Välsignelserna av ett evangelieperspektiv
Äldste Gary E. Stevenson
i de tolv apostlarnas kvorum
Från ”A Gospel Perspective”, ett tal vid en andakt vid Brigham Young University–Hawaii den 19 september 2017.
Ett evangelieperspektiv ger dig större klarhet i hur du ska tänka när det gäller dina prioriteter i livet och hur du löser problem och möter frestelser.
Fotografier från Getty Images
Vilken stor välsignelse det är att tillhöra Jesu Kristi kyrka i en tidsutdelning när en återställelse av rikets nycklar och uppfyllelsen av profetior gör att vi själva kan se ”evangeliet rulla fram till jordens ändar liksom stenen, som utan händer är uthuggen ur berget, skall rulla fram tills den har uppfyllt hela jorden” (L&F 65:2).
Den här profetian, som gavs av Daniel i Gamla testamentet och senare upprepades i den här tidshushållningen, verkar hålla på att uppfyllas när vi nu har över 3 300 organiserade stavar i kyrkan. Under de senaste femtio åren har kyrkan vuxit från 2,1 miljoner till över 16 miljoner medlemmar.1
Lika imponerande som den här starka tillväxten och förändringen är det faktum att evangeliets principer och tillämpningar förblir desamma, inklusive det gudomliga styrelsesätt som uppenbarats för Jesu Kristi kyrka. Det här styrelsesättet möjliggör organisation av stavar, utformade för att vara ”till försvar och till en tillflykt undan stormen och undan vreden när den oblandad skall utgjutas över hela jorden” (L&F 115:6).
Bröder och systrar, Herren är givmild med de välsignelser han ger oss. Insikten att välsignelser är resultat av vår lydnad mot buden och att vi visar vår kärlek till Herren genom att hålla buden är en lärdom av stort värde. Sådana evangelieprinciper som dessa ger oss ett viktigt perspektiv.
Det här leder till två punkter som jag vill betona. Jag vill nämna att president Dallin H. Oaks, förste rådgivare i första presidentskapet, tog upp de här två punkterna i ett tal till unga ensamstående vuxna 2015.
Bibehåll ett evangelieperspektiv
President Oaks sa att ”perspektiv är förmågan att se all relevant information i ett meningsfullt sammanhang – hela bilden.”2 Här är några exempel på vad du förstår när du har ett evangelieperspektiv:
-
Du är barn till en kärleksfull himmelsk Fader (se L&F 76:24).
-
Du är här på jorden i ett syfte, med förmågan att göra val (se 2 Ne. 2:27; 10:23).
-
”Ty det måste nödvändigtvis finnas en motsats till allting” (2 Ne. 2:11).
-
Jesus Kristus är vår Frälsare och vår förespråkare inför Fadern (se 1 Joh. 2:1; L&F 110:4).
Tänk på vad som händer om ditt evangelieperspektiv blir den lins du ser varje aspekt av ditt liv genom. Ett evangelieperspektiv ger dig större klarhet i hur du ska tänka när det gäller dina prioriteter i livet och hur du löser problem och möter frestelser. Det här kan verkligen påverka hela din inställning till livet och de beslut du fattar längs vägen.
Med den livsinställningen vet vi att Herren önskar att vi ska ta del av sakramentet varje vecka och att vi ska studera skrifterna och be till honom dagligen. Vi vet också att Satan frestar oss att inte följa vår Frälsare och att inte lyssna på den Helige Andens stilla maningar. Vi kan då vara mer medvetna om motståndarens strävan att ta bort vår handlingsfrihet och vår förmåga att stå emot hans försök att göra det genom beroenden, bland annat droger och pornografi.
I skarp kontrast till detta ger evangeliets lins en klar bild av hur viktigt det är att bilda familj – att välja att gifta sig och fostra barn i rättfärdighet. Den här inställningen öppnar våra ögon så att vi ser att motståndaren vill förstöra familjeenheten helt och hållet och skapa förvirring i fråga om könsroller, vilket leder till att samhället värdesätter bildandet och byggandet av familjer allt mindre.
Uppehåll en andlig balans
President Oaks sa också: ”När unga vuxna har det perspektivet, den helhetsbilden … är det mycket viktigt att de uppehåller en andlig balans. För att åstadkomma det måste ni avstå från några av världens lockelser och också göra det som krävs för att komma närmare Frälsaren.”3
Å ena sidan har du många angelägna frågor och livsprioriteringar av olika storlek och variation som kräver uppmärksamhet, fokusering och inriktning. Listan skiljer sig för var och en beroende på personliga omständigheter, men man finner där säkerligen utbildning, yrke, äktenskap och både känslomässigt och fysiskt välbefinnande. Din utmaning är att balansera de här viktiga angelägenheterna med din andlighet.
President Oaks sa också att du måste vara försiktig när du ”fördelar din tid så att du inte blir andligt utsvulten medan dina huvudsakliga aktiviteter är fokuserade på annat. Den här principen förklarar varför det är särskilt viktigt för unga vuxna … att följa rådet att vara med på kyrkans möten, tjäna i kyrkan, studera skrifterna dagligen, dagligen knäböja i familjebön och att tjäna i sitt ämbete.”4
När du försöker balansera livets strävanden och utmaningar med din andlighet kommer du till insikten, mitt i dina personliga och skiftande behov, att den balansen är uppnåelig. Herren kräver inte att du gör något som du inte klarar av. Jag hörde president Thomas S. Monson (1927–2018) vid ett flertal tillfällen säga att ”den Herren kallar, den dugliggör Herren”.5 Jag tycker att det här är särskilt tillämpbart på kyrkans medlemmar.
Hur jobbigt det än kan verka att upprätthålla den här balansen lovar jag att ett av de största underverken under ditt jordeliv blir din förmåga att uppnå balans mellan din andlighet och andra viktiga saker i livet. Det här kan ske på ett sätt som gör att du inte bara bibehåller din andlighet och livets viktiga angelägenheter vid status quo utan också att du växer och utvecklas inom båda dessa viktiga områden.
Den främsta anledningen till att det här är möjligt är att Herren är stödjepunkten. Han är balansens absoluta centrum. Och han har ett gudomligt intresse av dig personligen som ett av hans barn. Men det här utfallet är baserat på att du har rätt fokus och anstränger dig att uppnå balans.
Enligt min observation och personliga erfarenhet verkar det som om vi har en tendens under livet att luta åt ena eller andra hållet. Att upprätthålla balansen i våra liv kräver vår ständiga ansträngning och omsorg. Välj medvetet att stå stadigt.
Intressant nog kan det tippa åt båda hållen. Vissa tider kan du behöva vara noga med att helt fokusera på skolan eller arbetet, och ”utföra tjänande i kyrkan när det är dags för under kyrkans mötestider.”6 Men kom ihåg att ha Herren som stödjepunkt så att du kan hitta din rätta andliga jämvikt.
Herren hjälper dig
När vi har ett evangelieperspektiv är det lätt att förstå den grundläggande sanningen att Herren hjälper oss. En grundläggande evangelieprincip är att vi är barn till kärleksfulla himmelska föräldrar. Det är bara naturligt för dem att hjälpa oss på alla sätt så att vi kan återvända till vårt himmelska hem.
Jag vill ge ett exempel på hur Herren kan hjälpa dig. En av mina ungdomsledare, Thad Carlson, berättade det här för mig för många år sedan. Thad som avled nyligen hade stort inflytande på mig under min uppväxt. Han växte upp under den stora depressionen som det nionde av fjorton barn. Hans familj försörjde sig på jordbruksarbete och boskapsuppfödning. Det var en svår tid ekonomiskt sett och deras största tillgång var boskapshjorden.
Som liten var en av Thads ansvar att ta hand om och vid behov driva djuren för att se till att de hade det bästa betet – ett ansvarsfullt jobb för en liten pojke. Han kunde göra det med hjälp av en smart boskapshäst som visste exakt vad han skulle göra utan större vägledning. Hästen hette Old Smoky. Men Old Smoky hade ett fel: Han ville inte bli infångad. Han sprang iväg när någon närmade sig honom eftersom han visste att han skulle behöva arbeta.
En dag när Old Smoky var infångad, betslad och sadlad red Thad ut på ängen där boskapen betade. Marken var torr, liksom ängen, men Thad lade märke till att gräset utanför ängen, längs ett järnvägsspår, var längre och grönare. Så han tänkte att han skulle driva ut korna ur den inhägnade ängen och låta dem njuta av det goda gräset längs järnvägsspåret.
Med hjälp av Old Smoky drev Thad ut boskapen från ängen, och de började gå fram och tillbaka längs järnvägsspåret och beta av det bättre, grönare gräset. De nöjda korna verkade klara sig själva så Thad steg av hästen och satte sig på tyglarna, njöt av omgivningen, lekte och roade sig. Men Old Smoky ville själv beta och vandrade så småningom iväg, med påföljd att tyglarna gled iväg från Thad.
Den här idylliska och fridfulla stunden fick ett abrupt slut när Thad plötsligt hörde ett högt oljud långt bort ifrån. Det var visslan från ett lokomotiv som kom ångande längs just det järnvägsspår där hans boskapshjord lättjefullt hade skingrats framför honom! Han insåg att konsekvenserna skulle bli förödande för hjorden och även för hans familj om han inte agerade snabbt för att få tillbaka boskapen in på ängen och bort från det ankommande tåget. Han skulle aldrig kunna förlåta sig själv om han inte fullföljde sitt viktiga ansvar.
Thad kom snabbt på fötter och rusade iväg för att fatta tag i Old Smokys tyglar. Old Smoky såg Thad komma och sprang iväg från honom eftersom han inte ville bli fångad. Andfådd och desperat, med bilder av döda kor och familjetragedi för sin syn, förstod Thad att han behövde agera snabbt.
Han skrev senare vad som hände: ”Min primärlärare hade lärt oss att be, och de förstärkte det som min mor hade lärt mig. Utan någon annan resurs föll jag ner på knä och började be om hjälp för att få bort korna från spåret.”
Thad hörde inte någon röst, men han fick en tydlig tanke: ”Ser du hur korna kan gå bredvid Old Smoky utan att han rör sig? Så … nu när du är på dina knän, sätt också i händerna. Låtsas att du är en ko och kryp bort till Old Smoky.”
Thad sa: ”Jag gjorde det. Han rörde sig inte. Jag tog tag i tyglarna, ledde honom till stängslet, hoppade upp på ryggen, och sedan galopperade vi snabbt som vinden för att driva tillbaka korna till ängen. Old Smoky gjorde ovanligt bra ifrån sig i alla lägen.”
Senare, när Thad gick på high school, insåg han till fullo att han hade fått ett tydligt bönesvar i en kritisk situation. Han sa: ”Änglar hjälpte Old Smoky långt mer än vad jag kunde, och min familj räddades från en tragedi.” Senare sa han: ”Det här var den första av många maningar som jag skulle få. ’Och vad ni än ber Fadern om i mitt namn, som är rätt, med tro på att ni skall få, se, det skall bli er givet’ (3 Ne. 18:20.)”7
Vi har alla vår boskap som måste drivas bort från järnvägsspåret innan tåget kommer. Våra faror kommer i många olika former och storlekar. Vissa är lika allvarliga som Thads farliga situation, med livshotande eller själshotande konsekvenser för oss eller för våra närstående.
Andra situationer vi ställs inför kanske inte har sådana allvarliga konsekvenser men väger ändå tungt på sinne och hjärta. En sak är säker – var och en av oss får uppleva motstånd och svårigheter, för de är en del av vårt jordeliv. Men kom ihåg att Herren hjälper oss!
Jag älskar de här orden i Mormons bok: ”Vi [ser] att Gud kommer ihåg alla folk, i vilket land de än må befinna sig. Ja, han räknar sitt folk, och hans innerliga barmhärtighet omfattar hela jorden” (Alma 26:37).
Det här gäller oss alla. Vilken stor tröst det är att veta att Herren hjälper oss.
Tro, hopp och ett evangelieperspektiv
Sammanfattningsvis uppmanar jag dig att komma ihåg att bibehålla ett evangelieperspektiv. Se på världen omkring dig genom Jesu Kristi evangeliums lins.
Uppehåll en andlig balans. Vi upplever alla utmaningar och möjligheter i våra olika strävanden, och de kommer oss bäst tillgodo när vi balanserar dem med vår tro på Jesus Kristus och hans försoning.
Ha slutligen tro på och en förhoppning om att Herren hjälper dig. Det är den här kunskapen som hjälper dig att trosvisst möta de utmaningar som är en oundviklig del av jordelivets uppdrag.