Inledande ord
Vårt ansvar att gå framåt är enormt. Men våra möjligheter är underbara.
Mina älskade bröder och systrar, å denna kyrkas medlemmars vägnar vill jag framföra våra varmaste sympatier för våra katolska grannar och vänner i denna tid av stor sorg. Påven Johannes Paulus II har outtröttligt arbetat för kristenhetens sak, för att lyfta de fattigas bördor och tala djärvt angående moraliska värderingar och mänsklig värdighet. Många kommer att sakna honom, särskilt alla de som har sett upp till honom som sin ledare.
Nu, mina bröder och systrar, tycker jag det är lämpligt att jag inleder denna konferens med att i några få ord redovisa vårt förvaltarskap under de senaste tio åren.
Den 12 mars 1995 blev presidentskapets höga och heliga ansvar lagt på oss.
Under den konferens som följde sade jag följande:
”Nu, mina bröder och systrar, har tiden kommit då vi måste stå rakryggade, höja blicken och utvidga vårt förstånd till en större insikt om denna Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas storslagna tusenårsmission. Detta är en tid att vara stark. Det är dags att gå framåt utan tvekan, väl medvetna om avsikten, omfattningen och betydelsen av vår uppgift. Det är dags att göra det som är rätt oavsett följderna. Det är dags att hålla buden. Det är dags att nå ut med vänlighet och kärlek till dem som är olyckliga och till dem som vandrar i mörker och plåga. Det är dags att vara hänsynsfulla och goda, anständiga och hövliga mot varandra under alla förhållanden. Med andra ord — bli mer kristuslika” (”Detta är Mästarens verk”, Nordstjärnan, jul 1995, s 72).
Det är ni som ska bedöma hur väl vi har uppfyllt den inbjudan som gavs för tio år sedan.
Det senaste årtiondet har varit en underbar tid i kyrkans historia. Verket har blomstrat på ett storslaget sätt. Mycket betydelsefullt har åstadkommits.
Denna positiva utveckling är inte enbart första presidentskapets, de tolvs kvorums, de sjuttios eller presiderande biskopsrådets verk. Den är ett resultat av tron, bönerna, ansträngningarna, det hängivna tjänande som utövas av varje medlem i ett stavspresidentskap eller högråd, varje biskopsråd och kvorumpresidentskap, varje presidentskap för en biorganisation, varje trofast, aktiv medlem i kyrkan.
Till var och en av er, var ni än må vara, vill jag uttrycka vad jag känner i mitt hjärta och tacka er för ert stora och hängivna tjänande. Vilka underbara människor ni är.
Majestätet och undret i Jesu Kristi evangelium som återställdes genom profeten Joseph lyser i dag med praktfull glans.
När vi nu kommit till höjdpunkten av dessa år och ser tillbaka, får vi aldrig känna oss högfärdiga eller stolta, men vi kan känna oss ödmjukt tacksamma för det som har åstadkommits genom mångas ansträngningar.
Kyrkan har till exempel vuxit över hela världen till ett medlemsantal utanför Nordamerika som överträffar Nordamerikas eget. Vi har blivit en stor internationell familj som är spridd i 160 nationer.
Under dessa tio år har över 500 nya stavar organiserats och över 4 000 nya församlingar och grenar. Medlemsantalet har ökat med tre miljoner nya medlemmar.
Inskrivningen i vårt utbildningssystem har fördubblats med en ökning av omkring 200 000. I de flesta fall är våra ungdomar starkare och mer trofasta.
Ständiga utbildningsfonden har upprättats. Vi började utan något annat än hopp och tro. I dag får nästan 18 000 ungdomar hjälp. De bor i 27 olika länder. De utbildas och kommer bort från fattigdomens träsk där de och deras förfäder har levt i generationer. Deras färdigheter förädlas och deras inkomster mångfaldigas.
Vi har storligen ökat antalet tempel. 1995 fanns det 47 tempel. I dag finns det 119, och tre till kommer att invigas i år.
Mormons bok fanns på 87 språk 1995. I dag finns boken på 106 språk.
Femtioen miljoner exemplar av Mormons bok har delats ut under de senaste tio åren.
Vi har bokstavligen uppfört tusentals byggnader över hela jorden. Kvalitén på dem är högre och de lämpar sig bättre för våra behov än de som byggdes tidigare.
Dessutom har vi uppfört denna fantastiska samlingssal varifrån vi talar i dag, det unika och vackra konferenscentret här i Salt Lake City.
Med allt detta, och mycket mer, har vi nått ut över jorden för att hjälpa de betryckta och nödlidande var de än må vara. Under de senaste tio åren har vi bidragit med hundratals miljoner dollar i kontanter och varor till humanitär hjälp åt dem som inte har samma tro som vi.
Vi har färdats över jorden och burit vittne om detta, den Allsmäktiges verk. Under dessa år har jag personligen rest nästan etthundrasextio tusen mil och besökt omkring 70 länder. Min älskade livskamrat reste med mig till för ett år sedan när hon avled, den 6 april. Det har varit ensamt sedan dess.
Men vårt hopp för framtiden är stort och vår tro är stark.
Vi vet att vi knappt skrapat på ytan av det som kommer att hända under de kommande åren.
Jag är nu på mitt 95:e år. Jag kunde inte drömma om att jag skulle leva så här länge. Mitt liv påminner mig om en skylt som hängde på ett rostigt och slitet taggtrådsstängsel i Texas. Texten löd:
Utbränd av torka,
dränkt av översvämningar,
uppäten av harar,
såld av sheriffen,
men fortfarande kvar!
Jag hoppas få förmånen att umgås med er, mina älskade vänner och medarbetare, så länge som Herren tilllåter. Och jag hoppas att det tjänandet kommer att vara godtagbart.
Vår grundval är Herren Jesu Kristi evangelium. Det heliga prästadömets myndighet finns här, återställd under händerna på dem som mottog den direkt från vår Herre. Slöjan är fråndragen och himlens Gud och hans älskade Son talade till den unge profeten Joseph när denna sista och slutliga hushållning inleddes.
Vårt ansvar att gå framåt är enormt. Men våra möjligheter är underbara.
Jag upprepar nu vad jag sade för tio år sedan: Låt oss ”stå rakryggade, höja blicken och utvidga vårt förstånd till en större insikt om denna Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas storslagna tusenårsmission”.
Detta, mina bröder och systrar, är min uppmaning till er denna morgon. Jag ger er min kärlek, min välsignelse och min tacksamhet när vi nu inleder denna härliga konferens. Må Herrens Ande leda allt som sker, är min ödmjuka bön i Jesu Kristi heliga namn, amen.