Informationstjänsten: Sammanlänkar kyrkan och samhället
När prästadömsledare samarbetar med informationstjänstråden på stavs- och distriktsnivå, kan alla hjälpa till att stärka sitt samhälle — och bygga upp Guds rike på jorden.
När Carol Witt Christensen kallades att verka som informationstjänstchef för Topeka stav i Kansas, USA, kände hon sig ”rädd och otillräcklig” inför att behöva prata med nyhetsreportrar och redaktörer på uppdrag av stavsledarna.
”Tanken på att själv kontakta nyhetsfolk var lite skrämmande”, minns hon. Och fastän hon hade engelska som huvudämne i college säger hon att hon ”inte visste någonting om hur man skriver pressmeddelanden”.
Trots sina tvivel om sig själv bestämde sig syster Christensen för att lita på sitt vittnesbörd, sin kunskap om sitt samhälle och tron på att kallelsen kom från inspirerade prästadömsledare. Hon säger att hon började med att få utbildning av Informationstjänstavdelningen och började ”lära sin plikt och med all flit verka i det ämbete vartill [hon var] utsedd” (L&F 107:99).
Hon började noga studera den lokala dagstidningens religionsavdelning för att avgöra vad som kunde betraktas som nyhetsvärdigt. Hon ringde den som skrev om religion för att få reda på slutdatum innan hon skickade in sitt första pressmeddelande.
”Jag lade märke till vilka slags små nyheter som publicerades och började vara mer uppmärksam i kyrkan på aktiviteter, intressanta personer och prestationer som kunde vara lämpliga att skriva om i dagstidningen”, minns hon.
Med tiden lärde sig syster Christensen att mediarelationer handlar om mycket mer än att bara hitta idéer till nyhetsartiklar. Det handlar också om att känna till olika media och hjälpa reportrarna att göra sitt jobb, samtidigt som man hjälper dem förstå kyrkan bättre.
Efter en rad lyckade artiklar, bland annat en om stavens seminarieprogram i den lokala dagstidningen, säger hon att hennes självförtroende stärktes och hon ”kände att hon brann av iver för att föra fram kyrkan ’ut ur dunklet’” (se L&F 1:30). Nu, flera år senare, verkar syster Christensen fortfarande som stavens informationstjänstchef och säger ”att elden har fortsatt brinna”.
”Mycket av det vi försöker göra inom informationstjänsten”, förklarar hon, ”visar att vi älskar, tror på och dyrkar Jesus Kristus, att vi vill bli vän med, samarbeta med och tjäna våra bröder och systrar i samhället och hjälpa dem få en bättre uppfattning om det återställda evangeliet och kyrkan.”
Prästadömsledare runtom i världen vägleder och uppmuntrar ansvariga för och råd inom informationstjänsten medan de arbetar sida vid sida med dem i sitt område för att gynna kommunerna, rätta till missuppfattningar och visa att kyrkans medlemmar följer Jesus Kristus.
Syster Christensens arbete inriktades först på mediarelationer, men det finns många sätt för kyrkans informationstjänstråd att följa inspirerade prästadömsråd medan de också hjälper till att bygga upp sina kommuner och Guds rike.
Relationer till kommunen och regeringen
Drygt en mil från Topeka, i Lenexa stav, arbetar president Bruce F. Priday, stavspresident, och syster Carol Deshler, stavens informationstjänstchef, tillsammans för att bygga positiva relationer med inflytelserika medlemmar i kommunen. De vill hjälpa dem se sista dagars heliga som ”goda grannar, ett positivt inflytande i kommunen, och Jesu Kristi efterföljare”, säger president Priday.
Syster Deshler, som arbetar med stavspresidentskapet och andra medlemmar i stavens informationstjänstråd, söker tillfällen att samarbeta med andra trosbaserade grupper och organisationer i kommunen för att bättre kunna tjäna invånarna i området.
”Nästan all vår framgång när vi samarbetat med samhällsgrupper har varit resultat av enskilda relationer”, säger syster Deshler. Som exempel åt en medlem i en annan kyrka och en medlem i hennes stav lunch tillsammans och samtalade om hur de båda grupperna tillsammans kunde göra något positivt för kommunen. Samtalet ledde till att sex personer — tre från varje kyrka — bildade en ”Bättre tillsammans”-kommitté som skulle komma fram till förslag till samarbetet.
Samarbetet ledde till en välgörenhetskonsert 2010 i vilken körer från flera kyrkor framträdde. Inträdesavgiften var en kasse med mat som gick till en lokal matbank. Omkring 700 personer från kommunen närvarade vid konserten som hölls i ett nybyggt stavscenter. En reception organiserades så att kommunens ledare och religiösa ledare kunde mingla före konserten.
Efter konserten bad ytterligare fyra kyrkor, två medlemmar i kommunfullmäktige och polischefen att få vara med i Bättre tillsammans-kommittén som nu träffas varje månad. Konserten hölls återigen 2011. Den gången var en annan kyrka värd. Totalt sju kyrkor deltog och omkring 1000 invånare i kommunen närvarade.
”Känslan av samförstånd och enighet som Jesu Kristi efterföljare var mycket tydlig bland kyrkorna”, säger syster Deshler. Dessa känslor visade sig senare när president Priday var på en flygplats, över 160 mil hemifrån. En kvinna han aldrig hade träffat kom fram till honom och sade att hon kände igen honom från välgörenhetskonserterna som anordnats av Bättre tillsammans-kommittén. Hon hade deltagit i konserterna och tyckte att de var enastående.
Hon sade till honom: ”Jag har aldrig känt en sådan kärlek till andra i kommunen som under de tillfällena. Tack för att ni var med och sponsrade konserterna. Jag tillhör en annan kyrka, men vi hyser den allra största respekt och beundran för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.”
”Det är det”, säger president Priday, ”som informationstjänsten handlar om. När vi har utökat vår krets och vision har vi fått många speciella vänner i kommunen. Vi hyser ömsesidig respekt för varandras tro och en uppriktig kärlek för varandra.”
Att främja ett sådant samarbete och en sådan respekt från kommunens ledare har även visat sig vara effektivt i Östeuropa. Katia Serdyuk, ansvarig för mediarelationer i Ukrainas informationstjänstråd, arbetar med informationstjänstmissionärer och lokala prästadömsledare för att förbättra relationerna mellan kyrkan och kommunen. ”Många har missuppfattningar och felaktig information om kyrkan”, säger syster Serdyuk. ”Som ansvariga för informationstjänsten som samarbetar med prästadömsledare, strävar vi efter att förändra uppfattningarna genom att arbeta med opinionsledare, media och allmänheten. Lyckade informationstjänstinsatser skapar en atmosfär i vilken inflytelserika personer kan hjälpa kyrkan uppnå dess syften medan vi också hjälper dem att uppnå sina mål.”
I Zhytomyr i Ukraina deltog kyrkans medlemmar i en mottagning som anordnades av Olexander Mikolayovich Bochkovskiy, ordförande i kommunfullmäktige, för att uppmärksamma ett humanitärt projekt där kyrkan donerat mycket välbehövlig utrustning till sju skolor i kommunen. Man uppmärksammade också samhällstjänsten som kyrkans medlemmar utförde i Gagarin Park i kommunen i april och oktober 2011. Zhytomyrs grenspresident Alexander Davydov representerade kyrkan och tackade för kommunens uppskattning.
Planering av evenemang
Förutom samarbetet med media och kommuner har informationstjänsten möjlighet att planera och anordna evenemang, säger Daniel och Rebecca Mehr, som nyligen avslutade en informationstjänstmission i Karibien.
”Något som kan vara särskilt effektivt när det gäller att bygga relationer är att engagera medlemmarna i att utbilda sina vänner genom aktiviteter där de bygger på en gemensam grund. Det kan till exempel vara ett kulturellt evenemang, ett tjänandeprojekt eller andra aktiviteter”, säger syster Mehr.
Men broder Mehr säger att ett av de största misstagen ansvariga för informationstjänsten kan göra är att ”börja planera aktiviteter utan att tänka på kommunens behov och utan att rådgöra med prästadömsledarna”.
Äldste och syster Mehr tror att en årsplan som speglar inriktningen som stavarnas och församlingarnas prästadömsledare har är ett sätt att hantera evenemangsplanering från första början. För att göra upp en sådan årsplan rekommenderar syster Mehr att man samordnar evenemang genom en planeringsprocess i fyra steg som fokuserar på ett strategiskt resultat och som är bundet till kommunens behov och de lokala prästadömsledarnas mål:
-
Vilka är de största behoven i vår kommun?
-
Vilka frågor i vårt område påverkar kyrkans framgång positivt eller negativt?
-
Vilka ledare i kommunen kan vi samarbeta med för att ta upp behov och lösa problem?
-
Hur kan vi initiera eller bygga vidare på relationer till dessa ledare?
Med dessa frågor besvarade kan prästadömsledarna och informationstjänstråden undvika att anordna ”aktiviteter för aktiviteternas skull”, säger syster Mehr. I stället kan råden planera och genomföra evenemang som kan bygga upp tillit mellan kommunen och prästadömsledarna. Dessa evenemang ger också kyrkans medlemmar och kommunens invånare en chans att umgås och skapa vänskapsband.
I Dominikanska republiken 2010, till exempel, samarbetade prästadömsledare, informationstjänstråd och kommunens invånare under ett evenemang där man uppmärksammade Mormon Helping Hands-projekt. Broder och syster Mehr inbjöd flera av nationens dignitärer som de hade arbetat med.
”Många prominenta personer som representerade ett flertal institutioner och organisationer närvarade”, minns broder Mehr, och tillägger att kyrkans områdespresidentskap också kom.
”Evenemanget var mycket lyckat”, rapporterar han. ”Vi upplever mer och mer att ordföranden för kommunfullmäktige och organisationer i kommunen ber om vår hjälp i olika röjningsinsatser. Det gör också kyrkan mer synlig för många organisationer.”
Det är mycket viktigt att beakta prästadömsledarnas anvisningar för en lyckad evenemangsplanering, men det är inte det enda man bör ta hänsyn till. Kathy Marler verkar i ett informationstjänstråd för flera stavar i San Diego i Kalifornien, USA. En av hennes vänner som har en annan tro sade att sista dagars heliga är bra på att inbjuda andra till kyrksponsrade aktiviteter men lyckas inte lika bra med att samarbeta med andra i andra kyrkors evenemang.
Syster Marler minns att hennes vän sade: ”Ni frågar bara andra om de vill komma. Det skulle vara jättebra om ni frågade oss om vi behöver hjälp. Svaret skulle vara ett rungande ”ja”.
Genom att ta reda på andras behov, säger syster Marler, kan informationstjänstråden ibland hjälpa en kommun mer än om de själva anordnade evenemangen.
Kommunikation om och hantering av kriser
Det mesta av informationstjänstens arbete sker i vardagliga händelser i kommunen, men den kan också hjälpa till att förbereda en stav, ett land eller ett område att hantera nödsituationer, vilket hände förra året i Japan.
Biskop Gary E. Stevenson, kyrkans presiderande biskop, var president för området Asien Nord när han såg hur jordbävningen som inträffade 2011 förändrade mediaklimatet över en natt. ”Jordbävningen och tsunamin riktade världens och hela Japans uppmärksamhet på den ödelagda nordöstra kustlinjen”, minns han.
Biskop Stevenson säger att katastrofen skapade ett ”enormt intresse” för den humanitära hjälp och de volontäraktiviteter som erbjöds Japan, bland annat de som kyrkan bidrog med.
Inom några dagar efter tsunamin började kyrkan tillhandahålla förnödenheter till nödställda, både medlemmar och ickemedlemmar. ”Nationell och internationell media började uppmärksamma varje händelse”, säger biskop Stevenson.
Kyrkan tillhandahöll över 250 ton förnödenheter och tog hjälp av över 24 000 volontärer som gav över 180 000 timmars tjänande. Dessa hjälpinsatser drog till sig uppmärksamhet från lokala kommunledare, berättar biskop Stevenson. I ett land där mindre än två procent av invånarna anser sig vara kristna, ville några av ledarna veta mer om kyrkans roll i insatserna. Den nyfikenheten, säger han, gjorde det möjligt för informationstjänstansvariga att inte bara hjälpa nödställda utan också bygga förståelse samtidigt. Veckan efter att tsunamin drabbat Japan, till exempel, skrev en reporter: ”Det enda som kan tävla om mormonkyrkans förmåga att sprida ordet är dess förmåga att hantera nödsituationer … Kyrkan inriktar sig inte bara på sin egen flock.”1
Den positiva artikeln var möjlig tack vare att kyrkan under flera år har byggt relationer. Conan och Cindy Grames, som började verka som informationstjänstrepresentanter för området Asien Nord i augusti 2010, säger att ”informationstjänstrådet i Japan hade arbetat i åratal med viktiga regeringsledare runtom i landet. Dessa vänskapsband öppnade dörrarna till lokala instanser som då var villiga att ta emot vår hjälp.” Äldste Yasuo Niiyama, som tillsammans med sin hustru verkar som chef för kyrkans informationstjänstråd i Japan, påpekar att ”till och med Japans nationella regeringsledare började förstå hur effektiv kyrkan är och hur snabbt vi kan tillhandahålla hjälp”.
Ett tillfälle när japanska ledare uppskattade kyrkans snabba hjälp var när lokala prästadömsledare hade uppmärksammat ett härbärge för flyktingar i en skola på en isolerad plats som var i behov av hjälp. Tillsammans med informationstjänstrådet och kyrkans lokala välfärdschef ordnade prästadömsledarna så att mat och andra förnödenheter sändes till härbärget där omkring 270 tsunamidrabbade personer bodde.
De som bodde på härbärget blev förvånade första gången de fick hjälp av en kristen kyrka, men den andra gången Mormon Helping Hands-volontärerna kom med sina gula västar, ropade ett barn: ”Här kommer de! Jag undrar vad de har med sig den här gången!”
När alla donationerna hade tagits emot sade härbärgets samordnare till äldste och syster Grames: ”Er kyrka gav oss det första köttet och de första färska grönsakerna som vi har fått efter jordbävningen.”
”Det kändes bra”, säger syster Grames, ”att verkligen vara till hjälp, inte bara för härbärget utan också för prästadömsledarna som verkligen försökte nå ut till de nödställda.”
Äldste Niiyama berättar om ett annat positivt resultat av rådets insats: ”Vi upptäckte att det var mycket viktigt för våra informationstjänstmål att berätta om kyrkans hjälparbete, både för medlemmar och för opinionsledare i samhället. Jag känner att folk utanför kyrkan nu har en bättre bild av kyrkan och att medlemmarna har större tilltro till kyrkans styrka i Japan.”
Informationstjänsten — ett redskap för lokala prästadömsledare
Som en viktig del av en världsomfattande organisation kan prästadömsledare dra nytta av informationstjänstråd som känner till den lokala miljön och som kan avhjälpa kommunens behov. Syster Serdyuk i Ukraina säger: ”Det är härligt att se hur väl prästadömsledarna har använt informationstjänsten som ett redskap för att uppnå sina prästadömsmål. Ett sådant exempel är att utföra samhällstjänst genom våra Mormon Helping Hands-insatser, vilka har skapat enighet bland medlemmarna i församlingar och grenar och som också har byggt en bättre relation mellan kyrkan och kommunerna.”
Fotoillustration David Stoker
I två år har Lenexa stav i Kansas, USA gått samman med andra kyrkor i området och hållit välgörenhetskonserter. Inträdesavgiften — en kasse med mat — donerades till en lokal matbank. År 2011 deltog omkring 1000 invånare i kommunen, bland annat flera kyrkliga och statliga ämbetsmän.
Foto Carol Deshler
Efter jordbävningen 2011 i Japan samarbetade prästadömsledarna med ansvariga för informationstjänsten för att ordna hjälpinsatser via Mormon Helping Hands-programmet. Om dessa humanitära insatser skrev en reporter: ”Det enda som kan tävla om mormonkyrkans förmåga att sprida ordet är dess förmåga att hantera nödsituationer.”
Foto Conan Grames