1 Så säger Herren:Se, jag ska uppväckaen ödeläggande ande mot Babeloch mot Leb-Kamajs invånare.

2 Jag ska sända skördemänmot Babel,och de ska rensa bort dess invånareoch ödelägga landet.Från alla sidor ska de kommaemot det på olyckans dag.

3 Skyttar ska spänna sina bågarmot dem som där spänner bågeoch mot dem som där bröstar sigi sitt pansar.Skona inte de unga männen,vig hela dess här åt förintelse!

4 Slagna män ska då fallai kaldeernas landoch genomborrade mänpå deras gator,

5 för Israel och Juda är inte änkorövergivna av sin Gud,av Herren Sebaot,fastän deras land är fulltav skuld mot Israels Helige.

6 Fly ut ur Babel!Var och en ska rädda sitt livså att ni inte går undergenom dess missgärning,för detta är en hämndens tidför Herrendå han vedergäller Babelvad det har gjort.

7 En gyllene bägare var Babeli Herrens hand,den gjorde hela jorden drucken.Av dess vin drack hednafolken,därför blev de från vettet.

8 Men plötsligt har nu Babel fallitoch krossats.Jämra er över det!Hämta balsam för dess plåga,kanske kan den botas.

9 ”Vi har försökt att bota Babel,men det har inte kunnat botas.Låt oss lämna detoch gå var och en till sitt land,för dess straffdomräcker upp till himlen,den når ända upp till skyarna.

10 Herren har låtit vår rättfärdighetgå fram.Kom, låt oss berätta i Sionom Herren vår Guds verk.”

11 Vässa pilarna, fatta sköldarna!Herren har väcktde mediska kungarnas ande,hans avsikt är att lägga Babeli ruiner.Det är Herrens hämnd,hämnden för hans tempel.

12 Res ett baner mot Babels murar!Håll sträng bevakning,ställ ut vakter,lägg bakhåll!För Herren har fattat sitt beslut,och han utför vad han har talatmot Babels invånare.

13 Du som bor vid stora vattenoch är så rik på skatter,ditt slut har nu kommit,din girighets mått är fyllt.

14 Herren Sebaot har svuritvid sig själv:Sannerligen, jag ska fylla digmed människorså talrika som gräshoppor,och de ska höja segerrop mot dig.

15 Han har skapat jordengenom sin kraft,han har grundat världengenom sin vishet,och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.

16 När han låter sin röst höras,då brusar himlens vatten,då låter han regnskyar stigaupp från jordens ände.Han gör blixtar åt regnetoch för vindenut ur dess förvaringsrum.

17 Alla människor står då som dårar,utan förstånd.Alla guldsmederna kommerpå skam med sina avgudar,för deras gjutna gudabilderär bedrägeri,ingen ande är i dem.

18 Tomhet är de,ett verk som väcker åtlöje.När straffet drabbar demförgås de.

19 Sådan är inte hansom är Jakobs del.Han är den som har format alltoch sin arvedels stam.Herren Sebaot är hans namn.

20 Min hammare är du,mitt stridsvapen.Med dig krossar jag hednafolk,med dig fördärvar jag riken,

21 med dig krossar jaghäst och ryttare,med dig krossar jagvagn och kusk,

22 med dig krossar jagman och kvinna,med dig krossar jaggammal och ung,med dig krossar jagyngling och jungfru,

23 med dig krossar jagherden och hans hjord,med dig krossar jagbonden och hans oxar,med dig krossar jagståthållare och styresmän.

24 Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babel och Kaldeens alla invånare för allt det onda som de har gjort mot Sion, säger Herren.

25 Se, jag vänder mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren, du som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand mot dig och störta dig ner från klipporna och göra dig till ett förbränt berg,

26 så att man inte från dig ska kunna ta vare sig hörnsten eller grundsten. Du ska bli en ödemark för alltid, säger Herren.

27 Res ett baner på jorden,blås i horn bland hednafolken,förbered hednafolktill strid mot det,båda upp riken mot det,Ararat, Minni och Ashkenas.Välj ut en härförare mot det,dra dit upp med hästarsom liknar borstiga gräshoppor.

28 Förbered hednafolktill strid mot det:Mediens kungar, dess ståthållareoch alla dess landsfurstaroch hela det land som lyderunder deras välde.

29 Då skälver jorden och bävar,för Herrens planermot Babel fullbordas:att göra Babels land tillen ödemark utan invånare.

30 Babels hjältar slutar att strida,de sitter stilla i sina fästen.Deras styrka har försvunnit,de har blivit som kvinnor.Man har tänt eldpå Babels boningar,och dess bommarär sönderbrutna.

31 Löpare möter löpare,den ene budbäraren korsarden andres vägför att meddela Babels kungatt hela hans stad har intagits,

32 att vadställena har erövrats,att dammarna är uppbrända i eldoch stridsmännen stårskräckslagna.

33 För så säger Herren Sebaot,Israels Gud:Dottern Babel är som en tröskplatsnär man just har trampattill den.Ännu en liten tid,och skördetiden är inne.

34 Han har slukat migoch tillintetgjort mig,Babels kung Nebukadressar.Han har gjort mig till ett tomt kärl,som en drake har han svalt mig,han har fyllt sin bukmed mina läckerheteroch drivit bort mig.

35 ”Låt det våld som har drabbat migoch mitt köttkomma över Babel”,säger hon som bor i Sion.”Låt mitt blod komma överKaldeens invånare”,säger Jerusalem.

36 Därför säger Herren så:Se, jag ska utföra din sakoch utkräva din hämnd.Jag ska låta Babels hav sina bortoch dess brunn torka ut,

37 och Babel ska bli en stenhög,ett tillhåll för schakaler,till häpnad och förakt.Ingen ska bo där.

38 Alla ryter de nu som lejon,de morrar som lejonungar.

39 Men när de är som mest upptändaska jag ordna ett gästabudför dem.Jag ska göra dem drucknaså att de jublar,och så ska de somna ini en evig sömnoch aldrig mer vakna, säger Herren.

40 Jag ska föra dem nertill att slaktas som lamm,som baggar och bockar.

41 Hur har inte Sheshak blivit intaget,det som varhela jordens berömmelsehar erövrats!Hur har inte Babel fåtthednafolken att häpna!

42 Havet steg upp över Babel,de brusande böljorna täckteöver det.

43 Så förvandlades dess städertill en ödemark,ett torrt land och en öken,ett land där ingen boroch där ingen människa går fram.

44 Jag ska straffa Bel i Babeloch dra ut ur hans gapvad han har slukat.Hednafolken ska inte merströmma till honom,också Babels murar ska falla.

45 Dra ut därifrån, mitt folk.Var och en ska rädda sitt livundan Herrens brinnande vrede.

46 Tappa inte modetoch frukta inte de ryktensom hörs i landet,även om ett rykte kommer ena åretoch ett nytt rykte nästa år,även om våld råder på jordenoch härskare står mot härskare.

47 För se, dagar ska kommadå jag ska straffaBabels avgudaroch då hela dess land ska ståmed skamoch alla bli slagna därinne.

48 Då ska de jubla över Babel,himmel och jordoch allt som finns där,för norrifrån kommerhärjarna över det,säger Herren.

49 På grund av dem som har dräptsi Israel måste Babel falla,så som dräpta över hela jordenhar fallit för Babels skull.

50 Ni som räddat er undan svärdet,ge er av, stanna inte!Kom ihåg Herren i fjärran landoch låt Jerusalem varai era hjärtan!

51 Vi står här med skam,vi blir hånade.Blygsel täcker vårt ansikte,för främlingar har trängt in ide heliga platserna i Herrens hus.

52 Se, därför ska dagar komma,säger Herren,då jag ska döma Babels avgudaroch i hela dess landska slagna män jämra sig.

53 Även om Babel steg upp till himlenoch gjorde sin befästninghög och ointaglig,så skulle ändå plundrarefrån mig nå dit, säger Herren.

54 Sorgerop hörs från Babeloch stor förödelsefrån kaldeernas land,

55 för Herren ödelägger Babeloch gör slut pådet stora larmet därinne.Deras vågor brusarsom stora vatten,dånet av dem ljuder högt,

56 för över Babel kommer ensom ödelägger,och hjältarna där tas till fånga,deras bågar bryts sönder.Herren är en vedergällningens Gud,han lönar till fullo.

57 Jag ska göra dem druckna,Babels furstar och visa,dess ståthållare, styresmänoch hjältar.De ska somna in i en evig sömnoch aldrig mer vakna,säger Kungen.Herren Sebaot är hans namn.

58 Så säger Herren Sebaot:Babels breda murarska rivas ner i grund,och de höga portarnaska brännas upp i eld.Så mödar sig folken för intetoch folkslagen arbetar sig tröttaför det som blir lågornas rov.

59 Detta är vad profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria, son till Mahaseja, då denne begav sig till Babel med Juda kung Sidkia i hans fjärde regeringsår. Seraja var nämligen kvartermästare.

60 Jeremia skrev ner i en och samma bok all den olycka som skulle drabba Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel.

61 Jeremia sade till Seraja: ”När du kommer till Babel, se då till att du läser upp allt detta.

62 Och du ska säga: Herre, du har själv talat om denna plats att du vill fördärva den så att ingen mer ska bo här, varken människa eller djur, för den ska vara en ödemark för all framtid.

63 Och när du har läst upp hela boken, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat

64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under.”Här slutar Jeremias ord.