Sträva framåt – ett mönster för utveckling samt mentalt och känslomässigt välbefinnande
Mönstret för utveckling som beskrivs i programmet Barn och ungdomar kan hjälpa alla i vår strävan att bli mer som Frälsaren.
Bilder från Getty Images
Verklig utveckling sker när vi strävar efter att utvecklas inom olika områden. Vi lär oss att ”Jesus växte i vishet, ålder och välbehag inför Gud och människor” (Luk. 2:52). Vi vet endast lite om den här tiden i Mästarens liv, men i den här versen lär vi oss att han ”växte” intellektuellt, fysiskt, andligen och socialt. Många undersökningar visar att när vi strävar efter utveckling inom flera olika områden gynnas ett sunt känslomässigt och psykiskt välbefinnande.1
Utveckling och evig potential är teman i Jesu Kristi återställda evangelium. Vår potential att bli som vår himmelske Fader är en del av kärnan i evangeliet och hjälper oss känna kärlek, hopp och tacksamhet.2
President Dallin H. Oaks, förste rådgivare i första presidentskapet har sagt: ”Den slutliga domen [är] inte bara … en utvärdering av det totala antalet goda och onda gärningar – vad vi har gjort. Den är en bekräftelse på vilken slutlig inverkan våra gärningar och tankar har haft – vad vi har blivit. Inte för någon räcker det med att bara arbeta mekaniskt. Evangeliets bud, förrättningar och förbund är inte en lista över insättningar som ska göras på ett himmelskt konto. Jesu Kristi evangelium är en plan som visar oss hur vi ska bli vad vår himmelske Fader vill att vi ska bli.”3
Ett mönster för tillväxt
Barn och ungdomar har uppmanats att följa mönstret för att upptäcka vad de behöver jobba på, planera hur de ska göra det, handla enligt sin plan i tro och reflektera över vad de har lärt sig.4 Det här mönstret kan hjälpa oss alla i vår strävan att bli mer som Frälsaren.
Alma sa till exempel att ”om ni inte kan göra mera än önska att tro, så låt denna önskan verka i er” (Alma 32:27). När vi vårdar denna önskan växer den till det Amulek kallade ”tro till omvändelse” (Alma 34:16). Den önskan som Alma talar om och den tro som Amulek vittnar om avstannar inte. Vår önskan och tro på Jesus Kristus leder oss till sann omvändelse. Och denna omvändelseprocess leder oss till fortsatt utveckling.
President Russell M. Nelson har sagt: ”Inget är mer befriande, mer förädlande eller mer avgörande för vår personliga utveckling än regelbunden, daglig inriktning på omvändelse. Omvändelse är inte en enstaka händelse, den är en process. Den är nyckeln till lycka och sinnesfrid. När omvändelsen kombineras med tro ger den tillgång till Jesu Kristi försonings kraft.”5
Utveckling kräver hängivenhet
Precis som omvändelse kräver ständigt arbete och beslutsamhet sker verklig utveckling när vi strävar efter att ge ”hela [vår] själ” (Omni 1:26). Var och en av oss har andliga gåvor som kan användas för att bygga upp Guds rike. I vår strävan efter att bli ”en ny skapelse” (2 Kor. 5:17) uppmanas vi att tjäna Herren av allt vårt ”hjärta, all [vår] förmåga, allt [vårt] förstånd och all [vår] styrka” (L&F 4:2). I vår strävan att utvecklas inom flera olika områden bygger vi upp motståndskraft och stärker vår tro på Jesus Kristus, vilket hjälper oss att ta itu med livets prövningar.
Barn och ungdomar – och vi alla – som sätter enkla, kortsiktiga mål för att växa andligen, socialt, fysiskt och intellektuellt kan uppleva ett större känslomässigt och psykiskt välbefinnande. Dessa principer handlar om mer än självhjälp – de är ett sunt sätt att försöka bli Jesu Kristi lärjungar ”så att vi, när han visar sig, ska bli som han, för vi ska se honom sådan han är, så att vi kan ha detta hopp och så att vi kan bli renade alldeles som han är ren” (Moro. 7:48).
Tillväxt kräver tålamod och uthållighet
I vår strävan efter att utvecklas och gå framåt bör vi komma ihåg att ”det krävs inte att [vi] löper fortare än [vi] har krafter till” (Mosiah 4:27). Vi strävar efter att vara ihärdiga och när vi faller så vill vi resa oss igen (se L&F 117:13). Personlig tillväxt kräver tålamod. När Jesus botade en blind man såg den blinde mannen först ”människorna … [gå] omkring men de ser ut som träd. Då lade Jesus händerna på hans ögon igen, och nu såg han bra och var återställd och såg allt tydligt och klart” (Mark. 8:24–25). Helande och tillväxt – vare sig det är fysiskt, känslomässigt eller psykiskt – kan ske stegvis och går kanske inte snabbt.
Tillväxt kräver att vi använder alla tillgängliga resurser
Det finns inte någon enkel standardmedicin för känslomässigt och psykiskt välbefinnande. Vi kommer att uppleva stress och tumult, för vi lever i en fallen värld med en fallen kropp. Utöver det kan många bidragande faktorer leda till en mental sjukdomsdiagnos. Oavsett hur vi mår mentalt och känslomässigt är det sundare att fokusera på tillväxt än att helt uppfyllas av våra tillkortakommanden. Äldste Dieter F. Uchtdorf i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Kyrkan är inte en utställningslokal – en plats där vi ställer ut oss själva så att andra kan beundra vår andlighet, vår förmåga eller vårt välstånd. Den är mer som en verkstad, dit fordon i behov av reparation kan komma för underhåll och rehabilitering.”6
Att öka vår andlighet är en viktig del av mentalt och känslomässigt välmående, men det finns ofta mer vi kan göra och Herren förväntar sig att vi använder alla verktyg han har gett oss. Det har ibland varit stigmatiserande att använda ytterligare resurser i vårt arbete med att förbättra vår mentala och känslomässiga hälsa, men kyrkans ledare har sagt att dessa resurser kan vara livsviktiga.
Syster Reyna I. Aburto, andra rådgivare i Hjälpföreningens generalpresidentskap, har sagt: ”Precis som alla andra delar av kroppen kan hjärnan drabbas av sjukdomar, trauman och kemisk obalans. När vårt sinne lider är det lämpligt att söka hjälp av Gud, av människorna omkring oss och av yrkeskunniga inom medicinsk och psykiatrisk sjukvård.”7
Vi har ett ansvar att ”göra allt det som står i vår makt. Och sedan kan vi med största förvissning stå stilla och se Guds frälsning och hans arm uppenbaras” (L&F 123:17). Vi kanske inte ser hans hand på det sätt vi förväntar oss eller önskar, men de som litar på honom kan se den.
Frälsarens föredöme i tillväxt
Det största föredömet i tillväxt är vår Frälsare Jesus Kristus. Skrifterna lär oss att ”han inte tog emot fullheten från början, utan tog emot nåd för nåd.
Och han tog inte emot fullheten från början, utan fortsatte från nåd till nåd tills han tog emot en fullhet.
Och därför kallades han Guds Son, eftersom han inte tog emot fullheten från början” (L&F 93:12–14).
När vi strävar efter tillväxt och framsteg kan vi också ta emot ”nåd för nåd”. När livet blir överväldigande tänker vi kanske att Gud har övergett oss. Men vi kan finna frid och tröst i sanningen att Gud Fadern och vår Frälsare Jesus Kristus är medvetna om oss och vet hur de ska hjälpa oss genom våra prövningar. Vår tro på Jesus Kristus innebär inte att jordiska utmaningar kommer att upphöra, men vi tror att Herren kan ge oss styrka att möta våra prövningar i vår strävan att bli mer som han.8