Min musikaliska flyktplan
Alixa B., Nederländerna
Illustrationer Ben Simonsen
När jag satt på bussen under en skolutflykt var det en tjej bakom mig som hela tiden kom med råa kommentarer och skämt som gjorde mig illa till mods. Mina lärare och andra elever sa att hon skulle sluta, men hon fortsatte. Jag visste inte vad jag skulle göra, så jag tog fram min mp3-spelare för att lyssna på min favoritmusik.
Jag satte den på shuffle och en av de första sångerna som spelades var en sång från youth.lds.org/music. Jag skulle precis hoppa över den när något inom mig sa att jag bara skulle lyssna på musiken. Jag fortsatte att lyssna på inspirerande musik i tjugo minuter. Texterna uppmanade mig att inte tappa taget, och de påminde mig om att jag var en älskad dotter till min himmelske Fader.
Senare samma vecka var det dans på skolan. Fastän de använde rena versioner av populära danslåtar började många i min årskurs att skrika de borttagna orden i en viss sång.
Ännu en gång kände jag mig illa till mods. Lärarna satt i närheten och verkade inte lägga märke till något. Jag tittade ner på min handled. Jag såg armbandet från en ungdomskonferens med orden: ”Stå … på heliga platser och låt er inte rubbas” (L&F 87:8).
Jag förstod att jag inte stod på en helig plats, så jag gick därifrån och kom inte tillbaka förrän nästa låt spelades.
Jag inser att musik kan ha djup inverkan på våra liv. Jag visste att den inspirerande musiken på min mp3-spelare några dagar tidigare hade hjälpt mig få det mod jag behövde för att lämna dansen. De här upplevelserna hjälpte mig komma mycket närmare min himmelske Fader.