Besökslärarnas budskap
Särskilda behov kräver särskild hjälp
Studera materialet under bön och samtala om det med systrarna du besöker om så är lämpligt. Använd frågorna för att hjälpa dig stärka dina systrar och göra Hjälpföreningen till en aktiv del av ditt eget liv.
Tro, Familj, Tjänande
”Andras behov finns överallt omkring oss” har president Thomas S. Monson sagt, ”och vi kan alla göra något för att hjälpa någon … Om vi inte mister vårt liv i våra medmänniskors tjänst så har vårt liv inte mycket mening.”1
Som besökslärare kan vi uppriktigt lära känna och älska varje syster vi besöker. Det tjänande vi utför för dem vi besöker blir en naturlig följd av vår kärlek till dem (se Joh. 13:34–35).
Hur kan vi få veta vilka andliga och timliga behov våra systrar har så att vi kan hjälpa dem när det behövs? Som besökslärare är vi berättigade till att ta emot inspiration när vi ber om dem vi besöker.
Det är också viktigt att vi regelbundet kontaktar våra systrar. Genom att göra besök, ringa telefonsamtal, skicka uppmuntrande kort eller e-postmeddelanden, sitta med henne, ge uppriktiga komplimanger, prata med henne i kyrkan, hjälpa henne när hon är sjuk eller på annat sätt nödställd och att tjäna henne på andra sätt kan vi vaka över och stärka varandra.2
Besökslärare ombeds att rapportera angående systrarnas välfärd, särskilda behov som de har och hur de har fått hjälp. Dessa rapporter och det sätt vi tjänar våra systrar på hjälper oss visa vårt lärjungeskap.3
Från skrifterna
Från vår historia
Att tjäna varandra har alltid varit kärnan i besöksverksamheten. Genom fortgående tjänande visar vi vänlighet och vänskap som når bortom våra månatliga besök. Det är vår omsorg som räknas.
”Min önskan är att vädja till er systrar att sluta oroa er över ett telefonsamtal eller ett besök i kvartalet eller månaden” sade Mary Ellen Smoot, Hjälpföreningens trettonde generalpresident. Hon bad oss att ”i stället koncentrera [oss] på att ge näring åt ömtåliga själar”.4
President Spencer W. Kimball (1895–1985) sade: ”Det [är] viktigt att vi tjänar varandra i riket.” Men han påpekade att allt tjänande inte behöver vara heroiskt. ”Ofta består vårt tjänande av enkel uppmuntran eller av att [hjälpa till] … med vardagliga uppgifter” sade han, ”men vilka storartade konsekvenser kan det inte bli … av små men avsiktliga gärningar!”5
Fotoillustration Matthew Reier