Evangeliet gav mig frid
Sina Rogers, Nya Zeeland
Min familj blev medlemmar i kyrkan när jag var sex år, och vi beseglades i templet när jag var åtta. Mina föräldrar undervisade mig ihärdigt om lärdomarna i vår nyfunna tro, så jag växte upp med vetskapen om att bön, personliga skriftstudier och andra aspekter av evangeliet kunde ge stor frid.
Men det var inte förrän jag verkade som missionär som jag verkligen lärde mig uppskatta frälsningsplanen. När jag verkade som missionär i Australien dog pappa. Min missionspresident kom för att berätta vad som hade hänt. Han gav mig en prästadömsvälsignelse som till stor del handlade om frälsningsplanen. Den välsignelsen, tillsammans med mina personliga studier under de följande dagarna, veckorna och månaderna, undervisade mig och fick mig att uppskatta denna underbara lära mer än jag någonsin hade gjort tidigare. Jag kunde se mina omständigheter i ljuset av frälsningsplanen och förstå just hur underbar den är. Frälsningsplanen har betytt så mycket för mig sedan dess.
Jag har fortsatt studera skrifterna efter min mission och har upptäckt att mycket av Guds ord vittnar om hans stora lycksalighetsplan (se Alma 42:8). Jag vet att det finns ett liv efter döden och att vi kan vara tillsammans med nära och kära igen efter det här livet. Vetskapen om att mamma, pappa och mina syskon och jag är beseglade ger mig stor tröst.
Vi får smärtsamma upplevelser i livet, men livet behöver inte vara svårt. Jesu Kristi evangelium gör allt mycket lättare. Tack vare det vet jag att jag kan få frid och tröst i alla situationer, vad som än händer i livet.