Oberoendets välsignelser
Blommor och ekonomisk trygghet
Författaren bor i Arkansas, USA.
Herren har ökat min kapacitet, förstorat mina förmågor och gjort mycket mer av mig än vad jag kunde ha blivit på egen hand.
Illustration David Green.
Det faktum att jag aldrig tog examen från college har alltid stört mig. Jag insåg att om något hände min man så skulle jag inte vara redo att sörja ekonomiskt för vår familj.
Sedan hände det otänkbara. Jag fick ett fruktansvärt, omskakande telefonsamtal.
”Ring 112!” skrek min upprörde man. ”Jag sitter fast under traktorn!”
Jag ringde efter hjälp och tog mig sedan på rekordtid till marken vi hade röjt. Jag passerade en lång rad utryckningsfordon på grusvägen till vår egendom i Pea Ridge, Arkansas. Barry var vid liv, men han hade mycket riktigt fastnat under motorn på en traktor som hade vänts upp och ner.
Med hjälp av hydrauliska räddningsverktyg lyfte räddningspersonalen upp traktorn och drog undan Barry. Hans ben som var dränkta i dieselolja såg brutna ut på flera ställen. Han togs i ilfart till ett traumacenter där han fick en prästadömsvälsignelse innan hans ben röntgades.
Vi förvånades över att inte ett enda ben var brutet, men baksidan av ena benet hade fått en allvarlig brännskada av dieseloljan. Krosskadan hade också lett till förgiftning av njurarna. Hans liv var i fara.
När Barry hade tillbringat fem spända dagar på sjukhuset, började toxinvärdena sjunka. Månader av förbandsbyten, hudtransplantat, operationer och hyperbar syrgasbehandling följde. När Barry kände sig frisk nog återupptog han sitt försäljningsjobb hemifrån.
”Ingen ville anställa mig”
Hans upplevelse var en riktig tankeställare. Medan jag under några år därefter funderade över vad jag kunde göra om jag förlorade Barry, ägnade jag mig åt volontärarbete, tog minikurser och sökte flera deltidsjobb. Men jag hade inga användbara färdigheter, och ingen ville anställa mig.
Vi bor på en gård med betesmark för ett antal djur, så jag började forska i odling som yrke. En dag fick jag en idé: blommor. Efter att ha läst om blomsterodling bestämde jag mig för att försöka. Jag var på en konferens för blomsterodlare och förberedde mig för att gå från att odla på stora markytor till att odla rabatter. Så i november 2016 anmälde jag mig till en oberoendekurs om hur man startar och utvecklar ett företag.
Vår egen blomsterhandel.
Den tolv veckor långa kursen var precis vad jag behövde. Jag hade en grundläggande företagsplan och många bra idéer, men ingen organisation. Jag fick idéer på lektionerna som jag inte hade tänkt på förut. Jag tillämpade dem alla. Under mitt första år med att odla och sälja blommor hade jag nytta av de förslag och principer jag hade lärt mig på kursen.
-
Jag hittade ett företagslån med låg ränta.
-
Jag expanderade företaget till att inkludera marknader och blomsteraffärer.
-
Jag bokade flera evenemang på vår gård som en utökning av mina tjänster.
I slutet av 2017, när jag hade odlat blommor i ett år, insåg jag att det tog för mycket av min tid att sälja blommor till blomsteraffärer. ”Tänk om jag skulle öppna en egen blomsteraffär”, tänkte jag. Den lokala blomsteraffären hade stängt och byggnaden började förfalla. Så min man och jag köpte den, rustade upp den och öppnade en blomsteraffär där jag också säljer konst och lokalt hantverk. Dessutom startade jag en växtuthyrnings- och växtinredningsfirma.
Jag säljer mina blommor i vår affär och på caféer, i butiker och i kiosken vid den lokala flygplatsen. Varje dag skördar jag det jag behöver.
Herren bryr sig om oss
Jag har ett vittnesbörd om att Herren bryr sig om mitt företag. Han har hjälpt mig att skapa ekonomisk trygghet för mig själv och deltidsjobb för flera kvinnor som vill arbeta på flexibla tider och för studerande som arbetar sig igenom skolan. En av våra döttrar tar hand om blomsterträdgården och två av våra söner gör mycket av odlingsarbetet, samt hjälper till att bygga ett växthus. Barry hjälper till på kvällar och helger med tunga lyft.
Vi stöttar alla varandra och arbetar tillsammans. Det har varit en välsignelse för alla inblandade. Jag är upptagen men har ändå tid till familjen, ämbeten i kyrkan, stöduppdrag och volontärarbete.
Arbetet från att plantera ett frö eller en lök till när jag överlämnar en blomma till en kund ger mig stor tillfredsställelse. Jag är övertygad om att Herren har förstorat mina förmågor och gjort mycket mer av mig än vad jag kunde ha blivit på egen hand.