2012
Vikten av prästadömsvälsignelser
Juli 2012


Vikten av prästadömsvälsignelser

Från ett tal under generalkonferensen i april 1987.

Bild
Äldste Dallin H. Oaks

En prästadömsvälsignelse är ett förlänande av makt över andliga ting.

I en prästadömsvälsignelse utövar en Herrens tjänare prästadömet, så som den Helige Anden manar honom, för att nedkalla himlens krafter till förmån för personen som blir välsignad. Sådana välsignelser ges av bärare av melkisedekska prästadömet, vilka har nycklarna till kyrkans alla andliga välsignelser (se L&F 107:18, 67).

Exempel på prästadömsvälsignelser

Det finns många olika slags prästadömsvälsignelser. När jag ger olika exempel, kom då ihåg att prästadömsvälsignelser är tillgängliga för alla som behöver dem, men de ges bara på begäran.

Välsignelser som ges för att bota sjuka föregås av en smörjelse med olja, så som skrifterna anvisar (se Jak. 5:14–15; Mark. 6:13; L&F 24:13–14; 42:43–48; 66:9). Patriarkaliska välsignelser ges av en ordinerad patriark.

Personer som vill ha vägledning för ett viktigt beslut kan få en prästadömsvälsignelse. Personer som behöver extra andlig styrka för att övervinna en personlig prövning kan få en välsignelse. Prästadömsvälsignelser begärs ofta från fäder innan barn ska lämna hemmet av olika anledningar, till exempel skola, militärtjänst eller en lång resa.

Välsignelser som ges i sådana omständigheter som jag just har beskrivit kallas ibland välsignelser till tröst och vägledning. De ges vanligtvis av fäder eller makar eller andra äldster i familjen. De kan skrivas ner och bevaras i familjeuppteckningar för personlig andlig vägledning för personerna som fått välsignelserna.

Prästadömsvälsignelser ges också i samband med en prästadömsordination eller när en man eller en kvinna avskiljs för ett ämbete i kyrkan. Det är förmodligen de tillfällen när prästadömsvälsignelser används mest.

Många av oss har bett om en prästadömsvälsignelse när vi skulle påbörja ett nytt ansvar i vår anställning. Jag fick en sådan välsignelse för många år sedan och kände dess omedelbara tröst och långvariga vägledning.

Betydelsen av prästadömsvälsignelser

Varför är en prästadömsvälsignelse så betydelsefull? Tänk på en ung man som förbereder sig för att lämna hemmet och ge sig ut i världen för att söka lyckan. Om hans far gav honom en kompass kanske han skulle använda det världsliga redskapet för att hitta vägen. Om hans far gav honom pengar kunde han använda dem för att få makt över världsliga ting. En prästadömsvälsignelse är ett förlänande av makt över andliga ting. Fastän den inte kan beröras eller vägas är den av stor betydelse när det gäller att hjälpa oss övervinna hinder på vägen mot evigt liv.

Det är ett mycket heligt ansvar för en bärare av melkisedekska prästadömet att tala för Herren när han ger en prästadömsvälsignelse. Som Herren har sagt i en nutida uppenbarelse: ”Mina ord … skall alla uppfyllas, antingen genom min egen röst eller genom mina tjänares röst, ty det är detsamma” (L&F 1:38). Om en Herrens tjänare talar så som han manas av den Helige Anden, är hans ord ”Herrens vilja, … Herrens sinne, … Herrens ord … [och] Herrens röst” (L&F 68:4).

Men om välsignelsens ord bara representerar prästadömsbärarens egna önskningar och åsikter, utan inspiration från den Helige Anden, är välsignelsen begränsad av huruvida den representerar Herrens vilja.

Värdiga bärare av melkisedekska prästadömet kan ge välsignelser till sina efterkommande. Skrifterna innehåller många sådana välsignelser, bland annat Adams (se L&F 107:53–57), Isaks (se 1 Mos. 27:28–29, 39–40; 28:3–4; Hebr. 11:20), Jakobs (se 1 Mos. 48:9–22; 49; Hebr. 11:21) och Lehis (se 2 Nephi 1:28–32; 4).

I en nutida uppenbarelse uppmanas föräldrar som är medlemmar i kyrkan att föra sina barn ”inför kyrkan” där äldsterna ”skall lägga händerna på dem i Jesu Kristi namn och välsigna dem i hans namn” (L&F 20:70). Det är därför föräldrar tar med sina spädbarn till ett sakramentsmöte, där en äldste — vanligtvis fadern — ger dem ett namn och en välsignelse.

Prästadömsvälsignelser är inte begränsade till de välsignelser som uttalas när händer läggs på en persons huvud. Välsignelser uttalas ibland över grupper av personer. Profeten Mose välsignade alla Israels barn före sin död (se 5 Mos. 33:1). Profeten Joseph Smith ”uttalade en välsignelse över systrarna” som arbetade på templet i Kirtland. Han välsignade också ”församlingen”.1

Prästadömsvälsignelser uttalas också över platser. Nationer välsignas och invigs för predikandet av evangeliet. Tempel och möteshus invigs åt Herren genom en prästadömsvälsignelse. Andra byggnader kan invigas när de används i Herrens tjänst. ”Kyrkans medlemmar kan inviga sina hem som heliga platser där den Helige Anden kan vistas.”2 Missionärer och andra prästadömsbärare kan välsigna hem där de har tagits emot (se Alma 10:7–11; L&F 75:19). Unga män, ni kan inom kort bli ombedda att ge en sådan välsignelse. Jag hoppas att ni förbereder er andligt.

Upplevelser med prästadömsvälsignelser

Jag ska nämna några andra exempel på prästadömsvälsignelser.

För omkring hundra år sedan hade Sarah Young Vance kvalificerat sig för att bli barnmorska. Innan hon började tjäna kvinnorna i Arizona, välsignade en prästadömsledare henne att hon ”alltid endast skulle göra det som var rätt och vad som var bäst för hennes patienters välfärd”. Under en period av 45 år förlöste Sarah omkring 1 500 barn utan att något av barnen eller någon av mödrarna dog. ”Närhelst ett svårt problem uppstod”, mindes hon, ”tycktes alltid något inspirera mig och på något sätt visste jag vad som var rätt att göra.”3

År 1864 kallades Joseph A. Young på en särskild mission att ta hand om kyrkans affärer i östra Förenta staterna. Hans far, president Brigham Young, välsignade honom att han skulle åka dit och komma tillbaka i säkerhet. På hemvägen inträffade en allvarlig tågolycka. ”Hela tåget var krossat”, rapporterade han, ”även min vagn, ända till sätet bredvid där jag satt, [men] jag kom undan utan en skråma.”4

När jag talar om prästadömsvälsignelser kommer en flod av minnen: Jag minns hur mina söner och döttrar har bett mig om välsignelser för att hjälpa dem igenom de svåraste upplevelserna i deras liv. Jag gläds när jag tänker på inspirerade löften och på styrkan och tron som kom när de uppfylldes. Jag känner mig stolt över tron hos en ny generation när jag tänker på en son. Han var nervös inför ett prov och kunde inte nå sin far som var långt bort. Han bad om en prästadömsvälsignelse av den mest lättillgängliga prästadömsbäraren i familjen, maken till hans syster. Jag minns en förvirrad ung nyomvänd till kyrkan som ville ha en välsignelse för att få hjälp att förändra det självdestruktiva mönstret i sitt liv. Han fick en välsignelse som var så ovanlig att jag blev förbluffad när jag hörde vilka ord jag uttalade.

Tveka inte att be om en prästadömsvälsignelse när du är i behov av andlig kraft.

Slutnoter

  1. Joseph Smith, i History of the Church, 2:399.

  2. Handbok 2: Kyrkans förvaltning (2010), 20.11.

  3. Se Leonard J. Arrington och Susan A. Madsen, Sunbonnet Sisters: True Stories of Mormon Women and Frontier Life (1984), s. 105.

  4. Joseph A. Young, i Letters of Brigham Young to His Sons, red. av Dean C. Jessee (1974), s. 4.

Illustrationer Keith Larson