Ignatius och Adelaide Baidoo

Accra, Ghana

Bild

Baidoo family reading scriptures together

Ignatius och Adelaide har sett hur kyrkans kurs för läs- och skrivkunnighet och betoning på hemcentrerat evangelielärande har välsignat medlemmarna i deras stav och familj.

Christina Smith, fotograf

Ignatius:

Jag blev engagerad i läs- och skrivkunnighetsprogrammet som medlem i stavspresidentskapet. Jag besökte en klass och insåg att kursen inte bara är till för dem som inte kan läsa och skriva. Den är till för oss alla, för att vi ska förstå Jesu Kristi evangelium bättre.

Adelaide:

Jag känner många systrar i vår församling som har blivit hjälpta av kursen för läs- och skrivkunnighet. En syster mådde dåligt eftersom hon inte kunde läsa, skriva eller hjälpa sina barn med läxorna. Hon gick kursen och kan nu läsa och hjälpa dem. Hon är så glad. Alltid när jag ser henne tänker jag: Det här evangeliet är verkligen sant. Det förändrar och välsignar människor.

Ignatius:

Kom och följ mig och hemcentrerat evangelielärande hjälper också familjer att läsa skrifterna tillsammans och lära av varandra.

Slutstenen i vår religion är Mormons bok. Här i Afrika växer alla upp med Bibeln. Men det är inte många som vet att Mormons bok innehåller tydliga och dyrbara sanningar. När vi använder Kom och följ mig för att studera Mormons bok i läs- och skrivkunnighetsprogrammet och i vårt hemcentrerade evangelielärande får och förstår vi all information vi behöver för att utvecklas i livet.

Adelaide:

När det hemcentrerade evangelielärandet tillkännagavs under en generalkonferens tänkte jag på några av våra församlingsmedlemmar och blev lite orolig. Hur ska de klara det här? tänkte jag. Jag bad om att medlemmarna skulle ta till sig den här uppenbarelsen. Jag vet att om de följer det profeten har sagt så har de hjälp av det hemma.

I vår familj försöker vi göra allt vi kan. Alla engagerar sig. Jag är så glad över hur mina barn hjälper varandra när vi läser Mormons bok tillsammans. De älskar Mormons bok. Vi har trevligt när vi läser och bär vittnesbörd för varandra.

Ignatius:

President Russell M. Nelson har sagt: ”Upphöjelse är en familjeangelägenhet.”¹ Jag älskar min fru och mina barn. Jag vill vara med dem och vår himmelske Fader för evigt, så vi behöver hjälpa varandra.

Adelaide:

Systrarna i Hjälpföreningen hjälper också varandra. När vi träffas tänker vi: Den här systern behöver mig, eller jag behöver henne. Vi sitter bredvid varandra och hjälper varandra läsa, förstå och berätta om vad vi lär oss. Vi gör vårt bästa för att tänka: Vad skulle Frälsaren göra om han var här?

Ignatius:

Det finns ett inslag i läs- och skrivkunnighetsprogrammet där eleverna ombeds att rita en bild av det de ska göra för att bli bättre på att lära sig om evangeliet och studera skrifterna. En bild som någon ritade föreställde en familj som satt runt ett bord med skrifterna framför sig och pratade om evangeliet. Den berörde mig verkligen. Evangelielärande handlar inte bara om att läsa och skriva. Bilder kan också hjälpa oss lära. Även om vi tror att vi vet allt kan vi alltid lära oss mer om evangeliet och stärka vårt vittnesbörd om Herren Jesus Kristus.

I skrifterna står det att den som är stark ska ta med sig den som är svag så att han eller hon också kan bli stark (se L&F 84:106). Om det finns några som känner att de inte har ett starkt vittnesbörd kan vi hjälpa dem, en och en, och lyfta upp dem. Genom tjänande kan vi göra mycket för att lyfta medlemmarna.