Gunnar Åberg 100 år
I mars 1922 föddes en liten pojke i Sundsvall som kom att heta Gunnar Åberg och som de flesta medlemmar i kyrkan lärt känna genom åren. Många åkte buss med honom till templet i Schweiz. Han var nästan alltid chaufför på resorna som företogs flera gånger om året till dess att vi fick ett tempel i Stockholm 1985, då vi har mött honom där också.
Hans kyrkohistoria började på 1960-talet då hans dåvarande hustru Harriet blev medlem. Missionärerna försökte undervisa honom också, men han var inte intresserad. Däremot var han intresserad av att springa i skogen och ett par missionärer följde med och de började samtala medan de sprang. Gunnar döptes i april 1967 och han engagerade sig från första stund och accepterade kallelser i grenen som han aldrig skulle ha kunnat tänka sig några år tidigare. Harriet blev tyvärr nästan genast inaktiv och de skildes åt.
På en av de många resorna till templet i Bern blev Gunnar tilltalad av hustrun till en god vän som var missionär i templet. Hon sa: ”Jag har en perfekt hustru till dig.” Och hon tog honom i handen och ledde honom fram till sin tyska väninna Erika från Wuppertal, som råkade vara i templet just den veckan och sa: ”Erika, här är en god make till dig.” De hade aldrig sett varandra förut. Som tur var behövde de inte säga något för sessionen började just. Svenskarna åkte hem dagen efter, så de hann inte prata så mycket på kvällen heller. Men de började brevväxla och träffades åter i Schweiz och så småningom, 1981, gifte de sig.
Tillsammans har de bott och verkat i Södertälje. Gunnar har haft alla upptänkliga uppgifter i grenen och i staven där. Sedan han pensionerat sig från sitt jobb som byggnadsingenjör har de varit på en mission i templet i Stockholm och sedan tjänat i två omgångar som missionärer på missionskontoret. Hans outtömliga energi har till sist sinat, så han och Erika är inte lika flitiga i sin trädgård som tidigare. Alla vi som mött Gunnar och charmats av hans vänliga leende och trevliga sätt önskar gratulera honom till de 100 åren.