2007
En scout i Kapstaden som slår rekord
April 2007


En scout i Kapstaden som slår rekord

Han är bara den tredje scouten i Sydafrikas historia som har fått Springbock-utmärkelsen tre gånger, men han är den första som också fått plikt mot Gud-utmärkelsen.

Vilket land du än bor i så krävs det en hel del för att förtjäna den högsta utmärkelsen inom scouterna. Tänk dig då vad som krävs för att förtjäna utmärkelsen tre gånger. Rocco du Plessis är den förste Springbock-scouten i Edgemeads trupps 26-åriga historia i Sydafrika. Att bli springbockscout tre gånger är alltså en enorm prestation.

Men det finns en annan utmärkelse som Rocco fick förra året som är lika viktig för honom. ”Att få Plikt mot Gud-utmärkelsen hjälpte mig prestera ännu mer när det gäller min personliga och andliga tillväxt”, säger han. ”Det handlar om vår relation till vår Fader i himlen.”

”Scoutprogrammet här är mycket krävande”, säger Rocco som tillhör Panorama församling i Kapstadens stav i Sydafrika. Det är svårt att förtjäna Springbock-utmärkelsen. Visst, scoutledarna är där och hjälper dig. Men det är svårt ändå. ”Om man inte arbetar hårt, om man inte gör sin del så får man den inte”, tillägger Rocco. Mycket tid, planering och ansträngningar krävs för varje utmärkelse när man avancerar inom det scoutprogram som inte sponsras av kyrkan i Sydafrika.

När det gäller Plikt mot Gud-utmärkelsen säger Rocco att stödet från hans föräldrar och Unga mäns ledare hade stor betydelse. ”De vill att man ska förtjäna Plikt mot Gud-utmärkelsen”, säger han, ”och många av kraven är sådant som man ändå gör varje dag.” Sedan är det bara att arbeta tillsammans med sina föräldrar och ledare som ska föra en uppteckning över framstegen inom dessa områden. ”De flesta av mormon-aspekterna i ens liv uppfyller Plikt mot Gud-kraven — om man gör dem.” Med andra ord: Om en ung man är med på kyrkans möten, ber regelbundet, studerar skrifterna och uppfyller sina prästadömsansvar så är han på rätt spår.

Att bli Springbock-scout

Bara omkring en eller två procent av alla scouter i nationen får ta emot Sydafrikas högsta scoututmärkelse. Och sedan är det bara en eller två procent av dessa Springbock-scouter som genomför mer än en av tre möjliga Explorer-utmaningar. Rocco förtjänade alla tre utmärkelserna och blev den tredje scouten i Sydafrika att prestera detta.

En sydafrikansk scout avancerar inom programmet från Pathfinder (Stigfinnare) till Adventurer (Äventyrare) till First Class (Första klass) och sedan till Explorer (Upptäckare). Explorer-märket är uppdelat i tre delar: Land Scouts (landscouter), Air Scouts (luftscouter) och Sea Scouts (sjöscouter). Oftast väljer en scout en av dessa tre delar att fokusera på medan han arbetar sig upp till den slutliga utmärkelsen — Springbocken. Rocco fokuserade på alla tre.

Förutom de andra märkena och kraven finns det obligatoriska märken som är specifika för varje typ av Explorer: En Land-explorer förtjänar märkena Backwoodsman (Nybyggare) och Mapping (Kartläggare). En Luft-explorer förtjänar märkena Air Navigator (Luftnavigatör) och Air Traffic Controller (Lufttrafikkontrollant). Och en Sjö-explorer förtjänar märkena Helmsman (Rorsman) och Boatsman (Båtman).

Rocco berättar att det oftast tar omkring två veckoslut på en märkeskurs för att förtjäna varje utmärkelse. Det finns vita märken — teorin bakom en färdighet. Och så finns det gröna märken — den praktiska tillämpningen av en färdighet. För att till exempel förtjäna Backwoodsman-märket måste man först lära sig sådant som vildmarksöverlevnad, stjärnnavigering och att göra upp eld utan tändstickor. Sedan kommer den praktiska tillämpningen. Man släpps av i vildmarken i 48 timmar och får klara sig själv.

Rocco har alltså varit ganska upptagen med scouting i flera år nu. Från februari till december förra året, till exempel, var han borta många veckoslut. ”Det kändes som om jag hela tiden var på märkeskurser”, säger han. Dessutom har Rocco varit avdelningsledare de senaste fem åren. Det innebär att han har varit ansvarig för att organisera alla avdelningsläger. Han har fått planera måltider, handla, samordna avdelningsmöten, skriva ut formulär för medgivande som de andra scouterna och deras föräldrar ska skriva under, och ha översyn över lägerträffar.

En värdefull egenskap Rocco har utvecklat med tiden är uthållighet. ”Det var minst hälften av märkena som jag inte klarade första gången på kursen”, säger han. ”Efter sex månader kan man gå tillbaka och försöka igen eller be en vuxen som har fått märket att testa en.” Till exempel är ett av kraven för att få utmärkelsen First Aid (Första hjälpen) att kunna lägga bandage. ”Jag klarade inte den delen eftersom en bit av knuten på ett av bandagen stack ut”, säger Rocco. ”Alltså fick jag lägga bandage på nytt för att förtjäna First Aid-utmärkelsen på andra nivån.”

Förutom märkena finns det andra projekt en scout måste genomföra för att förtjäna Springbocken. Bland annat ett byggnadsprojekt. Rocco valde att bygga en bro. Först fick han designa och bygga en modell av bron. Sedan byggde han den i normal storlek tillsammans med sex andra scouter. Den blev nästan sex meter hög och nio meter lång. Det tog nästan nio timmar att bygga bron och sedan montera ner den.

Sedan är samhällstjänst en stor del av att förtjäna Springbocken såväl som Plikt mot Gud-utmärkelsen. För att uppfylla Springbockens tjänandekrav besökte Rocco mer än fyrtio hem som tillhörde äldre och hjälpte dem med olika sysslor och reparationer. ”Det enda större projekt som jag kunde använda både för scouterna och för Plikt mot Gud-utmärkelsen var det fyrtio timmar långa tjänandeprojektet”, säger Rocco.

Av alla krav som Rocco har uppfyllt för att förtjäna olika utmärkelser är det en som han ser som värdefullast för sin personliga tillväxt: ”Att läsa Mormons bok”, säger Rocco utan att tveka. ”Det var den största och mest givande utmaningen.”

Att bli missionär

”Jag hade läst Mormons bok ett år innan eller så, men då läste jag den bara för att få det gjort”, förklarar Rocco. ”När jag började läsa den igen ville jag verkligen lära mig mer och få ett vittnesbörd om den.” Han hade en helt annan inställning när han började läsa Mormons bok för andra gången. ”Varje gång jag läser nu så ber jag först om att min himmelske Faders ande ska vara med mig när jag läser.”

Rocco har redan påbörjat sitt nästa stora projekt — att oftare bära sitt vittnesbörd för andra medan han förbereder sig för att bli heltidsmissionär. Hans upplevelser i scouterna och med Plikt mot Gud-utmärkelsen har hjälpt honom i hans personliga utveckling och att bli missionär. ”För att kunna sprida evangeliet behövde jag veta vad som står i Mormons bok, och jag behövde veta att den är sann”, säger han. ”När jag hade läst Mormons bok för andra gången fick jag ett vittnesbörd om den.”

Även om det inte hade funnits någon Plikt mot Gud-utmärkelse säger Rocco att han skulle ha uppfyllt de flesta av kraven just för att han ville förbereda sig för att bli missionär. Att gå till kyrkan, läsa skrifterna, be dagligen och tjäna andra är en del av den person Rocco är, en del av vad det är meningen att kyrkans medlemmar ska vara.

Nu när han har fått sin kallelse att verka som heltidsmissionär är vittnesbördet som äldste du Plessis har byggt upp, mycket mer användbart än bron han byggde för Springbock-projektet. Men en del av färdigheterna han lärde sig i vildmarken som scout kan vara bra att ha när han verkar i Zimbabwe, Zambia och Malawi.