Hans löfte om ”alltid”
Robyn Casper, Utah, USA
Illustrationer Bradley H. Clark
När jag satt på sakramentsmötet och begrundade välsignelsen av brödet, upprepades orden i mitt sinne: ”Att de alltid kan ha hans Ande hos sig” (Moroni 4:3; L&F 20:77).
”Alltid” står det – inte bara ibland. Varför hade då inte min man och jag blivit manade att skydda vår elvaårige son innan han dödades i en cykel-bilolycka? Varför vakade inte vår himmelske Fader ”alltid” över oss och varnade oss?
Jag hade fått undervisning i Primär och trodde på att den Helige Anden skulle skydda oss. Han skulle använda den stilla och milda rösten för att vaka över, vägleda och varna oss för fara. Den tanken hade stannat kvar hos mig sedan Bens bortgång. Jag saknade honom oerhört och mitt hjärta värkte efter att förstå och att känna frid.
Var var min varnande röst? Var var den Helige Anden? Jag kände att vi gjorde vårt bästa för att vara rättfärdiga. Vi betalade vårt tionde, gick på våra möten och verkade närhelst vi blev tillfrågade. Vi var långt ifrån fullkomliga, men vi hade hemaftnar och skriftstudier. Vi försökte.
Vid ungefär den här tiden satt jag på ett hjälpföreningsmöte när läraren berättade om en nära släkting. Medan släktingen väntade vid rött ljus hade hon fått en bestämd känsla av hon skulle stanna där hon var när det växlade till grönt. Hon lyssnade på maningen och nästan omedelbart kom en stor lastbil farande genom korsningen, mot rött ljus. Om hon inte hade hört och lytt rösten hade kanske hon och hennes barn hade blivit skadade eller till och med dödade.
Den berättelsen tog mig hårt, men när jag satt där i stolen med tårar i ögonen och var redo att ställa mig upp och gå, överväldigades jag av en tröstande känsla. Jag kände frid vid tanken att den Helige Anden verkligen hade varit med mig. I mitt fall hade han inte varit där som en varnande röst utan som en tröst.
Ända sedan Bens olycka hade jag känt en styrka utöver min egen och hade blivit tröstad av min himmelske Faders kärlek. Jag förstod inte alltid varför vissa saker händer, men jag hade aldrig tvivlat på hans kärlek.
Jag tror att Gud förstår allting och aldrig lämnar mig utan tröst. Den Helige Anden har många roller i vårt liv. Han kan skydda oss, men han kan också vägleda oss, trösta oss, undervisa oss, hjälpa oss förstå och ge oss andra välsignelser.
Jag insåg att min himmelske Fader faktiskt håller sina löften. Han hade ”alltid” varit med mig.