2012
Vad är jag värd?
September 2012


Tills vi möts igen

Vad är jag värd?

Köparen avgör om en artikel är värd sitt pris.

Efter fyra år utan teve och ytterligare sex år med begagnade teveapparater bestämde min hustru och jag oss slutligen för att köpa en ny teve. På grund av kostnaden var vi noga med att jämföra modeller, märken, finesser och priser innan vi slutligen köpte en. Intressant nog gick jag därifrån med både en teve och en viktig insikt om hur man avgör sitt egenvärde.

Våra upplevelser lär oss att vårt värde mäts genom jämförelser — med våra syskon, klasskamrater, vänner och medarbetare. Det låter visserligen vettigt att fastställa värdet genom jämförelser när vi ska köpa en teve, men i vårt liv är vi en teve.

Att jämföra oss själva med andra för att fastställa vårt värde verkar lika förnuftigt som om en teve skulle titta på de andra teveapparaterna i affären och önska att den var 40 tum i stället för 27 tum. Det är inte förnuftigt, för ”vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd” (Matt. 6:27) eller en tum till sin skärmstorlek? Aposteln Paulus sade att folk som ”mäter sig med sig själva och jämför sig med sig själva, förstår … ingenting” (2 Kor. 10:12).

Vi ska inte heller lägga någon vikt vid dem som gör jämförelserna åt oss och talar om för oss vad de tycker att vi är värda. Fastän affärsinnehavaren har kontroll över priset på en teve så avgör han eller hon inte dess värde.

Här är nyckeln: Det är kunden som tittar på priset, värderar produkten och avgör om den är värd priset. Och i det här livet finns det bara en köpare som har någon större betydelse.

Vår Frälsare, Jesus Kristus, värderade ”produkten” — oss, både kollektivt och enskilt. Han kände till djupet av orättfärdigheten som skulle förknippas med den mänskliga familjen.1 Han förstod vilket fruktansvärd, ovärderligt pris som det skulle krävas att han betalade, som ”fick [honom], ja, Gud, den störste av alla, att skälva av smärta och blöda ur varje por samt lida till både kropp och själ” (L&F 19:18).

Och fastän han visste allt detta ansåg han ändå att det var värt det.

Oavsett hur dåligt jag gör ifrån mig i jämförelse med andra, oavsett hur lite värde andra ser hos mig, ansåg Jesus att jag var värd priset han var tvungen att betala.

En av Satans mest utstuderade och lömska metoder är att angripa vårt egenvärde. Det är viktigt för mig att jag tror på att Guds Son inte bara dog för världens synder utan att han också dog för mina synder. Om motståndaren kan få mig att tro något annat kan mina tvivel hindra mig från att söka Frälsarens sonande nåd och från att återvända till hans närhet.

Om du tvivlar på ditt värde ska du gå till Köparen för att få den enda produktvärdering som har någon betydelse. ”Vi kan be med tillförsikt att vi ska få känna Frälsarens kärlek till oss”, sade president Henry B. Eyring, förste rådgivare i första presidentskapet. ”Han älskade oss … tillräckligt för att kunna betala priset för alla våra synder.”2

Om vi tror på den kärleken kan Återlösaren förändra vårt liv och föra hem sitt inköp.

Slutnoter

  1. Se Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith (2007), s. 403.

  2. Henry B. Eyring, ”Ett barn och en lärjunge”, Liahona, maj 2003, s. 31.

Kristus, av Heinrich Hofmann, med tillstånd av C. Harrison Conroy Co.