Den sista måltiden

Och det blev afton, av Benjamin McPherson

10–16 juni

Matteus 26; Markus 14; Lukas 22; Johannes 18

”Men inte som jag vill utan som du vill”

Läs Matteus 26; Markus 14; Lukas 22 och Johannes 18 och begrunda de tankar och intryck som kommer till ditt sinne. Vad behöver dina klassdeltagare lära sig?

Skriv ner dina intryck

Ikonen Dela

Uppmuntra till delaktighet

Be klassdeltagarna berätta om något de lärde sig den här veckan som hjälpte dem finna större mening i sakramentet. Vad gjorde de och hur påverkade det deras upplevelse av att ta sakramentet?

Ikonen Undervisa

Undervisa om läran

Matteus 26:26–29; Lukas 22:19–20

Sakramentet ger oss möjlighet att alltid att minnas Frälsaren.

• Varför instiftade Frälsaren sakramentet? Varför tar vi del av sakramentet varje vecka? Vilka möjliga svar kan klassdeltagarna finna i Matteus 26:26–29; Lukas 22:7–20; Läran och förbunden 20:75–79 och Stå fast i din tro, s. 127–129? Det står till exempel i Stå fast i din tro att sakramentet är till åminnelse av Kristi offer, som fullbordade Moses lag. Ni kanske också vill läsa sakramentsbönerna tillsammans som klass och be klassdeltagarna nämna de förbund vi ingår som en del av den här förrättningen. Hur kan vi hjälpa någon annan förstå vad de här åtagandena innebär? Hur bör vårt deltagande i sakramentet påverka de val vi gör under veckan?

  ung kvinna tar sakramentet

  När vi tar sakramentet förnyar vi våra förbund.

• Det är troligen bra för klassdeltagarna att höra varandras tankar om hur de kan minnas Frälsaren under sakramentet och under hela veckan (se L&F 6:36–37). Du kanske kan be dem berätta vad som hjälper dem och deras familjer minnas Frälsaren och hålla sina förbund. Vilka verser ur den här veckans läsuppgift fördjupar vår vördnad för sakramentet? Andra tankar om hur man minns Frälsaren återfinns i Gerrit W. Gong, ”Alltid minnas honom”, Liahona, maj 2016, s. 108–111.

• Det här samtalet kan vara ett bra tillfälle att tillsammans med klassdeltagarna undersöka sakramentets symbolik. Hur hjälper de här symbolerna oss att fokusera på Frälsaren under förrättningen? Vad lär de här symbolerna oss om honom och vår relation till honom?

• I slutet av ert samtal om sakramentet kan du ge klassdeltagarna en stund att begrunda och skriva ner vad de känner sig inspirerade att göra för att förbereda sig inför sakramentet nästa vecka. Du kan spela en sakramentspsalm medan klassdeltagarna begrundar sakramentet för att förhöja anden i den här upplevelsen.

Matteus 26:36–46

Vi blir mer kristuslika när vi väljer att underkasta oss Faderns vilja.

• Frälsarens exempel på att underkasta sig Faderns vilja kan hjälpa dina klassdeltagare när de behöver göra detsamma. För att påbörja ett samtal kan du be varje klassdeltagare berätta om ett tillfälle när de underkastade sig och gjorde något de visste att Gud ville att de skulle göra. Vad motiverade dem att göra det? Be klassdeltagarna läsa Matteus 26:36–42 och begrunda varför Frälsaren var villig att underkasta sig Faderns vilja. Hur kan vi i slutändan bli välsignade av att underkasta oss Guds vilja?

• För att undersöka principen att underkasta sig Gud, kan du be hälften av klassdeltagarna att läsa Mosiah 3:19 och den andra hälften att läsa 3 Nephi 9:20. Vad lär de här verserna om vad det innebär att underkasta sig Gud? Hur underkastar vi oss? Klassdeltagarna kan begrunda hur de kan underkasta sig Guds vilja under den kommande veckan. Uttalandet av äldste Neal A Maxwell i ”Övriga resurser” kan också bidra till samtalet.

Matteus 26:20–22, 31–35

Vi behöver se närmare på våra egna liv för att fastställa hur Herrens ord kan tillämpas på oss.

• Vi hör många evangelielektioner under vår livstid, men ibland är det frestande att anta att det som lärs ut framför allt gäller andra människor. Ett samtal om Matteus 26 kan hjälpa oss övervinna den här tendensen. För att påbörja det här samtalet kan du dela upp klassen parvis och be en person i varje par att läsa Matteus 26:20–22 medan den andra läser vers 31–35. Be dem söka efter skillnader mellan lärjungarnas svar i de här två redogörelserna. Vad kan vi lära oss av hur lärjungarna tillämpade Frälsarens ord på sig själva? För att få veta mer, se president Dieter F. Uchtdorfs ord om Matteus 26:21–22 i hans budskap ”Inte är det väl jag, Herre?” ( Liahona, nov. 2014, s. 56–59).

Matteus 26:36–46

Jesus Kristus utförde en oändlig försoning för oss.

• Överväg att be klassdeltagarna berätta om insikter de har fått om Jesu Kristi försoning i sina enskilda studier eller familjestudier.

• Matteus 26 beskriver vad som hände i Getsemane, men förstår klassdeltagarna hur viktigt det är i deras egna liv? För att hjälpa dem kan du skriva frågor på tavlan, som Vad hände i Getsemane? och Varför är det viktigt för mig? Klassdeltagarna kan arbeta enskilt eller i små grupper för att finna svar på frågorna i Matteus 26:36–46; Alma 7:11–13 och Läran och förbunden 19:16–19. De kan också finna svar i äldste C. Scott Grows budskap ”Försoningens under”, (Liahona, maj 2011, s. 108–110).

• I Mormons bok kallar Jakob Jesu Kristi försoning ”en obegränsad försoning” (2 Ne. 9:7). För att hjälpa klassdeltagarna förstå vad det innebär kan du berätta vad president Russel M. Nelson lär i ”Övriga resurser” och be klassdeltagarna göra en lista över på vilka sätt Frälsarens försonings inverkan kan anses vara obegränsad. De kan också läsa följande skriftställen och lägga till dem på listan: Hebreerbrevet 10:10; Alma 34:10–14; Läran och förbunden 76:24 och Mose 1:33. Hur kan vi visa vår tacksamhet för det Frälsaren gjorde för oss?

Ikonen Inlärning

Uppmuntra till lärande i hemmet

För att inspirera klassdeltagarna att fortsätta läsa kan du fråga dem om de vet vilka sju saker Jesus sa när han hängde på korset. Säg att de får reda på vad Frälsaren sa när de läser Matteus 27; Markus 15; Lukas 23 och Johannes 19.

Ikonen Resurser

Övriga resurser

Matteus 26; Markus 14; Lukas 22; Johannes 18

Bibelvideor (lds.org).

”Den sista måltiden”, ”Frälsaren lider i Getsemane”

Att underkasta oss Faderns vilja.

Äldste Neal A. Maxwell lärde: ”När ni underkastar er vilja Guds vilja så ger ni honom det enda ni i själva verket kan ge honom, det enda som verkligen är ert. Vänta inte för länge på att hitta altaret eller börja lägga er viljas gåva på det!” (”Kommen ihåg huru barmhärtig Herren har varit”, Liahona, maj 2004, s. 46).

Den obegränsade försoningen.

President Russell M. Nelson lärde:

”[Jesu Kristi] försoning är obegränsad – utan slut. Den var också obegränsad på så sätt att hela människosläktet skulle bli frälst från en död utan slut. Den var obegränsad genom hans oändliga lidande. Den var obegränsad i tiden och avslutade det tidigare mönstret i form av djuroffer. Den var obegränsad i sin omfattning. Den skulle åstadkommas en gång för alla. Och försoningens barmhärtighet erbjuds inte bara ett obegränsat antal människor, utan också ett obegränsat antal världar, som skapats av honom. Den var obegränsad bortom alla mänskliga bedömningsmått eller jordisk fattningsförmåga.

Jesus var den ende som kunde erbjuda en sådan obegränsad försoning, eftersom han föddes av en jordisk mor och en odödlig Fader. Tack vare denna unika födslorätt var Jesus en obegränsad varelse” (”Försoningen”, Nordstjärnan, jan. 1997, s. 33).

President Heber J. Grant lärde: ”Jesus kom inte bara som en universell gåva, han kom också som ett individuellt offer. … För var och en av oss dog han på Golgata och hans blod frälser oss villkorligt. Inte som nationer, samhällen eller grupper, utan som individer” (”A Marvelous Growth”, Juvenile Instructor, dec. 1929, s. 697).

Förbättra vår undervisning

Se genom Guds ögon. Sträva efter att se dina klassdeltagare så som Gud ser dem, så kommer Anden att visa dig deras gudomliga värde och potential. När du gör det blir du vägledd i dina ansträngningar att hjälpa dem (se Undervisa på Frälsarens sätt,s. 6).