Assyriens fall och Sions räddning

1 Ve dig, du härjaresom själv inte har härjats,du förrädaresom själv inte blivit förrådd!När du är färdig med att härjaska du själv bli härjad,när du har slutat förrådaska du själv bli förrådd.

2 Herre, förbarma dig över oss,vi hoppas på dig.Bli du vår arm var morgon,vår frälsning i nödens tid.

3 För det väldiga dånet flyr folken,inför ditt majestätskingras folkslagen.

4 Man ska förse sig med byte från er,som när gräsmaskar förser sig.Så som gräshoppor störtar framkastar han sig över det.

5 Upphöjd är Herren,för han bor i höjden.Han uppfyller Sion med rättoch rättfärdighet.

6 Han ska varadin framtids säkra grund,rik på frälsning,vishet och kunskap.Fruktan för Herren ska varaSions skatt.

7 Hör, deras hjältar klagar därute,fredsbudbärarna gråter bittert.

8 Vägarna är öde,ingen går mer på stigarna.Han bryter fördrag, föraktar städer,tar ingen hänsyn till människor.

9 Landet sörjer och försmäktar,Libanon blygs och tynar bort,Saron har blivit lik en ödemark,Bashans och Karmels skogarfäller sina löv.

10 Nu vill jag stå upp, säger Herren,nu vill jag resa mig,nu vill jag visa min höghet.

11 Med halm går ni havande,och ni föder strå.Er ande är en eldsom kommer att förtära er.

12 Folken ska förbrännas till kalk,likt avhugget törneska de brännas upp i eld.

13 Ni som är långt borta,hör vad jag har gjort.Ni som är nära,lär känna min makt.

14 Syndarna i Sion blir förskräckta,bävan griper de gudlösa.”Vem av oss kan härda utvid en förtärande eld?Vem av oss kan bovid en evig glöd?”

15 Den som vandrar i rättfärdighetoch talar vad rätt är,den som föraktardet som vinns genom förtryckoch som avhåller sina händerfrån att ta mutor,den som stoppar till sina öronför att inte höraom blodsgärningaroch sluter sina ögonför att inte se det onda,

16 han ska bo på höjderna,klippfästen ska vara hans värn.Sitt bröd ska han få,vatten ska aldrig fattas honom.

17 En kung i sin skönhetska dina ögon se,de ska blicka utöver ett vidsträckt land.

18 Då ska ditt hjärta tänka tillbakapå skräckens tid:”Var är nu skrivarna,var är skatteindrivarna,var är de som räknade tornen?”

19 Du slipper då se det vildsinta folket,folket med obegripligt språksom ingen kunde förstå,vars stammande tungomålingen kunde tyda.

20 Se på Sion, våra högtiders stad!Dina ögon ska skåda Jerusalem,en säker boning,ett tält som inte flyttas bort.Dess tältpinnarska aldrig ryckas upp,och av dess tältlinorska ingen enda brista,

21 för Herren ska vara däri sitt majestät.Han ska vara för osssom floder och breda strömmar.Inget skepp med årorska där gå fram,inget mäktigt skeppfärdas däröver,

22 för Herren är vår domare,Herren är vår lagstiftare,Herren är vår kung.Han är den som frälser oss.

23 Dina tåg hänger slaka,de håller inte masten stadig,seglet är inte spänt.Då ska mycket rövat gods utskiftas,även de lama ska då ta byte.

24 Och ingen av invånarna ska säga:”Jag är sjuk.”Folket som bor därhar fått sin synd förlåten.