Stöd till vårdgivare

Vårdgivare är personer som regelbundet vårdar någon som inte kan tillgodose alla sina egna behov. Personen som får vård är ofta en familjemedlem som lider av fysiska eller mentala funktionsnedsättningar, kronisk sjukdom eller följderna av hög ålder. Den tid som krävs för att vårda sådana personer kan variera från några timmar i veckan till 24 timmar per dygn.

Av vårdgivare krävs ofta att de balanserar arbete, kyrkan och övriga familjeansvar samtidigt som de försöker ge enskild vård till en närstående. Även om omvårdnad ofta är en mycket givande och berikande upplevelse kan kraven på ständig omvårdnad även leda till oro, utmattning, ekonomisk stress, ångest och extrem trötthet.

Vårdgivare kan ha behov som är osynliga för andra, och de kan också vara ovilliga att be om hjälp. Vårdgivare kan löpa högre risk för stressrelaterad depression, ångest, drog- eller alkoholmissbruk, eller fysiska hälsoproblem. De kan också uppleva sorg, förbittring eller vrede över förlusten av sina förhoppningar och förväntningar. Deras vardagliga livsstil, frihet att göra sådant de vill göra och framtidsdrömmar ser kanske inte alls ut som det de en gång förväntade sig.

Försök att förstå

När du pratar med vårdgivare, se då till att visa sådan kärlek och empati som Frälsaren skulle visa. Eftersom varje situation är unik och olika personers omständigheter skiljer sig åt, bör du med hjälp av bön överväga att vänligt och kärleksfullt ställa sådana frågor som följande för att lättare förstå vårdgivarens omständigheter och för att kunna bedöma hans eller hennes behov.

Hur ser situationen ut just nu och vad har du för ansvar?
Vilka är de svåraste aspekterna av det du går igenom?
Hur har din roll som vårdgivare påverkat din familj (din hälsa, din ekonomi, dina roller, dina ansvar och så vidare)?
Vilka svårigheter upplever du i din relation med vårdtagaren?
Är det troligt att din situation kommer att förbättras, fortsätta som nu eller försämras med tiden?
Vilken typ av hjälp som vårdgivare får du just nu (av övriga familjemedlemmar, stödbröder och stödsystrar, samhällsresurser eller vården)?
Vilka uppgifter och ansvar kan du eller övriga familjemedlemmar inte utföra på grund av bristande tid eller förmåga?
Vad gör du för att ta hand om dig själv (näring, sömn, motion, rutinmässig medicinsk vård)?
Vad mer vill du berätta för mig om din situation?

Hjälp personen

När du hjälper medlemmen med hans eller hennes situation kan du kanske använda några av följande råd.

Hjälp vårdgivaren förstå Frälsaren Jesu Kristi möjliggörande och återlösande kraft (se Alma 7:11–12; L&F 88:6; Mosiah 24:13–15).

Gör en bedömning av hur du kan hjälpa vårdgivaren att känna delaktighet i församlingens gemenskap och möten.

Om vårdgivaren och vårdtagaren känner att de är en börda för församlingen ska du hjälpa dem förstå att de är värdefulla och att många medlemmar i församlingen gärna tjänar dem.
Se till att sakramentet vid behov erbjuds i hemmet.
Gör en bedömning av om vårdgivaren behöver hjälp med att närvara i kyrkan, i templet eller på andra aktiviteter.
Berätta för vårdgivaren hur hans eller hennes exempel och upplevelser är till hjälp för andra medlemmar i församlingen.
Fundera över om du kan ge vårdgivaren lämpliga möjligheter att tjäna utan att hans eller hennes börda blir tyngre.

Besök vårdgivaren och vårdtagaren och uttryck kärlek för och omsorg om alla inblandade.

Planera besök i hemmet för att bättre förstå situationen.
Ge uppmuntran och hjälp vårdgivaren förstå att han eller hon inte är ensam.
Hjälp till med att arrangera prästadömsvälsignelser när de efterfrågas eller när du inspireras att göra det.
Prata om vilka planer vårdgivaren har för att anpassa sig till omvårdnaden eller vad som ska göras om situationen förvärras, och hur församlingen kan hjälpa till.

Ta reda på vilka befintliga resurser vårdgivaren kan vända sig till för att få hjälp

Gör en lista över talanger, färdigheter och resurser hos familjemedlemmar och vänner som kan ge behövlig hjälp och gör upp en plan på att använda de här resurserna.
Hjälp vårdgivaren att fastställa möjligheter till personlig tid. Uppmärksamma andliga och personliga behov såväl som möjligheter till avkoppling.

Ta reda på behov av ytterligare resurser, såsom

ekonomisk hjälp
försäkringar
hjälp och stöd från andra familjemedlemmar och släktingar
stöd för fysisk och psykisk hälsa
anställning
transporter
ramper och underlättande teknik eller utrustning.

Stötta familjen

Om det finns andra familjemedlemmar i hemmet kan de behöva hjälpa vårdgivaren. Gör en bedömning av hur det här påverkar vårdgivaren och vårdtagaren, såväl som maken eller makan, barn eller andra släktingar, och ta itu med de frågorna.

Hjälp barnen förstå varierande roller och behov i hemmet.

Barn och tonåringar kan märka att de har mycket mer ansvar om en förälder eller ett syskon är vårdgivare eller vårdtagare (exempelvis ansvar för skötsel av hemmet, trädgården eller fordon).
Föräldrar som är vårdgivare eller vårdtagare kan kanske inte tillbringa lika mycket tid med sina barn som de hade velat.

Involvera barnen i aktiviteter med andra familjer i församlingen.

Bjud in familjer i församlingen att besöka hemmet och uppmuntra dem att ta del i familjens aktiviteter, såsom hemaftonen.

Vårdtagaren kan känna sig som en börda för vårdgivarna och kan till och med ha svårt att finna mening om hans eller hennes förmågor är starkt begränsade. Fundera över olika sätt att hjälpa personen i fråga att finna mening och tillfredsställelse.

Beroende på omständigheterna bör han eller hon få hjälp att hitta och engagera sig i meningsfulla aktiviteter (såsom tjänande, fritidssysslor, umgänge med familjen, personliga projekt, hobbyer och så vidare).
Fundera över om det finns möjligheter att tjäna i kyrkan hemifrån, såsom genom FamilySearch Indexering eller andra möjligheter på nätet.

Använd resurser i församlingen och staven

Församlingsledare eller andra betrodda personer kan ge fortlöpande stöd, vägledning och hjälp. Be vårdgivaren om tillstånd innan du diskuterar situationen med andra.

Det kan vara bra om ledare tar upp situationen i församlingsrådet för att bedöma hur församlingen kan stötta vårdgivaren och vårdtagaren.

Biskopen kan uppmana Hjälpföreningens presidentskap att arbeta tillsammans med vårdgivaren för att ytterligare bedöma situationen och avgöra hur behoven ska uppfyllas.
Äldstekvorumets president och Hjälpföreningens president bör överväga att utse hängivna stödbröder och stödsystrar till familjen.
Hjälp vårdgivaren att hitta en betrodd person som fortlöpande kan vara ett stöd för honom eller henne. Det kan vara en stödbroder eller stödsyster, eller en annan medlem i församlingen.

Hitta sätt för församlingens medlemmar att bidra med hjälp.

Ta reda på vilka medlemmar som kan göra besök i hemmet för att skingra ensamhet.
Involvera ungdomar eller andra i tjänandeprojekt för att hjälpa familjen.
Hitta sätt för församlingens medlemmar att regelbundet erbjuda andrum genom att hjälpa vårdtagaren medan vårdgivaren träffar en stödgrupp, tillgodoser andliga eller personliga behov eller får hjälp med andrum på andra sätt.

Ta reda på vilka lokala organisationer och resurser som finns och uppmuntra vårdgivaren att använda sig av dem. Resurserna kan innefatta

professionella samtalsterapeuter
lokala och nationella stödgrupper för vårdgivare (för personliga eller virtuella möten)
myndighetsorganisationer eller privata organisationer
icke-statliga organisationer.