokuserar de på det som betyder mest.

Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Vi måste avstå från en del bra saker för att välja de som är bättre eller bäst eftersom det utvecklar tro på Herren Jesus Kristus och stärker vår familj.”2

Att söka efter det bästa leder oundvikligen till de grundläggande principerna i Jesu Kristi evangelium – de enkla och sköna sanningar som uppenbarats för oss av en omtänksam, evig och allvetande Fader i himlen.

Hur kan jag lära mig vad som är viktigast?

Jag tror att de flesta av oss intuitivt förstår hur viktiga grundprinciperna är. Det är bara så att vi ibland distraheras av så många andra saker som verkar mer lockande.

Tryckt material, olika typer av media, elektroniska apparater och prylar – som alla är bra när de används på rätt sätt – kan bli skadliga tidsfördriv eller hjärtlösa isoleringsceller.

Men mitt i myllret av röster och val står den ödmjuke mannen från Galileen med utsträckta händer och väntar. Hans budskap är enkelt: ”Kom … och följ mig” (Luk. 18:22). Och han talar inte med en kraftfull megafon utan med en stilla och mild röst (se 1 Kung. 19:12). Det är så lätt hänt att evangeliets grundläggande budskap går förlorat i störtfloden av information som når oss från alla håll.

De heliga skrifterna och de levande profeternas ord understryker evangeliets grundläggande principer och lärdomar. Anledningen till att vi återvänder till dessa grundprinciper, till de rena lärdomarna, är att de är inkörsporten till sanningar av djup betydelse.

Fyra grundläggande relationer

När vi vänder oss till vår himmelske Fader och söker hans visdom i det som betyder mest, lär vi om och om igen betydelsen av fyra grundläggande relationer: till vår Gud, till våra familjer, till våra medmänniskor och till oss själva. När vi utvärderar vårt eget liv med ett villigt sinne ser vi var vi har drivit bort från den väg som vida överträffar alla andra. Vårt förstånds ögon öppnas och vi ser vad som behöver göras för att rena vårt hjärta och åter fokusera vårt liv.

Bild
A young man reading scriptures.

För det första: vår relation till Gud är den allra heligaste och viktigaste. Vi är hans andebarn. Han är vår Fader. Han vill att vi ska vara lyckliga. När vi närmar oss honom, när vi lär av hans Son Jesus Kristus, när vi öppnar vårt hjärta för den Helige Andens inflytande, blir vårt liv stabilare och tryggare. Vi upplever större frid, glädje och tillfredsställelse när vi gör vårt bästa för att leva efter Guds eviga plan och hålla hans bud.

Vi förbättrar vår relation till vår himmelske Fader genom att lära oss av honom, genom att kommunicera med honom, omvända oss från våra synder och aktivt följa Jesus Kristus, för ”ingen kommer till Fadern utom genom [Kristus]” (Joh. 14:6). För att vi ska kunna stärka vår relation till Gud krävs det att vi har meningsfulla stunder ensamma med honom. Att i tysthet fokusera på dagliga personliga böner och skriftstudier och alltid sträva efter att vara värdig en gällande tempelrekommendation, är några kloka investeringar av tid och ansträngning som för oss närmare vår himmelske Fader. Låt oss följa uppmaningen i Psaltaren: ”Bli stilla och besinna att jag är Gud” (Ps. 46:11).

Bild
Family members sitting around a table. They are talking to each other.

Vår andra grundläggande relation är till vår familj. Eftersom ”ingen framgång kan uppväga ett misslyckande”3 här, måste vi prioritera våra familjer högt. Vi skapar djupa och kärleksfulla familjeband genom att göra enkla saker tillsammans, som familjemiddagar och familjens hemafton, och genom att bara trivas tillsammans. I familjerelationer stavas kärlek egentligen t-i-d, tid. Att ägna tid åt varandra är nyckeln till harmoni i hemmet. Vi talar med, hellre än om, varandra. Vi lär av varandra och vi uppskattar våra olikheter och det vi har gemensamt. Vi skapar ett gudomligt band till varandra när vi närmar oss Gud tillsammans genom familjebön, evangeliestudier och söndagens gudsdyrkan.

Bild
A young man showing something on his smartphone to another young man.

Den tredje grundläggande relationen är den vi har till våra medmänniskor. Vi bygger den relationen en person i taget – genom att vara öppna för andras behov, tjäna dem och ge av vår tid och våra talanger. Jag imponerades mycket av en syster som var tyngd av åldrandets och sjukdomars bördor men som kom fram till att även om hon inte kunde göra så mycket så kunde hon lyssna. Så varje vecka höll hon utkik efter människor som såg nedtyngda eller missmodiga ut och hon umgicks med dem och lyssnade. Vilken välsignelse hon var för så många människor.

Bild
Informal portrait of a young woman at the General Women's Meeting, March 2014.

Den fjärde grundläggande relationen är den till oss själva. Det kanske verkar konstigt att ha en relation till sig själv, men det har vi. En del människor står inte ut med sig själva. De kritiserar och förringar sig själva dagarna i ända tills de börjar avsky sig själva. Får jag föreslå att ni drar ner på takten och tar lite extra tid till att lära känna er själva bättre. Vandra i naturen, se på soluppgången, njut av Guds skapelser, begrunda det återupprättade evangeliets sanningar och ta reda på vad de betyder för er personligen. Lär er att se er själva som vår himmelske Fader ser er – som sin dyrbara dotter eller son med gudomlig potential.

Styrka i enkelhet

Styrka kommer inte av febril aktivitet utan av att vara rotad i en fast grund av sanning och ljus. Den kommer när man ägnar uppmärksamhet och ansträngning åt grundprinciperna i Jesu Kristi återställda evangelium. Den kommer när man uppmärksammar de gudomliga ting som betyder mest.

Låt oss förenkla våra liv lite grann. Låt oss göra nödvändiga förändringar för att åter fokusera våra liv på den storslagna skönheten i det kristna lärjungeskapets enkla, ödmjuka stig – den stig som alltid leder till ett liv med mening, glädje och frid.

Slutnoter

  1. Mahatma Gandhi, i Larry Chang, Wisdom for the Soul (2006), s. 356.

  2. Dallin H. Oaks, ”Bra, bättre, bäst”, Liahona, nov. 2007, s. 107.

  3. J. E. McCulloch, Home: The Savior of Civilization (1924), s. 42; se också Conference Report, apr. 1935, s. 116.